Förorter

Antisemitismen grasserar i svenska förortsområden. Det är ett hat som ofta uttrycks kollektivt och som är så omedelbart aggressivt att det saknas motsvarighet i Sverige i modern tid. Nu talas det om att stoppa antisemitismen genom information. Men ingen har gjort sannolikt att sådana satsningar är tillräckligt effektiva.

Vi som bott en längre tid i Stockholms förorter upplever att utvecklingen gått åt fel håll i decennier. Nu behövs resursstärkande åtgärder, skriver Rinkebybon Kahin Ahmed (C) efter dödsskjutningen av en 12-årig flicka i Botkyrka.

Trångbodda familjer på Järvafältet i Stockholm erbjuds nu­­ korttidsboende av stadens krisledningsnämnd. Men upplägget kritiseras.

I den mån något har gått sönder i Sverige är det vår förmåga att hantera det icke-invanda, förvärrat av en nationell neuros som tillkommit i brist på ett gemensamt nationellt narrativ och en närmast neurotisk hållning gentemot allt som kan betraktas som obekvämt, skriver Anosh Ghasri när det är på dagen 29 år sedan han kom till Sverige.

Föräldrarnas individuella frihet ställs nu mot barnets dito i diskussionerna om obligatorisk språkförskola. Det är ett område som hade behövt fler nyanser, men i ljuset av den sociala krutdurk som växer i våra utsatta områden blir utrymmet för nyanserad politik litet.

Polisens lista över utsatta områden blir som en omvänd Guide Michelin till Sveriges problemområden. Trovärdig, nykter och till nytta för den som vill förändra.

Varför stoppar vi inte våldet i orten? Vi vet ju vad som måste göras. Kanske handlar det om att politiken inte vågar konfrontera den välbeställda medelklassen som kommer att tvingas till uppoffringar?

I sin krönika ”Förståelse stoppar inte de som hatar” dömer Anna Ekelund Nachman ut allvarssamtalen som en fiaskoartad satsning. Hon verkar dock ha missuppfattat allvarssamtalens syfte: Att stoppa nyrekryteringen bland barn och unga till kriminalitet, replikerar socialborgarrådet Jan Jönsson (L).

Tilltagande skjutningar, explosioner och självrapporterad otrygghet – ingen kan på allvar tro att det är normalt för Sverige, eller för vår del av världen. Ändå märks ingen vidare anspänning i den offentliga debatten. Paulina Neuding skriver om segregationen som har ätit sig in i vår syn på allas rätt till trygghet, säkerhet och värdighet.

Syftet var billigare lägenheter – men hyrorna i Stockholmshusen är alldeles för höga. Vänsterpartierna har vilselett stockholmarna med tomma löften om lägre hyror. Nu måste projektet analyseras så att priserna kan pressas ytterligare vid kommande byggprojekt.

”Min dotter har aldrig haft någon trygghet, valaffischerna är fulla av sådana löften men jag tror inte på dom." Nuri Kino samtalar med någon som bor där gängen dominerar.

Vi måste komma åt grogrunden för kriminalitet både med skärpta straff och förebyggande arbete, skriver polisen och MP-kandidaten Martin Marmgren och MP:s rättspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

Det gläder oss sverigedemokrater att du, Anna König Jerlmyr (M), kommit till insikt om de allvarliga problem med bland annat otrygghet och gängvåld som råder i Stockholm. Ska vi samarbeta på ett konstruktivt sätt för att lösa problemen i vår kommun?, skriver Peter Wallmark (SD), i en replik.

Moderaterna är väl medvetna om, och drar lärdomar av, tidigare misstag och misslyckanden. Vi vet också att gängbrottslighet av det slag vi har inte kan mötas med fagra löften eller storslagna gester – den kommer att behöva motarbetas målmedvetet under lång tid. Men vi ska knäcka gängen. Det är mitt löfte till väljarna, skriver Anna König Jerlmyr (M).

Visst kan man bevara sidor av sin kultur. Men vissa typer av kulturellt arv bör assimileras helt. Ett och samma samhälle kan inte hysa både en hederskultur där flickor könsstympas och mördas och en barnperspektiv-kultur där barns integritet och vilja respekteras, skriver Bassam Al-Baghdady.

Singapore är inget föredöme i största allmänhet, men här finns lärdomar och slutsatser värda vårt intresse när det gäller att få områden att göra resan från kriminellt belastade no-go-zoner till grönskande medelklassområden.

