Hur det går till när företag och föreningar lurar regioner och kommuner på pengar och hur det kan förebyggas utreds nu av Brottsförebyggande rådet. En kartläggning presenteras i mars nästa år.

Våra gemensamma skattemedel ska inte bidra till islamistisk radikalisering av unga, polarisering av samhället och förminskning av problematiken kring hedersvåld, skriver 17 sverigedemokratiska regionpolitiker från olika delar av landet.

De ekonomiska stöden till civilsamhället, där idrotten ingår, vilar på en implicit överenskommelse om gemensamt ansvar mellan stat, region och kommun. Staten behöver upprätthålla detta åtagande genom att fortsätta att ge kommunerna täckning för de merkostnader som nu uppstår, skriver SKR:s ordförande Anders Knape och Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

Katrineholm uppmanar föreningar i kommunen att ställa in eller skjuta fram arrangemang – även sådana med färre än 500 deltagare. Annars riskerar de indraget bidrag. I bland annat Eskilstuna försöker kommunen lätta på bördan för företagen.

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg ger bilden av att offentliga bidrag krävs för att föreningar ska existera. Det blir då märkligt att tala om civilsamhället när det i själva verket handlar om en verksamhet som är helt beroende staten, slutreplikerar Johan Gustafsson Slöseriombudsman.

Genom civilsamhällets insatser skapas stora mervärden som skulle kosta betydligt mer om samhället själv skulle ta sig an uppgiften, skriver MUCF generaldirektör Lena Nyberg i en replik till slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Med budskapet ”fyll i blanketten och få föreningsbidrag” formar samhället bara nya generationer av bidragsentreprenörer. Det är hög tid att stänga bidragskranen till föreningslivet, skriver slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Det har alltid funnits med ett krav på nämndernas ”utredningsskyldighet” i förslaget till demokratikrav. Sverigedemokraternas återremittering bidrog därmed inte till att någonting nytt tillfördes förslaget, slutreplikerar kommunalrådet Ewa Bertz (L).

Det är tack vare Sverigedemokraternas tillägg till demokratikraven som vi vet att det är fritidsnämnden som har en skyldighet att utreda SSU Malmö efter att de skanderat ”krossa sionismen” på första maj. När inleder nämndens ordförande Ewa Bertz (L) den granskningen, frågar Nima Gholam Ali Pour kommunfullmäktigeledamot (SD).

När Malmö stad ger föreningsstöd är det oerhört viktigt att vi kräver av våra föreningar att de värnar om demokratiska kärnvärden och tydligt markerar mot extremism, skriver kommunalrådet för demokrati och mänskliga rättigheter Ewa Bertz (L).

Malmö stad vill skärpa kraven på föreningar genom tydligare riktlinjer om att de ska verka för demokrati, jämställdhet och mångfald. Föreningar som bryter mot reglerna kan nekas bidrag, enligt förslaget som i veckan tas upp i fullmäktige.

Det brister i kontrollen av föreningar som får bidrag och hyr lokaler av kommunerna, visar en ny granskning. Varannan kommun saknar krav på att verksamheten ska bedrivas i enlighet med demokratins idéer.

Ska den svenska modellen överleva och utvecklas krävs stora anpassningar och moderniseringar. För att klara det behöver både arbetsgivarorganisationer och fackförbund bära sina egna kostnader och konkurrera med hög kvalité i stället för subventionerad rea på medlemsavgiften, skriver Carl Hellström, fackligt förtroendevald och medlem i Liberalerna.

Svenska myndigheter har för dålig koll på vad föreningsbidrag används till. I dag riskerar skattebetalarnas pengar inte bara att gå till verksamhet som inte tillför samhället någonting, utan till syften som är direkt kriminella eller motverkar demokratiska värderingar. Därför krävs att staten tillsätter en utredning för att skärpa kontrollen.

