Dagens Samhälle har en stolt tradition av att kartlägga brännande frågor för beslutsfattare i offentlig sektor. Hittills i år har redaktionen borrat i ett trettiotal olika fenomen på djupet – här är sex av de mest lästa granskningarna.

Söderhamnborna säger nej till ny vindkraft i kommunen.

Halmstad säger nej till ett nytt hotellbygge i en lokal folkomröstning. Utöver Halmstad höll även Söderhamn och Trelleborg folkomröstningar i samband med det allmänna valet – samtliga efter folkinitiativ.

Ska infarten till hamnen gå väster- eller österifrån? Debatten om en ny östlig hamninfart i Trelleborg är infekterad – och på söndag folkomröstar kommuninvånarna om saken.
Men nu JO-anmäls Trelleborgs kommun för den informationsfilm som ska hjälpa väljarna.

Folkomröstningen om ett hotellbygge i Halmstad har satt hård press på kommunens kommunikatörer. De har fått hundratals frågor och kommentarer i sociala medier och anklagas nu även för valfusk. ”Överraskande”, säger kommunikationsdirektören Lotta Edin.

Folkliga protester mot byggprojekt ligger bakom alla de fyra lokala folkomröstningar som kommer att hållas på valdagen. Det handlar om ja eller nej till hotell och vindkraft samt i Trelleborg frågan om hamninfart i öst eller väst.

Inte yngst i landet – men nästan. Arjeplog sticker ut när Dagens Samhälle granskar höstens vallistor. Kommunen hamnar på fjärde plats på topplistan över flest antal unga kandidater. En enskild fråga engagerade så starkt att oerfarna sökte sig till politiken. ”Folk vill ha förändring”.

En stoppad folkomröstning om Örebros superbussar utlöste ett infekterat politiskt bråk med hårda ord och fuskanklagelser. Justitieombudsmannen (JO) går inte vidare med en anmälan mot kommunen.

Haparandaborna sa nej till äldreboende på entreprenad. Men bara 28 procent röstade. ”Vi får sätta resultatet i den kommunala kakburken”, säger kommunalrådet Sven Tornberg (C).

Tillit, friskolor, digitalisering och ekonomi, ekonomi, ekonomi. Dagens Samhälles mest lästa artiklar som publicerats hittills i år ligger i linje med redaktionens ambition att följa pengarna, styrningen och arbetsgivaransvaret.

Att genomföra folkomröstningar där utslaget inte följs försvagar demokratin, menar forskarna i SNS Demokratiråd 2022. De vill ge fullmäktiges majoritet makt att säga nej till folkomröstningar.

Får man säga vad som helst på ett fullmäktigemöte? Frågan är aktuell i Örebro. Där utreds nu förändringar som ska skapa ordning. ”En jättesvår balansgång”, säger kommunfullmäktiges ordförande.

Kommunen granskade 15 000 underskrifter – namn för namn – och folkomröstningen stoppades. Följden blev fuskanklagelser, överklaganden och polisanmälningar. Missnöjespartiets bild av förloppet: ”En teknokratisk elit pissar folk rätt i ansiktet.”
• Valchefen: ”Sällsynt. Och extremt obehagligt.”
• Oppositionsrådet (M): ”Klart det skadar förtroendet när kommunen initialt fullständigt schabblade bort siffrorna.”

I folkomröstningen i Arjeplog röstade en majoritet för att kommunen skulle behålla sitt gymnasium. Ändå togs beslutet att lägga ner det.

Dubbelt så många folkomröstningar har hållits i svenska kommuner jämfört med samma tid förra mandatperioden.

Den styrande borgerliga alliansens tanke på att lägga ut ett nybyggt äldreboende på entreprenad har fått blodet att svalla i Haparanda. ”Det här med privat drift, folk här vill inte ha det så”, säger S-politiker. I maj blir det folkomröstning i frågan.

Folkomröstningen i Svalöv gav ett tydligt nejresultat. Men frågan i omröstningen var oklart formulerad och beslutet att göra om kommunens bolagsorganisation var redan taget. ”Nästan omöjligt att använda utfallet oavsett resultat”, säger kommunstyrelsens ordförande Teddy Nilsson (SD).

Den röstande majoriteten i Oskarhamn vill återöppna två äldreboenden, trots att valsedlarna gjorde klart att det innebär skattehöjning. Nu lovar kommunledningen att följa resultatet av söndagens folkomröstning – trots ett valdeltagande på 28 procent.

Endast 18,37 deltog i söndagens folkomröstning om Värmdös skolorganisation. Hur resultatet ska tolkas är nu upp till den styrande majoriteten. ”Många ansåg inte att frågan var aktuell och det har jag full förståelse för”, säger kommunstyrelsens ordförande Deshira Flankör (M).

Få föräldrar vill låta sina barn gå i skolor där det är mycket ”kaos”, där ingen talar svenska, där lärarna håller på att tappa kontrollen.

Västerås stad har anmälts till Justitieombudsmannen efter helgens folkomröstning om huruvida staden ska behålla sin flygplats, rapporterar P4 Västmanland.

Västeråsare röstar ett rungande ja till att behålla stadens omdebatterade flygplats – men i liten kör. Valdeltagandet blev ganska lågt och kommunstyrelsens ordförande avvaktar med att sätta ned foten i den heta frågan.

