Finansieringsformer

Gagnar fenomenet samhällsfastigheter några andra än de inblandade kapital­ägarna, frågar sig Lars Heikensten och Hans Lindblad. Svepet handlar också om vindkraft, vården och apoteken.

Kommunsektorns låneskuld ökade med 5 procent förra året till 768 miljarder kronor. Det är en mindre ökning än snittet för de senaste tio åren. Pandemin dämpade investeringstakten samtidigt som god ekonomi i kommunerna har minskat lånebehovet.

Det är en farlig och oroande utveckling om myndigheterna börjar söka alternativa inkomstkällor och tigga pengar till sin verksamhet. Täbys kommunstyrelseordförande Erik Andersson (M) ifrågasätter Polisens förfrågan att kommunen ska samfinansiera myndighetens årliga trygghetsundersökning.

Väljer Liberalerna att helt eller delvis blunda för nuvarande underfinansiering av skolan så är de på fel spår. I kommunerna är det inte sällan liberala politiker som medverkar till besparingar och nedskärningar. Här har Haddad en rejäl hemläxa att göra i sitt eget parti, slutreplikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Liberalerna välkomnar att Lärarförbundet som sista förbund inom skola i princip anslutit sig till vårt krav om statligt ansvar för skolan. Men det räcker inte att kräva ökat statligt finansiellt ansvar och fler öronmärkta statsbidrag, replikerar Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad (L).

Sveriges kommuner sparar på skolan. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande. Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi hoppas att regeringen aktivt stöder nya samarbetsformer och initiativ som utvecklats för att bekämpa pandemin. Då kan vi som land mer effektivt bekämpa den pågående pandemin och stå starkare inför nästa hälsohot, skriver företrädare för Forska!Sverige och Agenda för hälsa och välstånd.

Man kanske skulle kunna omforma vårt beteende genom politiska styrmedel. Trycka på tills man får 50/50-fördelningar inom alla områden som man har angivit på sin beslutade kulturpolitiska åtgärdslista. Reglagen är möjliga att skapa. Beroende på hur man ser på kulturfrågor är det hoppingivande eller otäckt.

Vi ligger efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt, skriver företrädare för Agenda för hälsa och välstånd.

För att säkra välfärden i framtiden krävs en ny svensk finansieringsmodell, skriver Nima Sanandaji, ECEPR, och Karin Svanborg Sjövall, Timbro, som under våren studerar hur Japan, Nederländerna och Schweiz gör.

Med förbättringar av befintlig infrastruktur skulle en tågresa mellan Oslo och Stockholm kunna ske på samma tid som det i dag tar att flyga. Samtidigt kan en kraftfull regionförstoring uppnå och den den samhällsekonomiska kalkylen för projektet visar på ett överskott.

Sverige, liksom resten av världen, står inför betydande samhällsutmaningar i form av klimathot, demografiska förändringar och snabb teknisk utveckling. Samtidigt råder osäkerhet kring hur utmaningarna ska bemötas. Förmågan att navigera i en föränderlig värld är en kritisk faktor för ett land som vill upprätthålla ett högt välstånd. Experimentell policy har därför blivit allt viktigare.

Det finns ett dolt strukturellt problem i kommunernas ekonomi, en svag punkt som kan få hela vårt gemensamma bygge på fall, varnar Malcom Kyeyune.

Nacka kommuns upphandlingar av bibliotekstjänster har inte gjorts för att spara pengar, utan för att stimulera utveckling och nytänkande. Resultatet är fortsatt nöjda låntagare och besökare, replikerar Hans Peters, ordförande (C) i Nacka kulturnämnd.

Allt fler ifrågasätter nu den generella bostadspolitiken som man menar, inte levererar för dem med störst behov. Nu senast Anna Broman och Martin Lindvall som med den tidstypiska formuleringen efterlyser ”åtgärder som mer träffsäkert underlättar för hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden”, replikerar Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen.

Vi måste kunna lita på att riksdagsbeslutet om regional medfinansiering gäller, slutreplikerar Stefan Attefall och Gerhard Holmgren på RIO till SKL, och ifrågasätter varför landsting och regioner i genomsnitt ger 61 000 kronor till de egna folkhögskolorna och 13 000 kronor till de rörelseägda?

Svenska vårdtagare är lika intresserade av att använda komplementär vård som tyskar, fransmän och schweizare. De betalar också lika mycket för vården. Att själv få välja den vård som fungerar och som hjälper oss att hitta tillbaka till hälsa är både en fråga om mänskliga fri- och rättigheter och en demokratisk fråga.

