Företagsklimat

Vi i kommunerna kan vidta en mängd åtgärder för att bli en bättre samarbetspartner till det lokala näringslivet. Vi kan bli mer serviceinriktade och bättre på att stötta innovationer, skriver Nätverket Svenska Industrikommuner.

Det är lätt att stå rådvill när krisen slår till. För att hjälpa kommuner och regioner som drabbas av stora företagsnedläggningar har Tillväxtverket tagit fram en omställningsguide.

Stora Ensos besked att lägga ner pappersbruket med 440 anställda kom som en total överraskning för Borlänge. En kärntrupp i kommunen beslöt sig genast för att kavla upp ärmarna. ”Här finns mycket jävlar anamma”.
* Så hanterades arbetslösheten
* Jakten på nya företag
* De tomma lokalerna: ”En diamant”

Varje vecka får Kungsörs företagare besök av kommunalrådet. Det är en av åtgärderna som gjort att kommunen klättrat mest i Svenskt näringslivs rankning. ”Vi har siktat hårt på att få ett bra näringslivsklimat”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.

När glesbygdskommuner ska stötta det lokala näringslivet är de dåliga på att definiera vilka problem som ska lösas – vilket gör att åtgärderna riskerar att bli verkningslösa. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

På internationella mensdagen kräver föreningen Mensen och RFSU mer menskunskap i skolan. Lärarnas riksförbund tillsätter en utredning för att ta fram förslag på hur aktiebolagen kan fasas ut ur skolväsendet. Och Socialdemokraterna i Malmö anklagar Moderaterna för att stoppa företagsetableringar. Det är något av innehållet i fredagens debattsvep.

Mängder av företag runt om i landet är beroende av de inköp som det offentliga gör från lokala företag. Kommunerna måste därför fortsätta med redan aviserade inköpsplaner och växla upp upphandlingar och andra investeringar. I dessa tider kan det vara just det som gör att lokala företag slipper gå omkull, skriver Företagarnas Pontus Lindström och Magnus Johansson.

Mer doer än förvaltare. Så beskriver sig Patrick Blomström, sedan slutet av mars Sävsjös nye näringslivschef.

Det är avgörande att Sverige vidtar nödvändiga åtgärder för att stoppa coronasmittan. Men det är inte rimligt att våra svenska företag får ta konsekvensen. Regeringen måste, liksom många kommunpolitiker runt om i landet redan gjort, lägga fram stödåtgärder som omfattar fler företag, skriver, moderaterna Anna af Sillén och Lars Hjälmered.

Flera kommuner satsar på att stödja det lokala företagslivet genom att ge sina anställda presentkort att spendera i handeln till påsk.

Katrineholm uppmanar föreningar i kommunen att ställa in eller skjuta fram arrangemang – även sådana med färre än 500 deltagare. Annars riskerar de indraget bidrag. I bland annat Eskilstuna försöker kommunen lätta på bördan för företagen.

Företag verkar inte enskilt utan i ett ekosystem. För att skapa bättre förståelse för hur hela Sverige ska uppleva ekonomisk tillväxt lanserar därför Småföretagarnas Riksförbund ett småföretagarindex som kartlägger förutsättningarna för små och medelstora företag i Sveriges kommuner, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Centern påstår fortfarande att man är en liberal, företagsvänlig, motor, men i praktiken driver man landet i en helt annan riktning. Skatterna höjs, regelverken blir mindre förutsägbara, otryggheten ökar, och Sverige leds fortfarande av en socialdemokrat.

Solna toppar som vanligt. Men Malung-Sälen är årets klättrare. Turistkommunen i västra Dalarna har klättrat 158 platser på Svenskt Näringslivs lista över vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet.

Småföretagssäkra upphandlingarna, kräver Centerpartiet. Det kan ske genom att rensa i kraven och göra mindre omfattande upphandlingar.

Sjukfrånvaro är bland det mest kostsamma som kan drabba ett företag, särskilt de mindre, skriver Företagarna som vill slopa sjuklöneansvaret.