Ur ett integrationspolitiskt perspektiv är det av oerhörd vikt att bidragen till organisationer som sprider extremism, kvinnoförtryck och homofobi, stoppas. Därför är gårdagens beslut från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett viktigt steg i rätt riktning, skriver Gulan Avci (L).

Centerpartisten Banar Sabet riktar kritik mot den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm och menar att feministisk stadsplanering inte får bli en symbolhandling. Det är det inte heller, det är högst konkret, konstaterar Ann-Margarethe Livh, bostads -och demokratiborgarråd (V) i en replik.

I vissa stadsdelar i våra städer finns idag ett kriminellt inflytande som begränsar människors liv, säkerhet och frihet. Men när Stockholms socialdemokrater hör ropen från de boende om ett ökat skydd väljer de att prata om förebyggande insatser.

Den feministiska stadsplaneringen i Husby centrum börjar ta form, rapporterar Sveriges Radio som även berättar om det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäders arbete med att skapa ett mer inkluderande centrum. Men jag, som varit med och arbetat med projektet från början måste tyvärr konstatera att man inte lever upp till sin ambition, skriver Banar Sabet, mångfaldstrateg och C-politiker i Rinkeby-Kista.

Rinkeby en krigszon? Chefsåklagaren Lise Tamm slår tillbaka mot kritikerna, så sade hon aldrig. Men hon står fast vid att det svenska samhället saknar infrastruktur och förståelse för förortskriminaliteten.

Stödet från oss gräsrötter och feminister finns kvar, med oförminskad kraft och styrka. Vi är oroliga att Vänsterpartiets agerande ska få Amineh Kakabavehs viktiga röst att tystna. Det är viktigt för feminismen i Sverige att ha kvar Amineh Kakabaveh i riksdagen, skriver tolv feminister till stöd för Kakabaveh, som nyligen petats från Vänsterpartiets riksdagslista.

Sveriges många versioner av Bagdad-Bob duckade sanningen och förstörde det offentliga samtalet. Varje politiker – och mediekanal – som deltog bör skämmas djupt, skriver Nuri Kino i en gästkrönika.

Kriminaliteten i våra utanförskapsområden blir allt grövre. Skälet är inte bara bristande trygghet och social utsatthet, det finns också ett mentalt utanförskap som måste brytas. Samhället måste visa att förorten och förortsborna är en viktig och välkommen del av Sverige. Det handlar om allt ifrån att bryta bostadssegregationen till hur man behandlar den medmänniska som står i en krogkö.

Hela Stockholm ska leva, även ytterstaden. För att skapa fler arbetsplatser i ytterstaden arbetade Alliansen aktivt för att flytta ut stadens förvaltningar från innerstaden till stadens yttre delar. Men Socialdemokraterna har stoppat utvecklingen, vilket innebär att utanförskapet i utsatta områden riskerar att öka.

I dag är det få politiker som själva bor i utsatta områden där ”staten har lämnat walkover”. Att politiker avstår den egna gräddfilen löser inte alla problem – men är en bra början.

Det blir allt vanligare att idrottsprojekt startas inom ramen för en socialpolitisk strävan för integration, inklusion eller för att stävja brottslighet. Det kan ha fördelar, men det finns fallgropar att ge akt på, skriver fil. dr David Ekholm.

Vi politiker har struntat i utanförskapets Sverige och står, med mindre än två år kvar till nästa val, inför ett avgörande val. Ska vi fortsätta stå handfallna och titta på? Eller ska vi faktiskt resa oss upp och börja göra någonting? För oss är valet enkelt: när det handlar om människor av kött och blod som far illa så kan vi inte bara stå och titta på.

Arbetsgivare inom ambulanssjukvården måste höja sin beredskap för den ökade graden av hot och våld mot larm- och ambulanspersonal, skriver Gordon Grattidge & Henrik Johansson , ALARM-Ambulansförbundet, Sveriges ambulansfack.

Det finns inga enkla lösningar för att bryta segregationen, det är vi ärliga med. Men allmännyttan är det perfekta verktyget för att tillsammans med andra fastighetsägare stötta kommunerna i såväl bostadsförsörjningsansvaret som i de övriga stora utmaningar vi ser framöver, skriver Ibrahim Baylan och Peter Eriksson i en replik till allmännyttans öppna brev.

Värna allmännyttan, förbättra skattevillkoren och sjösätt inga tomtebloss till projekt, utan tänk långsiktigt och inkludera oss i arbetet för att bryta segregationen, skriver representanter för allmännyttan i ett öppet brev till samordningsminister Ibrahim Baylan (S).