När finansieringen av det allmännas behov inte räcker till behövs det fler som bidrar. Betydelsen av ett starkt civilsamhälle kan inte underskattas och den ideella sektorn behöver alla pengar den kan få. Staten bör göra det lättare för allmänheten, näringslivet och fonder att donera pengar direkt till den ideella sektorn, tillförsäkra organisationerna större resurser och därigenom underlätta bygget av det svenska civilsamhället, konstaterar Cecilia Bergendahl och Anders Årbrandt, vd:ar Novamedia Sverige AB.

Dagens transportsystem är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt, inte bara för det svenska näringslivet, utan också för Sverige. Ett inslag av privata aktörer, via OPS-projekt, har stor potential att leda till bättre kostnadskontroll och kortare byggtider, konstaterar Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv och Mårten Bergman, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.

Vår idé är att privata och idéburna intressen bör bidra till och få betalt när de levererar bättre mänsk­liga utfall och samhällsekonomiska resultat. Detta kan bara den med synnerligen stora ideologiska skygglappar tycka illa om.

Den svenska välfärdsstaten står inför stora utmaningar på både kort och lång sikt. Den demografiska utvecklingen under de närmaste åren sätter tillsammans med höstens flyktingkris stor press på ekonomin. Höjd produktivitet blir avgörande för att klara välfärdens finansiering, skriver chefekonomen Ann Öberg och Anders Morin som är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

När landstingens budgetar sviktar under trycket från nya mediciner – samtidigt som dessa mediciner väcker patienters och närståendes hopp – krävs samordning och prispress. Cancerfonden föreslår därför en nationell finansieringsfond för rättvisare tillgång till nya cancerläkemedel.

Den svenska kommunala och regionala sektorn står inför enorma investeringsbehov. Samtidigt hotar överambitiösa krav från EU-håll kommunernas finanssamarbeten för effektiv finansiering av välfärd. Nu vädjar Kommuninvest beslutsfattare i Sverige och EU att se över reglerna.

En rättighet till Komvux måste också motsvaras av en skyldighet att tillhandahålla det, skriver Almega och pläderar för införandet av en Komvux-peng.

Infrastrukturen kan återigen bli en viktig framtidsbransch som understödjer och driver på den svenska samhällsutvecklingen. Men för att göra detta möjligt krävs mer av alternativ och innovationer vad gäller tekniken, organisationen och finansieringen inom olika infrastruktursatsningar. Till exempel kan pensionsfonder spela en mer framträdande roll än i dag.

När regeringens budgetförslag fälldes i höstas kom nedskärningarna i kulturpolitiken som en kalldusch. Men förhoppningsvis kan regionernas kulturverksamheter förstärkas redan i år. Vi vill dessutom skapa samsyn kring en kulturpolitik för hela landet.

Kulturlivet i norra Sverige har fått en rejäl skjuts på senare år. Men om staten inte är beredd att ta sitt ansvar för den regionala kulturen riskerar rikspolitiken nu att sätta käppar i hjulen för den framgångsrika modellen för kultursamverkan, skriver regionråd och kulturchefer i fyra norrlandslän.

Många köper sina hjälpmedel själva utanför landstingens system. Har man råd får man större utbud, bättre kvalitet och bemötande. Genom att skapa en ny modell för detta, hämtad från assistansersättningen skulle hjälpmedelsanvändarna få större självbestämmande och högre livskvalitet, oavsett storlek på plånboken.

Stockholms skattebetalare får allt mindre vård för pengarna. Alliansens företrädare tycks nu ha fått insikt om detta, men frågan är om de orkar med nödvändiga förändringar av den politik som lett oss dit.

Det är glädjande att Socialdemokraterna nu lyssnat på oss i Alliansen. Ordning och reda i landstingets ekonomi är en förutsättning för att ge invånarna en god och säker vård i Stockholms län. Men byråkratiska kommissioner är inte rätt medel för att uppnå det.

Akutsjukhusen i Stockholm tvingas nu genomföra stora besparingar. Det allvarliga ekonomiska läget kräver en dialog och bred samverkan med sjukvårdsaktörer utanför politiken för att analysera orsakerna, och föreslå förändringar som kan lösa problemen.

En ny rapport visar att utmaningen att finansiera framtidens välfärd kvarstår – men inte längre anses vara lika krävande. I dag är vår bedömning att finansieringen snarare kan säkras på intäktssidan, inte minst genom en förbättrad integration.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) planerar att förbjuda offentligt finansierad vård att sälja outnyttjad kapacitet till privatpersoner. På så vis vill han hindra folk från att gå förbi vårdkön. Men Wikströms förbud kommer inte att göra vårdköerna kortare eller minska det växande behovet av privata sjukförsäkringar.

