Kommuner sparar tid och pengar på att låta fastighetsbolag bygga skolor och äldreboenden och sedan hyra lokalerna. Det hävdar Hemsös projektutvecklingschef Anna Marand, som anser att Kommuninvests varning är en ren partsinlaga.

Helsingborg hoppas bli smartare med hjälp av National City Lab, stadens nya center för artificiell intelligens.
– AI hjälper oss att se sammanhangen, säger digitaliseringsdirektören Martin Güll.

I ny rapport hävdar Kommuninvest att kommunerna gör dåliga affärer när de säljer sina fastigheter för att sedan i stället hyra dem. ”Finns anledning att se med stor skepsis på fenomenet.”

Gagnar fenomenet samhällsfastigheter några andra än de inblandade kapital­ägarna, frågar sig Lars Heikensten och Hans Lindblad. Svepet handlar också om vindkraft, vården och apoteken.

S-miljardären Ilija Batljans Samhällsbyggnadsbolaget faller fritt på börsen, aktieägarna ser ut att ha tappat förtroendet. Flera kommuner har stora affärer med bolaget. Hur stor är oron nu? DS har pejlat läget.

Konkurrensverket synar upplägget där kommuner säljer fastigheter och sedan hyr tillbaka dem av den nya ägaren. Boden och Nynäshamn har redan fått böter och nu granskas ytterligare sex ärenden för att ge vägledning till andra kommuner.

Öka socialtjänstens kontroller av om det är ett lagligt kontrakt innan bidrag betalas ut, föreslår Fastighetsägarna som vill ha bättre förutsättningar att bidra till ökad trygghet.

Målet: Rekreation, upplevelser och vackra platser för Täby kommuns invånare. Vägen dit: Aktiv och noggrann förvaltning av 1 560 hektar skogsmark.
Och att ge medborgarna naturupplevelser kan till och med ge klirr i kommunkassan: ”En park är jättedyr men från skogen kan man få intäkter”, säger jägmästaren Cecilia Lundin.

Sex av tio kommuner saknar en strategi för sin skogsförvaltning. Nu varnar experter för att låta politiken gå loss för hårt på innehavet. ”Skogen styrs inte på fyra år och det borde finnas ett mål om att sköta skogens ansvarsfullt”·
• Lista: Här är kommunerna som äger mest skog.

Uppsala kommun säljer Gottsunda centrum till fastighetsbolaget Hemmaplan för 515 miljoner kronor.

Förvaltningsrätten i Luleå ger Konkurrensverket rätt och dömer Bodens kommun att betala 7 miljoner kronor i böter. Upplägget där Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, köpte Medborgarhuset är att räkna som en otillåten direktupphandling.

Den omtvistade försäljningen av en skolfastighet i Stockholm till Internationella Engelska skolan (IES) överklagas nu av Vänsterpartiet som vill att affärens laglighet prövas.

Bostadsbeståndet skulle kunna utnyttjas mer effektivt än i dag. Vi vill se mindre fokus på nyproduktion och mer samarbete mellan bostadsbolag, skriver Global Utmaning.

Regeringen bör klargöra vad fastighetsavgiften ska åstadkomma och sedan se till att systemet uppfyller syftet, anser Riksrevisionen i en ny utredning.

Det blir ingen försäljning av den skolfastighet som hyrs av Internationella engelska skolan i Gubbängen i Stockholms stad. I alla fall inte nu. Oppositionen har tillfälligt stoppat affären.

Det är ett faktum att skattekreativiteten är hög bland svenska kommuner, konstaterar Dagens Samhälles redaktionschef Örjan Björklund.

Fastighetsavgiften bidrar till att vi kan göra nödvändiga och viktiga investeringar i infrastruktur som stärker och säkrar den pågående fantastiska utvecklingen i Malung-Sälens kommun, replikerar kommunstyrelsens ordförande Hans Unander (S).

Framtidens stadskärnor är hållbara och bygger på flexibilitet, delning och mixade funktioner. Vi vill därför se ett större fokus på stadslivet med kulturen som bärande kraft, skriver företrädare för Fastighetsägarna.

Den kommunala fastighetsavgiften slår fel. De snabbast växande kommunerna blir allt större förlorare på reformen som vuxit till att fördela 20 miljarder kronor. ”Ett korkat system”, säger ekonomichef. Här är vinnarna och förlorarna på avgiften – hela listan.
* Oväntade effekten av avgiften.
* Annika Wallenskog (SKR): ”Det är en smygförändring”.
* Ökningar på 300 procent i vissa kommuner.