Klyftorna växer mellan stad och land i Sverige. Det kan motverkas genom ökade satsningar på infrastruktur i glesbygden och ökat stöd till små och medelstora företag, skriver Carola Gunnarsson, talesperson för sammanhållningspolitiken i Council of European Municipalities and Regions.

Regeringens bredbandsstrategi bidrar till att skapa digitala A- och B-lag, där vissa hushåll och företag på landsbygden riskerar att bli utan snabb uppkoppling. Alla kommer inte att kunna ta del av den kommande digitala ekonomin, digitala vård- och larmtjänster eller digital handel och underhållning.

Det finns bara ett sätt att skapa resurser till alla de ambitioner som politikerna nu skissar på för den egna kommunen. Och det är att företagen får möjlighet att utvecklas, att fler kommer i arbete och att skatteintäkterna ökar.

Den snabbväxande e-hälsobranschen anställer både utvecklare och vårdpersonal. Skåne ingår i en satsning på startupföretag inom området. Där tillkom 98 nya jobb förra året.

Det ser ut att bli en politiskt stökig höst i Sverige. Det finns inga solklara majoriteter och det går knappast att i förväg veta vilka förslag till en ny regering som till sist får stöd i kammaren. Men en regering, hur svag den än sägs må vara, har ändå makten över myndigheterna. Något som är viktigare än vad vi ofta tänker på.

Att serva sin egen ”kropp & knopp” anses vara lyxkonsumtion. Men en skattereduktion för friskvård skulle i själva verket ge bättre folkhälsa, öka kvinnors företagande och minska belastningen på den utbrända sjukvården.

Inför valet har Företagarna lanserat Kandidatguiden där väljare kan matcha sig mot politiska kandidater. Vi välkomnar Företagarnas viktiga arbete för företagare såsom Kandidatguiden. Vi hamnade på delad förstaplats i ”företagsvänlighet” för socialdemokratiska kandidater och vill här ge vår bild av företagarläget, skriver Nina Bladh och Markus Selin.

Det var för bara tre år sedan som företag och medier faktiskt började storsatsa i Almedalen. Nu dominerar de i antal arrangemang, visar Dagens Samhälles analys av programmen 2009 till 2018.

Prata med varandra, återupprätta ett utredningsväsende som öppet och noggrant redovisar konsekvenser av framkastade förslag och lyssna på väljarna, skriver vd:n Johan Andersson, apropå riksdagens omröstning om vinster i välfärden.

Idag presenteras Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet. Många förbättrar sina omdömen och bäst av alla är Munkfors, tätt följt av Markaryd. Vårt bästa råd till de kommuner som vill förbättra sina resultat är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre, skriver Christer Öhlund, Svenskt Näringsliv.

De förslag kring ett hållbart arbetsliv som regeringens utredare Anders Wallner lämnade i förra veckan är långt ifrån tillräckliga. Regeringen bör också ställa krav på arbetsgivare att ha verksamhetsplaner för arbetsmiljöarbetet samt att chefer ska utbildas, skriver Robert Persson Asplund, chefspsykolog på företagshälsan Avonova.

Företagarna och våra medlemmar är mycket oroade över regeringens och Vänsterpartiets förslag att förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar. I praktiken är det en skatt som drar undan mattan för mindre arbetsgivare genom att göra det dyrare att teckna sjukvårdsförsäkringar. Vårdskatten måste stoppas.

Det finns en utbredd okunskap om kooperativa företag trots att de har ett högt förtroende hos allmänhet och politiker. Sektorns betydelse för näringslivet återspeglas heller inte i de partipolitiska förslagen i riksdagen.

Monopol på onlinebingo, det som Björn Eriksson med flera förordar, är sådant som man hör om i Venezuela eller varhelst rättsstatens institutioner är satta ur spel. Det är länder som med tydlighet visar vad som händer när privata bolag utpekas som ”råkommersiella” och ”riskkapitaltunga privata utländska”.

Stockholms företagsklimat rasar i Svenskt Näringslivs rankning. Det handlar om fyra förlorade år och 101 placeringar. Men Karin Wanngård (S), är inte oroad. Det är oroande, anser Lotta Edholm, oppositionsborgarråd (L).