De svenska offentliga utgifterna håller på att växa sig för stora. Så stora att de skapar en negativ spiral, hotar tillväxten och i förlängningen finansieringen av den offentliga sektorn och hela den svenska modellen. I vår senaste rapport, Nordic Agenda – Transforming for the next wave of success, visar vi vad som nu behöver göras för att säkra Sveriges framtida välfärd, skriver rapportförfattarna på BCG.

Skillnaderna mellan kommunernas skolresultat fortsätter öka. Då räcker det inte att lappa och laga – det krävs mer för en likvärdig skola. Därför är regeringens satsning på att stärka likvärdighet och jämlikheten i skolan alldeles otillräcklig. Det som krävs är en nationell finansiering av skolan för att se till att alla elever får samma chans - oavsett var man bor.

88 procent av företagen som startas gör det med egna medel, visar en ny rapport från Ratio. I dag fungerar inte finansieringen av nya innovativa företag - vilket kan få konsekvenser för svensk ekonomi på sikt.

Med drygt 1,1 miljoner anställda står kommuner och landsting för en stor del av landets välfärdstjänster. För att dessa ska fungera behövs stabila spelregler för samspelet mellan politiker och tjänstemän. Det är hög tid för den nya regeringen att förtydliga tjänstemännens roll i kommunallagen, skriver Juseks vd och Kommundirektörsföreningens ordförande.

Valet är över. Det finns en ny regering på plats. Reformer har utlovats – välfärden ska förbättras. Som företrädare för dem som äger det egentliga ansvaret för välfärden, kommuner och landsting, ser jag därför ett behov av att redan nu peka ut några viktiga frågor som den nytillträdda regeringen behöver hantera.

Nu måste vi våga ta i frågan om det krävs skattehöjningar för att säkra framtidens svenska välfärd. En ny undersökning visar att väljarna är redo att betala mer i skatt.

Journalisten Thord Eriksson har skrivit en bok - Folk dör här - om äldreomsorgen och välfärdens framtid. Den visar på ett cyniskt förnekande av fakta från massmedia och politiker. Men den pekar också tydligt ut fyra områden som är helt avgörande i den fortsatta diskussionen om välfärden.

Larmrapporterna om att de offentliga finanserna pressas svårt av att vi lever allt längre är kraftigt överdrivna. Rapporterna har systematiskt underskattat det sätt på vilket hälsan stiger i takt med att livslängden ökar, skriver Nima Sanandaji i en ny bok som släpps i dag tisdag.

I stället för att älta fördomar om den svenska välfärdens förfall bör vi diskutera hur vi kan använda våra gemensamma resurser på bästa möjliga sätt, skriver Svenskt Näringslivs chefekonomer tillsammans med branschkollegorna på SKL.

Det är många som lyfter ett varningens finger för framtidens svenska välfärd och samtidigt försöker visa på lösningar. Förslagen på hur vi ska klara finansieringen av välfärden är många gånger orealistiska, men det finns undantag. Förnyelsen och omorganisationen av hemtjänsten är ett konkret exempel.

Var ska kommunerna hitta pengar när statsbidragen minskar? Det börjar bli dags för en ordentlig diskussion om statens ansvar för finansiering av utgifter som åläggs kommuner, landsting och regioner.

Dagens svenska äldreomsorg är mycket mer av en succé än en skandal, visar jag i en ny bok som släpps i dag tisdag. För det fortsatta välfärdsbygget är det avgörande att rätt analys görs och att slutsatserna förvaltas väl. Grumlig nostalgi och fegt hukande utgör ingen bra plattform för den fortsatta förnyelsen av äldreomsorgen.

Svenska samhällsbyggare borde samarbeta mer med tyska företag och rådgivare. Tillsammans kan vi möta dagens klimatutmaningar på ett konstruktivt sätt och samtidigt öka konkurrensen, skapa innovation och pressa byggpriserna, skriver Tysk-Svenska Handelskammarens chef Ralph-Georg Tischer.

Sättet på vilket patienter med sällsynta sjukdomar hamnar i kläm och nekas behandling bara för att de råkar bo i fel landsting är ett orimligt inslag i sjukvården. Även dessa patienter har rätt till en jämlik vård, skriver riksdagsledamöterna Penilla Gunther (KD) och Anna-Lena Sörenson (S).