Kan en kommun sälja ett fallfärdigt hus, låta köparen renovera och sedan hyra lokalerna av nya ägaren? Nej, anser Konkurrensverket som granskat Bodens deal med Samhällsbyggnadsbolaget. Kommunalrådets försvar: ”Nödvändigt för att klara ekonomin.” Nu prövas upplägget rättsligt.

IS-jihadisterna och deras barn lyfts på debattsidorna i dag fredag. Att strunta i förvaltningen av fastigheter är ett sätt att smygprivatisera kommunal verksamhet, menar S-politiker. Och självklart ska en kvinna leda Socialdemokraterna, tycker S-kvinnorna.

Att strunta i att bygga och förvalta viktiga fastigheter är en dyr metod som den svenska högern använder för att kunna smygprivatisera och marknadsutsätta den kommunala verksamheten skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm Emilia Bjuggren (S).

Uppsala kommun skrotar sina planer på att sälja bostadshus i Gottsunda, ett ”särskilt utsatt område”. Men centrumfastigheten är fortsatt till salu.

Vad är väl ett chefsjobb på slottet? Det kan ju vara fruktansvärt dötrist och långtråkigt och … alldeles underbart? ”Ja, det känns som om jag hamnat väldigt rätt”, säger Jan Malmgren, nytillträdd vd för Stiftelsen Läckö slott strax utanför Lidköping.

I tider av ekonomisk oro blir kommunala fastigheter hetare än någonsin. Branschexperter spår högre priser och mer affärer framöver. Så här ser bolagens strategier ut för att växa – i Sverige och utomlands. Och så utnyttjar kommunerna sin urstarka position.

Stagen som stöttar en fuktskadad vägg har börjat rosta, tegelstenar riskerar att falla ned från fasaden. Nu hoppas Pajala få draghjälp från grannkommunen Kolari i Finland för att få råd att bygga ett nytt badhus.

Mer än 300 kommunala badhus har nått pensionsåldern. Notan för att under de kommande tio åren renovera utslitna anläggningar eller bygga nya går på minst 40 miljarder kronor, beräknar organisationen Svenska Badbranschen.

Osby simhall akutstängdes i början av veckan efter att takplattor fallit ned från taket. Nu ska det renoveras i minst fem till sex veckor.

Nu kan du köpa din egen skola. Vilhelmina kommun säljer en av sina på Blocket. På köpet får du en egen sporthall – och ett elljusspår.

Gillar du ribbstolar och högt i tak? Då har du nu chansen att köpa din egen sporthall. Arjeplogs kommun säljer sporthallen i Laisvall på Hemnet. Pris: 200 000 kronor.

Landskrona är på gång att vända en långvarig ekonomisk och socialt negativ utvecklingsspiral. Att utveckla och integrera en segregerad stad som Landskrona kräver dock mod att våga prova nya grepp, skriver forskarna Gunnar Blomé och Kerstin Annadotter på Kungliga Tekniska högskolan.

Ilija Batljan, vd för Samhällsbyggnadsbolaget, är frisläppt. Han har suttit anhållen misstänkt för brott mot marknadsmissbrukslagen. Misstankarna kvarstår dock, trots frisläppandet.

Region Blekinge betalar ett fastighetsbolag 4 miljoner efter förlikning. Därmed sätts punkt för en långvarig tvist om en materialdepå.

Kommuner kan tjäna mångmiljonbelopp på energieffektivisering i fastigheter. Men då måste politiken vara med, vinsten märks tydligast på lång sikt.

Förra året såldes samhällsfastigheter för ett rekordbelopp, nära 17 miljarder kronor. Mängden bolag som vill köpa, äga och bygga välfärdens fastigheter har vuxit snabbt. Nu finns en marknad för alla kommuner som vill sälja, hävdar branschexperter.

Ska miljöorganisationer ha rätt att överklaga kommuners beslut om detaljplaner för nya fastigheter? Den frågan ska Högsta domstolen nu ta ställning till. En kulturhistorisk strid som ytterligare kan försena SKR:s planerade flytt till en jättefastighet i Stockholms city.

I kommuner runt över hela landet tvingas hyresgäster leva i lägenheter som har vattenläckor, mögel och kackerlackor samtidigt som ägarna till husen tjänar miljontals kronor i hyresintäkter. Åtgärderna mot oseriösa fastighetsägare måste skärpas, skriver elva V-politiker från hela landet.