Snabbväxande svenska företag försätts i kris då viktiga medarbetare utvisas. Bakom avslagen om förlängt arbetstillstånd ligger allt för ofta bagatellartade avvikelser från gällande kollektivavtal. Nu måste något göras snabbt för de 8 600 medarbetare som väntar på sina besked.

Sociala entreprenörer driver hållbar utveckling, men bemöts allt för ofta med misstänksamhet och tvivel i Sverige. Om vi ska klara FN:s hållbarhetsmål måste vi ta till vara deras engagemang och kunskap samt ge dem bättre förutsättningar att utveckla sina företag.

Det är många gånger för krångligt och tidsödande för företag att följa kommunala bestämmelser. För att ta ett exempel - måste verkligen tjänstemän detaljplanera hur en uteservering får se ut?

Behovet av nya bostäder i Sverige är mycket stort. Men vi är skyldiga att samtidigt bygga hållbart, både miljömässigt och socialt. Det är fullt möjligt att bygga mycket och med arkitektonisk kvalitet - ett tungt ansvar vilar dock på våra kommunala politiker, skriver Sara Haasmark, vd Samhällsbyggarna.

Trots att Regelrådets granskning visar att det skett förbättringar jämfört med tidigare år kvarstår stora brister i analysen av reglers effekter för företag. Det är tydligt från resultatet av granskningen av kvaliteten på konsekvensutredningar 2016.

Situationen i utsatta stadsdelar är ett av Sveriges akuta samhällsproblem. Nu kan vi visa att det stadsutvecklingsverktyg som fungerar i New York, Newcastle, Amsterdam, Hamburg och Kapstaden också fungerar i Sverige. Det kallas för BIDs, Business Improvement Districts.

Årets Entreprenörskapsbarometer visar att intresset för företagande är sjunkande - i synnerhet i de delar av Sverige där behovet av ett förnyat näringsliv är som störst. Ansvaret för utvecklingen är både den här och den föregående regeringens och nu är det hög tid för politiken att bli konkret och engagerad, menar Småföretagarnas Riksförbunds Leif Svensson och tankesmedjan ECEPR:s Nima Sanandaji.

Om debatten om välfärden enbart förs längs axeln vinstbegränsning eller inte riskerar vi att förlora viktiga värden. Vi vill ha en mer nyanserad debatt som utgår från dem som dominerar välfärdssektorn - kvinnorna - och tar hänsyn till de idéburna företagen.

Oschyst konkurrens från kommuner och landsting eller berättigat intresse att ge medborgarna nödvändig service? Båda förhållandena kan vara sanna. Nu inleder Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv, SKL och Almega en kampanj för ökad kunskap om regelverket och bättre dialog mellan näringslivet och det offentliga.

Att misslyckas som företagare kan vara en värdefull tillgång som bidrar till senare företagsframgångar. I den statliga utredningen om näringslivsklimatet för entreprenörskap föreslås en översyn av reglerna kring företagsrekonstruktion, vilket Företagarna länge efterlyst. Nu hoppas vi att regeringen skyndsamt omsätter förslagen i handling.

Kvotering, vinstbegränsningar och nya hårdare krav vid offentliga upphandlingar. Regeringen försöker öka kontrollen över näringslivet. Men priset för den politiska experimentverkstaden är högt. Politisk osäkerhet är i dag ett stort tillväxthinder för företagen, skriver Siri Steijer på Timbro.

Sverige behöver många nya jobb. Det förutsätter att fler företag kan och vill anställa. Företagsklimatet borde därför vara en högt prioriterad fråga för politiker på alla nivåer. Men så är det tyvärr inte.

Om företagare, som skapar arbetstillfällen och bidrar till en levande stadsmiljö, inte kan bedriva verksamhet på just de platser där de behövs mest kan tryggheten försämras och integrationen bli lidande med ett förvärrat utanförskap som följd. Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm måste ta till sig detta och agera.