Hur mycket sjukvård har vi råd med i framtiden och hur ska vi prioritera för att möta behoven och patienternas krav på kvalitet och tillgänglighet? I dag torsdag presenterar forskare och experter från SKL, Prioriteringscentrum och Svensk Försäkring en rapport som lägger grunden för en diskussion om välfärdsutmaningarna och hur de ska finansieras utifrån principerna om vård på lika villkor och efter behov.

Är det rätt att enskilda småhusägare tvingas låna en halv miljon, eller sälja huset, för att betala för vägar som alla har tillgång till? Nacka kommun visar tydligt varför reglerna om gatukostnader måste avskaffas, skriver Lena Södersten på Villaägarna.

Att slå samman kommuner med färre än 10 000 invånare löser inte framtidens välfärdsutmaningar. Istället för att skuldbelägga landets 77 småkommuner och sätta en godtycklig gräns för hur stor en kommun minst måste vara bör diskussionen handla om vilka ambitioner vi ska ha för välfärden, hur vi ska finansiera den och vilket ansvar staten ska ta. Det skriver glesbygdsbon Majed Safaee i en replik.

Debatten om hur vi ska finansiera framtidens välfärd får inte stanna vid en skatte- eller innehållsfråga. Vi måste också vara beredda att göra strukturförändringar som förbättrar möjligheterna att finansiera ökade behov med bibehållen skatt. Staten bör ta initiativ till en kommunreform, annars hotas i förlängningen tillväxten i våra större städer.

Sverige har ett gyllene tillfälle att flytta fram positionerna för sjukvården. Inte minst behövs detta i synen på samverkan mellan sjukvården och läkemedelsindustrin. Men då krävs att samtliga partier gör sin hemläxa på det sätt som Socialdemokraterna nu gör i sin kommission för framtidens sjukvård, skriver allianssympatisören Patric Källman.

Allmänna arvsfonden är en viktig del av det offentliga stödet till det civila samhället och sitter i dag på hela 5,4 miljarder kronor. Men för att möta framtidens ekonomiska och sociala utmaningar är det dags att utveckla fonden. Utvidga uppdraget och omfördela pengarna!

Ingen av de regelbundet återkommande domedagsprofetiorna om välfärdens kommande finansieringskris har slagit in. Och risken att de ska göra det är små. Vi kommer klara av att finansiera en generell välfärdspolitik även i framtiden, replikerar Ulf Öfverberg.

Hur ska framtidens välfärd finansieras? Den bistra sanningen är att det saknas pengar och att partierna på riksplanet duckar i frågan. Nu måste medborgarna kräva besked.

Förslaget om att fördela resurserna till skolan efter socioekonomiska faktorer är ett steg på rätt väg. Men fördelningen borde inte bara ske inom en kommun, utan också mellan kommuner för att garantera en likvärdig skola och utbildning i hela Sverige.

Kvinnor vinner som grupp på att välfärdstjänster finansieras med offentliga medel och förlorar om resurserna till barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg skärs ner. Den offentligt finansierade konsumtionen innebär att resurser omfördelas till kvinnor från män.

Vägavgifter har kommit för att stanna. De behövs som ett sätt att delfinansiera framtida investeringar och en utbyggnad av välfärden.

Inget av de svenska landstingen och regionerna klarar lagen om sund ekonomisk hushållning. Alla utom Östergötland och Jönköping har ett negativt finansnetto för 2013. För att vi ska klara framtida åtaganden kring sjukvård och kollektivtrafik så behövs strukturförändringar för att komma tillrätta med landstingens långsiktiga ekonomi.

Under året som gått har bristerna inom äldreomsorgen blivit alarmerande tydliga. Den kommunala självstyrelsen inom detta område måste därför ifrågasättas, och arbetet med att ta fram en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring behöver starta nu.

En fråga som de flesta politiker oavsett partifärg undviker är vad som ska ingå i den allmänna välfärden. I ljuset av diskussionerna ifall vård ska bedrivas med vinst eller ej borde frågan om patienternas möjlighet till medfinansiering finnas med.

En åldrande befolkning är en utmaning för både samhället och vår välfärdsmodell. Kostnader för pensioner, sjukvård och omsorg ökar, samtidigt som allt fler äldre ska försörjas av allt färre yngre. Vi måste hitta en lösning på den ekvationen.

För att klara den gemensamma välfärden krävs långsiktigt hållbara lösningar. Det är dags att politiker tydliggör det offentliga åtagandet. Medborgarna behöver veta vilken vård och omsorg som är offentligt finansierad både i dag och i morgon.

Genom att se välfärdssystemet som en pyramid och lära av sjukvårdens prioriteringsarbete kan vi hitta lösningar som säkrar den fortsatta legitimiteten för en omfattande svensk välfärdspolitik.