Polisen måste få bra arbetsförutsättningar och medborgarnas rätt till trygghet måste tillgodoses. Just nu sker ingetdera i Växjö. Otrygghet och systemkollaps hotar, skriver moderaterna Sofia Stynsberg och Ulf Hedin och uppmanar rikspolischefen Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman att agera.

Diskussionen kring återvändare som varit anslutna till terrororganisationer har urartat i detaljkäbbel. För oss moderater är det viktiga att ingen ska stå över lagen. Misstänkta personer ska utredas, lagföras och ställas inför domstol. Återanpassningen till samhället kan först ske efter det att ett eventuellt fängelsestraff har verkställts, skriver Andrea Ström och Ole–Jörgen Persson (M).

Idag flyttar Socialdemokraterna i Huddinge ut sitt kontor från kommunhuset i centrala Huddinge till förorten Vårby gård för att arbeta där under en vecka. Vi gör det för att visa att politiken inte har glömt landets segregerade områden, skriver S-kommunalråden Sara Heelge Vikmång och Rasmus Lenefors.

Det har funnits aktiva jihadistmiljöer i Sverige sedan 90-talet och Sverige har levererat såväl fotfolk som ideologiska ledare till flera islamistiska nätverk. Nu krävs att alla goda krafter överger förenklande positionering och i stället förenas i arbetet mot de radikala och våldsbejakande nätverken, skriver journalisten Magnus Sandelin, författare till boken Svenska IS-krigare: Från Al-Qaida till Jihadi cool.

Nu krävs det krafttag för att den svenska jämställdheten ska gälla i varenda villa och lägenhet, skriver Erik Andersson (M), och föreslår bland annat bidragsstopp till ojämlika föreningar, obligatorisk samhällsorientering samt hembesök för att få ut kvinnor i arbetslivet.

Huvudansvaret för upploppen i förorterna ligger hos de bilbrännande ungdomarna, men ett stort ansvar vilar också på dem som med sina ”förklaringar” ursäktar oacceptabla beteenden. \

Den här sensommaren och tidiga hösten har präglats av samma sorts våld och social oro som vi i Sverige storögt betraktade på håll hösten för elva år sedan då upplopp rasade i Frankrike. Den gången lyfte franska medier fram Rinkeby som förebild. Det är länge sedan nu.

Att påstå att kvinnorna sannolikt inte kommer att ha en stridande roll inom IS är kontraproduktivt. Vi kanske inte ser kvinnorna ute på fältet i stor utsträckning ännu, men att kvinnorna är våldsbejakare får inte underskattas.

Segregationen har ökat de senaste decennierna, rika områden blir rikare och fattiga blir fattigare. I redan invandrartäta stadsdelar ökar andelen invånare med utländsk bakgrund. Inte minst märks utvecklingen i Stockholm, skriver NCC:s Peter Wågström och Carola Lavén.

Varje dag ökar segregationen i Sverige. Människor skickas ut i parallella system med svarta bostäder och svarta jobb där både folk och bostadsområden stigmatiseras. Men alla dessa förslag som ska förbättra integrationen är meningslösa så länge som man inte ger sig på pudelns kärna, skriver Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

Under våren har riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V), som vid sidan av sitt politiska uppdrag också är ordförande i organisationen Varken Hora eller Kuvad, befunnit sig i blåsväder och mött hård kritik från somaliska organisationer och sin egen partiledning. Nu ger hon sin version av det som hänt.

Betydelsen av kommunal närvaro i vardagen ska inte underskattas. Det är inte lika lätt att mobilisera hat mot makten och myndigheten när de som bor i området vet vad poliserna heter och möter kommunens representanter dagligen.

I större städer börjar både unga och vuxna vänja sig vid att det finns områden de gör bäst i att undvika. Det är en oacceptabel utveckling. Nu krävs en samlad strategi som prioriterar brottsbekämpning och trygghetsfrågor, och stärker polisens möjligheter att agera såväl i utanförskapsområden som på landsbygden.

Ännu en gång har ett tv-team jagats bort från ett utsatt område av aggressiva män. Det är allvarligt. Men långt ifrån lika allvarligt som att de boende dagligen tvingas leva efter dessa mäns normer.

Vi behöver fler politiker som vågar ta den viktiga diskussionen om vilka värderingar som förväntas av alla dem som är bosatta i vårt land, skriver imamen Kashif Virk.