89 procent vill att kommunen slutar lägga ned och slå samman skolor och förskolor.

Nej-sidan vann folkomröstningen, men kommunledningen i Malung-Sälen går emot den – och vill rösta igenom vindkraftsetableringen.

Trots att ett nedläggningsbeslut togs av kommunfullmäktige kan flygplatsen bli kvar – efter en namninsamling.

När rösterna har räknats i Malung-Sälen visar det sig att folket sa nej i söndagens sedan tidigare uppskjutna folkomröstning.

I våras stoppades flera kommunala folkomröstningar på grund av pandemin. Men under andra halvan av år 2020 planeras för val i bland annat Malung-Sälen, Arboga och Luleå. Kommunerna aviserar en rad åtgärder för att minska risken för smittspridning.

Kommunfullmäktige i Östhammar har röstat nej, det blir ingen folkomröstning i kommunen om slutförvaring av kärnavfall.

Nedläggning av Medåkers skola väcker heta känslor i Arboga och invånarna har drivit fram en folkomröstning. Nu råder full strid om formuleringarna på valsedeln.

Helsingborgs stad har kommit ett steg närmare försäljningen av Öresundskraft. En intresserad köpare har lagt ett bud som ger kommunen 12 miljarder kronor. Men först ska invånarna folkomrösta.

Ölänningarna vill inte slås ihop till en kommun. Och invånarna i Svedala vill inte ha något fängelse. Det står klart efter söndagens folkomröstningar.

Parallellt med söndagens EU-val röstar Ölands två kommuner om en eventuell sammanslagning. Samtidigt får invånarna i Svedala ta ställning till ett fängelsebygge i kommunen.

Ska man jämföra folkomröstningar var den svenska EG-omröstningen 1994 bättre än Brexitomröstningen. Inte minst tack vare att regeringen Bildt avsatte medel för studiecirklar och föreläsningar – och tack vare Thorbjörn Fälldins utmärkta hantering av att fördela miljonerna, skriver Gösta Grassman, före detta pressråd i UD.

Öland tar steg mot den första kommunsammanslagningen sedan 1970-talet. En medborgarundersökning visar en tydlig majoritet för att slå samman Mörbylånga och Borgholm.

I Irland och Argentina har man nyligen tagit steg för att legalisera abort, men kvinnors rätt till sexuella och reproduktiva rättigheter är fortsatt hotad. Att aborträtten behöver försvaras såväl i Sverige som i övriga världen är lika bergsäkert som att påven har en lustig mössa, konstaterar Jona Elings Knutsson.

Grundlagsändringar brukar inte väcka intresse, men inför valet har ett förslag om förändrade medielagar och ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen börjat dra till sig uppmärksamhet, skriver Lars Hallén och Ingemund Hägg.

Är människorna i den stora massan för dumma och obildade för att få vara en del av demokratin? Dessa tankar förekommer i en nyutgiven bok från Timbro. Det är dags att rusta för en demokratistrid de flesta trodde var vunnen.

SKL:s jurister utreder objektivt och redovisar i den omdiskuterade promemorian både argument för och emot att ordna en folkomröstning i indelningsfrågan, skriver SKL:s chefsjurist Germund Persson i en replik.

Regeringens linje att driva igenom storregioner till varje pris bryter mot ett etablerat tillvägagångssätt i den svenska demokratin: Indelningsändringar ska ske med breda majoriteter och med stöd i den allmänna opinionen. Låt oss därför få rösta om Stornorrland, kräver tre debattörer från Folkinitiativet Rösta om Stornorrland.

Skrämsel-blitzen missade målet. Så kan händelseutvecklingen under midsommarhelgen sammanfattas. Brexit handlar i grund och botten om att britterna väljer att själva forma sin framtid. Är det verkligen så hårresande?

Det går inte att komma ifrån att reformer utan folklig förankring riskerar att slå tillbaka, och det rejält. Ställer de folkvalda en fråga till folket i en demokrati måste de vara beredda på att de får ett svar de inte vill ha.

Arma land! Det var min första tanke när resultaten från folkomröstningen började rulla in. Snart stod det klart att de verkliga vinnarna är populistiska krafter som gärna ser protektionismen breda ut sig i Europa. Bevare oss väl för vad som komma skall.

Ordförandena i landstingsstyrelser respektive regionstyrelsen i de nordligaste länen har en plan. I vad som kan beskrivas som en odemokratisk anda ska de baxa fram en storregion så fort att befolkningen i de fyra länen varken får möjlighet att säga vad de tycker, eller rösta om frågan i nästa val.

”Folkmotioner” låter som en pigg idé. Men demokratiutredningens förslag riskerar att fördjupa de problem som utredarna diagnostiserat.

Fråga folket och folket säger nej. Samtliga idéer i de sex lokala folkomröstningarna avfärdades av väljarkåren, med Göteborgs nej till trängselskatt som det kännbaraste för lokalsamhället.

I Upplands Väsby, norr om Stockholm, skrivs historia i år. För första gången i en kommunal folkomröstningsfråga finns såväl en ja- som en nej-sida som har sin grund i oberoende medborgerliga initiativ. Det skriver Christer Hanefalk, ambassadör för ”Ja tack till Väsby Sjöstad”.