En bilaga om Värmlands näringsliv får krönikören att drömma om allt från kläduthyrningsbutiker till fastigheter som räcker till alla.

Den svenska välståndsutvecklingen bygger på att vi bejakar dynamik, byggandet av nya företag och samtidigt främjar social rörlighet. Men det kräver i sin tur ett skattesystem som inte kastar grus i maskineriet på nya framgångsrika entreprenörsföretag. Frågan är om de ska tillåtas växa i Sverige eller tvingas utomlands, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Att modiga och duktiga entreprenörer gått i bräschen och lyckats på en hård internationell marknad är såväl beundransvärt som uppmärksammat världen över. Företag som Spotify sätter Sverige på den internationella startup-scenen. Vi behöver fler sådana startup-succéer i Sverige, inte färre.

Spotifygrundarnas signal om att flytta företaget utomlands måste tas för den varningsflagga det är. Svenska politiker med näringsministern i spetsen behöver med stort fokus och driv fortsätta förbättra klimatet för nystartade och snabbväxande företag.

Regeringens vårbudget innehöll få överraskningar, men desto fler förslag som missgynnar näringslivet. Det är helt fel väg att gå. En politik som syftar till att bibehålla en hög välfärd och förbättra integrationen måste fokusera på företagens villkor och förutsättningar.

Sveriges politiker måste ta Spotifys varning på allvar. Jag har besökt över femtio startups det senaste året och kan vittna om att de menar allvar. Om vi inte reformerar oss kommer startupföretagens expansion att ske på andra ställen i världen.

I stället för att vårda drömmar från 1980-talet om att arbetarna ska ta över produktionsmedlen bör Socialdemokraterna fokusera på att göra det utmärkta alternativ som redan finns mer lönsamt.

I många andra länder, inte minst USA, finns en kultur av framgångsrika löntagarägda företag. I Sverige har vi hittills inte sett så mycket av detta. Demokratins räckvidd har alltför länge varit beskuren och det är hög tid att vi diskuterar hur vi kan utveckla den till nya områden, svarar Magnus Nilsson (S) Rebecca Weidmo Uvell.

I stället för att drömma om en ny variant av fondsocialism borde socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) fokusera på att göra det mer lönsamt att driva företag. Om hon menar allvar med att vilja öka de anställdas möjligheter att själva deläga företagen de jobbar på borde hon i stället arbeta för att göra personaloptioner mer lönsamma.

Vi måste ge människor som flytt undan krig och förföljelse en realistisk chans att etablera sig i Sverige. Regeringens förslag om tillfälliga uppehållstillstånd begränsar den möjligheten.

Varför syns inte regeringens strävan efter regelförenklingar i regleringsbreven till myndigheter? Det frågar sig Näringslivets Regelnämnd som har granskat instruktionerna för 24 myndigheter med stark koppling till landets näringsliv.

Stefan Löfven har under flera år attackerat kvinnodominerade näringar, svartmålat omsorgsföretag och ställt sig kallsinnig till rutavdraget. Nu minskar andelen kvinnliga nyföretagare. Ironiskt nog sker det under en regering som kallar sig feministisk, skriver Helena Lindahl, näringspolitisk talesperson (C).

I vår omvärld har en rad smarta reformer för bättre företagsklimat införts. Mycket av detta kan genomföras också i Sverige och främja jobbskapandet. Vad som behövs är insikten om att förändring måste till, och en ödmjuk inställning till att lära av andra.

Att regeringen vill att statsråd ska kunna vara föräldralediga är bra, men ännu bättre vore om regeringen såg över företagarnas möjligheter att vara både föräldrar och företagare, skriver Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna.

Regeringen måste ge raka besked om hur den ser på välfärdsföretagens roll. Vad som behövs är stabila, rättvisa och långsiktiga spelregler. Den osäkerhet som nu råder är direkt skadlig för utvecklingen i välfärdssektorn, visar en undersökning med 500 välfärdsföretagare i Stockholmsregionen.