Renoveringar leder till att hyresgäster kan bo kvar, inte till att de tvingas bort i renovräkningar, vilket påstås i kvällens SVT-dokumentär Push. Nej till privat kapital är ett blankt nej till nödvändiga upprustningar – för kommunerna själva har inte råd, skriver Fastighetsägarna.

Fastighetsbolaget Samhällsbyggnadsbolaget vill köpa branschkollegan Hemfosa. Fastigheter värda 70 miljarder kronor skulle ingå i det nya bolaget.

Byggföretagen har lyckats få bra fart på sina affärer med offentlig sektor. Företag i bygg- och entreprenadsektorn tar 14 av 20 platser på Dagens Samhälles unika topplista över företag som ökat sitt affärsvärde mest de senaste fyra åren.

I Sverige finns 60 utsatta bostadsområden med låg socioekonomisk status. De vittnar om hur långt segregationen har tillåtits att gå i landet. Det krävs stora insatser och brett engagemang från många aktörer för att göra dessa områden trygga och attraktiva. Det finns dock en aktör som är särskilt lämpad; bostadsbolagen, skriver företrädare för Fastighetsägarna.

Samfällighetsmedlemmar hos Villaägarna vittnar om att SBAB säger ”blankt nej” till långivning, med motiveringen att samfälligheter inte har pantbrev. Det är en både märklig och oacceptabel inställning. Som ägare av statliga SBAB måste regeringen sätta ned foten, skriver Villaägarnas chefekonom Håkan Larsson.

Fosfor är inget gift som vi måste ta bort ur vårt avloppsvatten. Därför är det dags att avbryta häxjakten på de hundratusentals fastighetsägare som åläggs att bygga om sina avloppsanläggningar på grund av fosfor.

Regeringen måste inse att den ökade ärendemängden i landets hyresnämnder inte är övergående. Ska hyresrättens roll på den svenska bostadsmarknaden värnas, krävs mer av regeringen än förslag om modern teknik och ökade delegeringsmöjligheter. Det krävs ökade resurser, konstaterar Nathalie Brard och Tomas Ernhagen på Fastighetsägarna.

Moderaterna och Kristdemokraterna tycks driva en kampanj mot att regeringen vill sänka världens högsta marginalskatter på arbete. Ett tips i all välmening: Skippa den socialistiska retoriken – klassanalys kan Vänsterpartiet hålla på med!

Det är dags för Fastighetsägarna att höja blicken från hyressättningen och ta tag i de verkliga samhällsutmaningarna. Inte bara i ord utan i faktisk handling.

Hyresgästers otrygghet måste tas på största allvar. I socialt utsatta bostadsområden arbetar därför många aktörer på bred front för att vända utvecklingen. Men i dag stoppas trygghetsarbetet av Hyresgästföreningen som har makt att säga ja eller nej till finansieringen.

Hyresutvecklingen i Stockholm ligger på en nivå som försvårar för långsiktigt underhåll och minskar viljan att förvalta och investera i hyresrätter. Som en samhällsaktör som arbetar med staden, människorna och husen är det hög tid att slå larm, skriver Fastighetsägarna Stockholms vd Oskar Öholm.

Argumentet att fri hyressättning vid nyproduktion skulle öka bostadsbyggandet framförs ofta i debatten. Men möjligheten finns redan. Låt en ändring i systemet med presumtionshyror undanröja ett av hindren för fler bostäder.

Bristen på fastighetstekniker och andra yrkesgrupper i fastighetsbranschen tvingar fram nya lösningar. De allmännyttiga bostadsbolagen startar egna utbildningar för att säkra tillgången på personal.

SKL:s flytt till de centrala delarna av Stockholm kantas av problem. Den nya fastigheten har dragits in i en kulturhistorisk strid och flyttplanerna är nu uppskjutna till 2023.

Först låter det bra. Vi ska bygga tusentals nya skolor och äldreboenden över hela landet. Men tittar vi närmare på saken riskerar satsningarna att bli ett hot mot välfärden. Investeringarna riskerar att bli gökungen som tränger ut verksamhet och personal, kärnan i välfärden.

Det svenska hyressättningssystemet med förhandlade hyror och bruksvärde är en garant för besittningsskydd samtidigt som det innebär stabilitet och god lönsamhet för fastighetsägare, slutreplikerar Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder och förhandlingschef Erik Elmgren.

Hyresgästföreningen påstår att varje hyreshöjning riskerar att äventyrar samhällsekonomin. Det kan leda till en framtid med färre och sämre underhållna hyresrätter. Därmed tar inte föreningen ansvar för hyresrättens framtid, skriver Fastighetsägarna i en replik.