Det är inte korrekt att påstå att inget har hänt inom civilsamhällespolitiken. Det har aldrig funnits någon tveksamhet kring att regeringen avser genomföra förslag från den utredning som lämnade sitt betänkande för ett år sedan.

Under en längre tid har allt fler myndigheter börjat se på ideella föreningars verksamhet som ett slags privat näringsverksamhet. Man försvårar för oss att göra det vi är bäst på – samla människor för en gemensam idé.

Öka anslagen till oss unga, manar 26 ungdomsorganisationer i ett inlägg riktat till såväl nytillträdda Anna Ekström som till Lena Nyberg, GD på Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor.

Alltför många har en stillasittande fritid och problem med övervikt och fetma. Hälsoklyftan ökar och kostar samhället enorma belopp. Korpen och Svenska Golfförbundet är redo att bidra till att minska hälsoklyftan. Första steget är att göra 100 000 passiva människor aktiva. Men då krävs ett förändrat regelverk, och att flera stora idrotter inte längre exkluderas.

En femtedel av allt spelande sker i dag genom bolag som inte omfattas av svenska regler, vilket gör att miljardbelopp årligen varken kommer statskassan eller ideella organisationer till del. Vi som företräder de sex största rikslotterierna och bingo har enats om ett antal förslag för ordning och reda när spelmarknaden nu omregleras.

Skolverket har i snart två år delat ut pengar till organisationer som bedriver läxhjälp. Nu väljer regeringen att ändra spelreglerna, inte bara mitt i ett verksamhetsår utan också mitt i ansökningsperioden. Beslutet att utesluta gymnasiet från läxhjälpen brister i analys och genomförande och riskerar dessvärre att slå hårt mot landets gymnasieelever.

Den negativa särbehandlingen av en så viktig folkbildningskraft som SISU Idrottsutbildarna är oroande och helt orimlig. Sedan 2007 saknar vi ett generellt stöd för vår utbildnings- och folkbildningsverksamhet på kommunal nivå, ett stöd som många andra studieförbund får.

Kommunernas roll måste vara att skapa så bra förutsättningar som möjligt för kulturföreningar att bedriva verksamhet. Lokalbrist är ett vanligt problem. Betydelsen av lokaler för föreningslivet behöver finnas med vid samhällsplanering.

Privata gåvor och lotteriprenumerationer betyder mycket för civilsamhällets finansiering och innebär ett oberoende eftersom dessa medel inte är styrda av staten.

Är du en av alla de vuxna som varje dag fattar beslut som berör unga utan att egentligen veta vad unga vill? Vår åsikt är att de riktigt bra ungdomskommunerna är de som ger unga verkligt inflytande och gör dem delaktiga i de politiska besluten.

Föreningslivet hotas av sotdöden. Allt färre vill engagera sig. De som är vana vid Facebook står nog inte ut med föreningsmötenas seghet, där alla förslag vattnas ur i åtta vändor innan de klubbas enligt regler som påminner om kyrkliga ritualer. Samtidigt är vårdgivare och myndigheter angelägna om samarbete med brukarorganisationer, men frågan är hur representativa de är? \

Var tionde ung person måste avstå från fritidsaktiviteter på grund av avgifter. Låt inte barnfattigdomen styra barns möjligheter, utan investera i avgiftsfria alternativ för barn och unga uppmanar Rädda Barnens Ungdomsförbund.

För att hela Sverige ska kunna leva är den mjuka infrastrukturen lika viktig som den hårda. Det handlar om kultur, fritid, välfärd och möten mellan människor. Folkbildningen och studieförbunden är en central del av detta. Det skriver ABF och Studieförbundet Vuxenskolan i en gemensam artikel.

I Danmark kan vi se hur de utländska spelbolagen använder en aggressiv marknadsföring för att öka spelandet. Det går före ett ansvarsfullt agerande och riskerar att öka spelberoendet. Vi bör i stället titta på Norges och Finlands åtgärder som leder till en mer reglerad marknad och ett ökat skydd för spelare.