Det låga ränteläget förväntas stimulera investeringar och konsumtion, och bidra till nya arbetstillfällen och fler jobb. Men det är mycket tveksamt om detta verkligen blir effekten av den rekordlåga räntan.

Hur tänker Mikael Damberg förbättra företagsklimatet? Vad gör den nya regeringen för näringslivet som den förra inte gjorde? Och hur blir Sverige mer innovativt?Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Måns Wikstrand.

Sverige har Europas ö-rekord, 221 800 obebodda öar och 879 bebodda små öar. De flesta öar har problem med avfolkning, ibland även med turistinvasion på sommaren.

Gissa vilka nio av Sveriges 50 största bolag är? I dag sysselsätter de fler personer än de svenska klassikerna Volvo och Ericsson. Sannolikt överraskar svaret inte Ilmar Reepalu som kröner sin politiska karriär med att utreda hur och om dessa storbolag kan skrotas i förtid. \

Svenska staten äger 49 företag. Listan över företag borde väcka en fråga hos varje riksdagsledamot och skattebetalare om alla dessa bolag driver verksamheter som är lämpliga för staten att äga?

Debatten om vinster i välfärden påverkar näringslivsklimatet för alla svenska företag. Därför måste diskussionen breddas till att handla om betydligt mer än enbart villkoren för välfärdsföretagen.

De senaste veckorna har nya chockerande slag drabbat orter som Lund, Mölndal och Katrineholm. Plakatpolitiker använder gärna företagare som syndabockar, men när jobben ryker finns det inga som samma politiker saknar mer. Vad framgångsrika företag betyder för ekonomi och framtidstro i en kommun kan inte överskattas.

Finanskrisen har visat på ett behov av att strama upp marknaden för revision och rådgivning. Men i arbetet med EU:s nya revisionspaket är det viktigt att regeringen värnar den välfungerande bolagsstyrningen och inte i onödan ökar regelbördan för svenska storföretag.

Kötiden till en hyresrätt är i bästa fall 2-4 år. För att bygga ett liv här behövs det därför kontakter eller pengar. En ny undersökning visar att 15 procent av företagen i Stockholm har erbjudit personer en anställning som de sedan tackat nej till då han eller hon inte kan lösa boendefrågan.

Bristande jämställdhet i styrelserummet är ett problem. Det är nog de flesta överens om. Men ogenomtänkta krav på kvotering till styrelser bortser helt från problemets orsaker. Och det löser inte heller problemet. Om man ser till börsbolagen, så handlar sakfrågan endast om ett par hundra styrelseplatser.

Politiker pratar mer om hur kakan ska delas än om hur den ska bakas. Särskilt i budgettider är det den frågan som står högst upp på dagordningen i kommunhusen landet runt. Men tänk om vi kunde ägna mer tid åt att fundera hur vi ska få mer resurser att fördela? Hur budgetkakan vi skär upp i bitar ska bli större, helt enkelt.

I svensk politisk debatt omfamnas ofta småföretagen av alla partier ifrån vänster till höger, men verkligheten i många kommuner visar på andra prioriteringar. Inför framtiden bör kommunerna lära av varandras misstag, så att vi slipper se fler exempel på när kommuner driver småföretag som skapar en ojuste konkurrens.

Diskussionen om vad som skapar ett bra lokalt företagsklimat behöver vidgas. Det håller inte att bara skylla på kommunerna, företagen har också kontakt med en mängd andra aktörer. En ny studie ger en tydlig indikation om att den privata sektorns egen service sinsemellan, till exempel av banker, försäkringsbolag, transportbolag och IT-bolag, är en viktig del av företagsklimatet.

Företagsservicen i landets kommuner spelar en viktig roll för utrikesfödda småföretagare. Men i dag anser tre av fyra kommuner att de insatser de gör för att stärka företagare med utländsk bakgrund inte är tillräckliga. Det visar vår undersökning.

Nyföretagandet har sjunkit de senaste två åren. En orsak till det är det är för otryggt att driva eget. Det statliga socialförsäkringssystemet behöver anpassas bättre till egenföretagare.