Försäkringskassans uppdrag är att låta verksamheten präglas av god service och hög tillgänglighet. Vår ambition är finnas kvar i Botkyrka, men då måste vi hitta en lämplig lokal som är trygg både för våra besökare och för personalen.

Försäkringskassan lägger ned kontor och överger förorter i miljonprogrammet trots att utvecklingen borde vara den motsatta. Både efterfrågan på dess tjänster från de boende och regeringens politik visar tydligt att sådana nedläggningar är ett felaktigt vägval.

I dessa dagar står samhället inför stora utmaningar. Den stora flyktingströmmen och terrorismen är oerhört angelägna frågor, men det är frågor som inte får blandas ihop. Många av flyktingarna har flytt just från terror i sina hemländer och ska inte behöva misstänkas för samröre med IS. Samtidigt vet vi att det pågår rekrytering till IS också här i Sverige. Utmaningen börjar, som så ofta, i värderingar, skriver Maria Rashidi, ordförande för organisationen Kvinnors Rätt.

Efter veckans granskning av Lugna gatan i Husby ger Fryshuset sin syn på såväl granskningen som de samhällsproblem man med Lugna gatan försöker ta tag i.

De folkvandringar som nu drar norrut genom Europa kommer att förändra Sverige i grunden. Så är det bara. Om vi ska vara ett bra invandringsland så krävs att det byggs ett Sverige där värden som jobb, studieflit och skötsamhet uppmuntras och understöds på ett betydligt mer aktivt sätt än i dag.

Den akuta bostadsbristen får inte bli en ursäkt för dåligt stadsbyggande. Genom att förtäta med bostäder och förändra strukturen i miljonprogrammet kan vi bryta segregationen – samtidigt som vi löser bostadsförsörjningen, skriver arkitekten Rickard Stark och stadsplaneraren Eva Tenow.

Ibrahim Bouraleh, ordförande för Islamiska förbundet i Järva, hävdade i Aktuellt att det är av välvilja som män säger åt kvinnor hur de ska klä sig. Mona Sahlin måste markera tydligare mot en sådan förklaringsmodell, skriver Cheko Pekgul, som skrivit en bok om hur islamister stärker sin ställning i samhället.

Kvinnors mänskliga rättigheter är under attack. Kvinnors Nätverk lyfter frågan om radikalisering under en konferens i helgen för att vi har ett verkligt problem, i Sverige och i världen. Vi är medvetna om den utbredda rasism som finns i Sverige och vi vill inte spä på den. Men vi vill uppmana er att hålla flera svåra frågor i huvudet samtidigt.

Bilden av Malmö präglas av våld, kriminalitet och konflikter. Samtidigt blomstrar näringslivet och jobben blir fler. Dagens Samhälle besöker en tudelad stad.

Den ökande graden av grovt våld oroar ambulanspersonal i Stockholms län. Alarm Ambulansförbundet riktar nu ett antal viktiga frågor om hur personalen ska skyddas till förvaltningen.

Vi menar att likvärdighet är omöjligt att uppnå eller bibehålla om dagens system med vinstdrivna skolor får fortsätta. Därför vore det befriande för debattklimatet om LO och de två lärarfacken vågade gå till problemets rot, nu när man är inne på rätt spår, skriver Daniel Suhonen och Sten Svensson från Katalys.

Det går alltid att tillsätta utredningar, men i vår kontakt med företrädare för stadens kvinnojourer och lokala organisationer är det inte fler utredningar de efterfrågar, utan resurser.

Feministiskt initiativ påstår att partiet redan har gjort mer mot hedersvåldet än Folkpartiet gjorde under åtta år. Det är fel. Men det är välkommet att Fi menar att det finns något som heter våld i hederns namn och att detta är ett problem. Nu krävs aktiv handling. Fi verkar gilla att mäta saker. Låt oss mäta hedersvåldet!

Feminister anklagas för att inte bry sig om kvinnor som drabbas av våld i hederns namn. Men den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm har genomfört flera förbättringar för våldsutsatta och i dag hjälper vi många fler än när alliansen styrde staden, skriver Fi.

Efter sommarens heta diskussion om förortsförtryck försöker Devin Rexvid förstå varför debatten blir särskilt känslig och svårhanterlig inom vänstern.

Ett sätt att förhindra att människor provoceras av religiösa symboler, som slöjor, är förstås att inte tillåta dem utanför hemmets hägn. Men är det verkligen så vi vill upprätthålla en liberal rättsstat?