Dagens svenska spelpolitik är i grunden bra. Den är restriktiv och bygger på en vilja att minska spelberoendet. Den är också grundplåten för stora delar av den ideella sektorns finansiering. Därför vore det fel att okritiskt släppa in utländska spelbolag som utnyttjat luckor i lagstiftningen, vilket en utredning nu arbetar för att göra.

En tydligare nationell samordning av kommunernas ungdomspolitik och stöd till ungdomsrörelsen skulle förbättra ungas situation och skapa större rättvisa mellan Sveriges kommuner. Det handlar inte om att detaljstyra kommunerna, utan att ge ett tydligt stöd för att nå de ungdomspolitiska målen, skriver Rebecka Prentell, ordförande för LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer.

Gång på gång har friluftslivets organisationer sträckt ut handen till regeringen. Nu gör vi det igen. Håll ert vallöfte och ge oss de medel som vi så väl behöver för att kunna bidra ännu mer än i dag till ett friskare och mer inkluderande Sverige. Då blir friluftslivet mer tillgängligt för både medborgare och besökare samt mer hållbart för naturen.

Socialt ansvar och äkta solidaritet är inte kollektivanslutna till Daniel Suhonens och Calle Nathansons omhuldade Folkets hus-rörelse, skriver Bengt Olof Dike i en slutreplik.

I ett alltmer segregerat Sverige arbetar vi för att skapa ett samhälle där alla känner att de är välkomna och värdefulla. Folkets hus skapar mötesplatser som bidrar till sammanhållning, engagemang och glädje.

I dag ser vi hur barns utelek minskar. Barn blir mer stillasittande och den egna relationen till naturen försvagas. Här behövs ett samlat tag för att återfå den positiva utveckling som Sverige så länge legat i framkant med, skriver Sara Revell Ford, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet och Magnus Ling, generalsekreterare och vd för Svenska Turistföreningen.

För oss är det lokala beslutsfattandet en grundbult i vårt demokratiska system och den lokala demokratin får aldrig stå stilla. Därför är det nu dags att skärpa partistödsreglerna så att det lokala partistödet verkligen blir lokalt och låta förtroendevalda delta i nämnder och fullmäktige på distans, skriver Peter Eriksson och Björn von Sydow inför riksdagsdebatten i dag onsdag.

Ungas motionsidrottande hos Korpen växer kraftigt – men kommunerna hänger inte med. Fler ungdomar måste ges chansen att fortsätta idrotta och vara aktiva i idrottsrörelsen.

Många försök har gjorts för att vitalisera politiken och ge medborgarna mer inflytande, men dessa försök har utgått från att de befintliga partierna ska administrera försöken – vilket sällan lyckats. I dessa dagar av kundval och pengsystem vore det bättre att ge medborgarna makten över partistödet genom en politisk medborgarpeng.

Det har skett en tyst revolution på gymnasieskolorna. På några få år har över 250 trötta elevråd ombildats till livfulla och engagerande elevkårer. Nu behövs ett handslag mellan landets kommunpolitiker och elevkårerna.

Moderaterna har presenterat förslag för att förbättra den svenska folkhälsan och lyft fram idrottens betydelse. Men de har missat den värdefulla insats som friluftslivet gör för folkhälsan, replikerar företrädare för organisationen Svenskt Friluftsliv.

Det är dags att idrottsrörelsens tar varningssignalerna om övergrepp mot barn och unga på allvar och inför en moralisk anmälningsplikt för sina ledare.

Många kommuner sätter upp onödiga hinder för ungas organisering, visar en ny rapport. Därigenom riskerar det ekonomiska stödet till föreningslivet hamna hos helt andra målgrupper än vad som avsetts.

Landets kommuner satsar över 5 miljarder kronor varje år på barn- och ungdomsidrotten. Mot den bakgrunden är det oacceptabelt att vi inte sätter stopp för den orimliga utslagning som elitsatsningar bland barn skapar.