Kan det kanske vara så att ett alltför påträngande och extremt profitstyrt entreprenörskap underminerar hållbar tillväxt och i sig skapar fattigdom? Något kan vi lära oss av Kuba där entreprenörskapet sprudlar.

Staten leker riskkapitalister och bankirer med offentliga pengar utan att egentligen förstå den verklighet som företagarna lever i. Dumma pengar till företagen, istället för det “intelligenta kapital” de verkligen behöver.

Nu måste vi städa upp i krångliga och ineffektiva regelverk. Regler ska vara det ramverk som ger företag stabila och långsiktiga förutsättningar, ändå finns det mängder av exempel på hur tillämpningen skiljer sig åt mellan kommuner som ska följa exakt samma nationella lagstiftning, skriver Jens Hedström på Näringslivets Regelnämnd.

Stockholm växer med en busslast om dagen, och allt färre blir kvar i glesbygden. Sverige är ett av världens mest urbaniserade länder och utvecklingen tycks inte stanna av. Kommunala beslutsfattare måste sluta sätta krokben för alla dem som vill driva företag runtom i landet.

Socialdemokraterna Stefan Löfven och Mikael Damberg fortsätter lova att småföretag ska bli partiets nya fokus. Trots det är det just småföretagen som får ta den största smällen för Löfvens bidragslinje, visar en granskning av landets (S)-styrda kommuner.

The Capital of Scandinavia ska vara norra Europas bästa plats för företag att starta och växa. Arbetslinjen måste därför kompletteras med en företagarlinje som underlättar genom sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar och ett investeraravdrag.

All förändring är en försämring. Det blir den felaktiga slutsatsen för den som följer den skeva debatt som pågått med anledning av Månadsuppgiftsutredningen och regeringens väntade förslag i slutet av mars.

Ett samordnat regelsystem ger småföretag i Stockholmsregionen förutsättningar att växa. Dessutom bör finansdepartementets planerade lagstiftning om detaljerade månadsuppgifter för arbetsgivare skrotas. Så skapas fler jobb åt arbetslösa.

Ett problem för dagens kommunala skatteutjämningssystem är att det kan leda till att kommunpolitiker inte ser värdet av att hålla skatten på en attraktiv nivå. En låg kommunalskatt ger en tydlig indikation på att en kommun är välskött.

Om det flyttade in en ny industri i varje län runtom i landet skulle BNP på bara fem år stiga sex procent och Sverige skulle komma tillbaka i topp bland OECD-länderna vad gäller tillväxt, i nivå med Nederländernas femteplats i dag. Så stora kan effekterna av ny industriproduktion vara, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.

Bättre företagsklimat kan minska dagens sociala problem. Ökat företagande kan förbättra integrationen, minska ungdomsarbetslösheten och skapa jobb för dem med nedsatt arbetsförmåga. Som en följd kan utgifterna för socialbidrag minska med minst 200 miljoner kronor, visar en ny bok av ekonomen Li Jansson.

Nya siffror visar att få som har en subventionerad anställning går vidare till ett vanligt jobb. Istället fastnar många av deltagarna i en rundgång mellan subventionerade anställningar och arbetslöshet. Men rundgången kan brytas med reformer för ett bättre företagsklimat.

Banker som sviker och tungrodd byråkrati hindrar den lokala ekonomins tillväxt. Kreativa byutvecklingsgrupper möter nu problemet och startar bygdebolag.

Allt fler vill starta företag tillsammans med andra och de idéburna företagen vinner mark. Men okunskap och ojämlika konkurrensförutsättningar håller fortfarande tillbaka tusentals jobb i den idéburna sektorn. Regeringen bör snabbt driva igenom en ny lag om ekonomiska föreningar, öka forskningen kring idéburet företagande och införa ett nytt stöd för idéburet nyföretagande, föreslår arbetsgivarorganisationerna KFO, Skoopi, Famna och Coompanion.

Arbetet med att skapa ett bättre näringslivsklimat är en av de viktigaste politiska utmaningarna de kommande åren. Det är just i det kommunala arbetet som förutsättningar för en stark tillväxt kan skapas.