Det finns absolut anledning att vara vaksam mot rasistiska generaliseringar när hederskultur och kulturellt eller religiöst förtryck diskuteras. Men att jämföra kvinnoförtrycket i Husby med det i Lidingö är att relativisera och blunda för problemen i förorten, skriver polisen Martin Marmgren.

Hanna Gadban har kallats islamofob. I en ny bok visar hon hur radikala islamister, IS-sympatisörer och statligt stödda organisationer slår mynt av begreppet och hur snabbt islamismen växer i kommunerna.

Att protestera mot kvinnoförtryck är varken rasistiskt eller islamofobt, skriver Devin Rexvid, Sara Mohammad, Zeliha Dagli med flera andra debattörer.

Samtidigt som gängkrigen härjar i våra storstäder är läget kritiskt för Fryshusets avhopparverksamhet, skriver Fryshusets Camila Salazar Atías.

I många förorter vill konservativa moralpoliser separera pojkar och flickor, ett exempel är barnslöjan som kryper ner i åldrarna. Barns rätt att slippa klädsel som hindrar lek, simning och cykling, duckar dock Gudrun Schyman och Fi för. Bland svenska feminister är det okontroversiellt att betona rätten att beslöja sig. Hur kan denna form av sexualisering av barn inte vara intressant för feminister?

Skiljelinjen i samhället går inte mellan muslimer och andra. Den går mellan de som är för det öppna fria samhället och de som vill ha något annat.

Många, inklusive den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Mona Sahlin, vill lära av danska Århus i arbetet mot jihadistresor. Torbjörn Jerlerup ifrågasätter Århusmodellens förträfflighet.

I den segregerade staden växer rasismen, antisemitismen, hatet mot kvinnor och HBTQ-personer. Så blir det när samhället drar sig tillbaka från socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det finns bara ett sätt att arbeta bort detta.

Det som behövs för att lyfta Malmö är självkritik och höjda ambitioner, men är den politiska ledningen förmögen till självrannsakan? frågar sig FP i Malmö.

Göteborgs Stad försöker i stället att göra någonting åt den grundläggande utmaningen; ökande skillnader i livsvillkor, svarar Anneli Hulthén med flera på Mats Edmans krönika.

Vi bör titta söderut för att förutspå var övriga Sverige är på väg när det gäller gängkriminalitet. Det menar Amir Rostami, polis och sociolog som forskar i ämnet, efter händelserna i Rosengård.

Politiken måste tala om för förortens fundamentalister att människor i Sverige själva bestämmer över sina liv. Vi moderater tar ansvar för detta och förutsätter att de religiösa samfunden delar det ansvaret. Tillsammans kan vi tala om att om fundamentalisterna inte accepterar allas lika rättigheter så bör de bosätta sig någon annanstans än i Sverige.

Att samhället ska subventionera dem som vill flytta sina barn till en sundare miljö är för mig en absurd lösning. Det är samhällets ansvar att skapa boendemiljöer som människor kan växa upp i och utvecklas till goda medborgare och rätten till en god uppväxtmiljö gäller alla, inte bara barnfamiljerna.

Finns det något som Annelie Hulthén (S) i Göteborg kan lära av USA? Ja, troligen. Ingenting tycks lika effektivt mot medfödd fattigdom som att få flytta till en bättre miljö, visar forskning från Harvard. Och ju förr, desto bättre. Familjer som förtvivlar över förfallet i Biskopsgården bör få hjälp att dra.

Samhället tar avstånd från våldsbejakande islamism – men talar med kluven tunga när det gäller islam som politisk kraft. Rädslan för att betraktas som islamofob är stor. Religiösa krafters aggressiva retorik och hat mot barn, kvinnor, personer med en HBTQ-läggning och oliktänkande får inte vara immun mot krav, granskning och kritik.

Radikaliseringen av förorter som Husby och Rinkeby måste tas på stort allvar. Alla goda krafter som tror på det öppna samhället måste tillsammans bekämpa den religiösa fundamentalism som hotar vårt sekulära samhälle. Som ordförande för Sveriges liberalfeministiska kvinnoförbund uppmanar jag övriga kvinnoförbund att komma ut ur skuggan.

Skärholmen och hundratals andra förorter från miljonprogrammet byggdes med kärlek. Nu är papperskorgarna överfulla och gräsmattan växer igen. Alla talar om ”integrationspolitiken”, men vem talar om den reella förslumningen av förorten? \ \