Nu drar förhandlingarna om 2019 års hyror igång på allvar. Hyresvärdarnas rekordstora vinster och fortsatt låga räntor bör innebära små hyresjusteringar nästa år. Landets hyresgäster betalar redan i dag 115 miljarder kronor i hyra varje år, skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder och förhandlingschef Erik Elmgren.

Hur långt får en kommun gå i sitt främjande av privata företag i välfärdssektorn? Frågan håller på att ställas på sin spets i moderatledda Täby kommun där nu en andra privatiseringsvåg ligger i stöpsleven. Den här gången handlar det om de kommunala välfärdsfastigheterna, skriver Annica Gryhed (S) gruppledare och kommunalråd i opposition i Täby.

Hyresgästföreningens veto gällande hyressättningen för nyproducerade bostäder skapar problem, skriver Fastighetsägarna i en replik på Hyresgästföreningen.

Hyresgästerna får det allt svårare att få ekonomin att gå ihop och tränger ihop sig för att ha råd med hyran. Samtidigt ökar fastighetsägarnas vinster, skriver Hyresgästföreningen västra Sverige i en slutreplik.

Paradisläckan visar på behovet av en ny bred skattereform. För det första måste skatterna upp. För det andra bör den kommunala inkomstskatten avskaffas och ersättas av en statlig progressiv inkomstskatt.

Köp och nybyggen av samhällsfastigheter fick fastighetsbranschen att växa kraftigt på den offentliga marknaden 2016. Men det är bara början. Sju av tio kommuner kan tänka sig att sälja och allt fler privata byggprojekt startas upp. –Samhällsfastigheter har etablerat sig som en egen bransch på några få år, säger fastighetsbolaget Hemsös vd.

Att hyresgäster ska ha ett tryggt boende med stort inflytande är en självklarhet. Men Hyresgästutredningen riskerar att leda till att en stor del av antalet hyresfastigheter säljs. Ett förslag som ska stärka hyresgästens ställning äventyrar istället hyresrättens framtid.

Vi möter dagligdags förtvivlade människor som inte vet hur de ska få tillvaron att gå ihop eller var de ska ta vägen efter en ombyggnad. En förändrad lagstiftning är ett litet men viktigt steg för dem, svarar Hyresgästföreningen till Sharoken Hanna, LUF.

Hyresgästutredningen som presenterades i veckan innebär en inskränkning av äganderätten och en stark försvagning av hyresrättens ställning. På sikt leder det till färre hyresrätter.

Den parlamentariska Energikommissionen enades nyligen om att Sverige till år 2030 ska ha minskat energianvändningen med 50 procent jämfört med 2005. Det är ett ambitiöst mål och kräver ett samlat grepp som inkluderar alla samhällssektorer för att det ska kunna uppnås, skriver Anders Sandoff vid Handelshögskolan i Göteborg, Mats Björs, vd för Swedisol och Mikael Karlsson miljöforskare KTH.

I verkligheten är det alltså fastighetsägarna som tappar köpkraft, inte hyresgästerna. Allt detta vet HGF, men väljer dimridåer i stället för seriös debatt.

De årliga förhandlingarna måste resultera i hyreshöjningar som känns rättvisa både för hyresgästen och för den som långsiktigt vill äga hyresrätter. Det kan uppnås om förhandlingarna skiftar fokus från kostnader till folks värderingar av boendet. Ska hyresrätten finnas kvar som betydelsefull boendeform är det hög tid.

Inom värmepumpbranschen har vi länge slagits för mångfald inom energiområdet. Det ska finnas valfrihet gällande tekniska lösningar som kan användas för uppvärmning och kylning av både lokaler och bostäder.

En hamburgare är 60 procent dyrare i Sverige än genomsnittet i EU. Vi har höga löner och höga krav generellt på det vi producerar vare sig det är varor eller tjänster. Anser Håkan Sörman och Kurt Eliasson att löner och kvalitet ska sänkas? Och i så fall gäller det bara husbyggande?

Miljöpartisten Arne Karyd kritiserar Villaägarnas arbete med gatukostnader enligt principen anfall är bästa försvar. Som oppositionspolitiker i Partille har han uppenbarligen inte lyckats lösa problemen med gatukostnader i sin egen kommun. Det vill han dölja genom att klaga på Villaägarna.

Det är dags att slå till bromsen för de höga gatuavgifter som kommuner kan debitera enskilda villa- och fastighetsägare. Tre principer bör vara vägledande i det arbetet då de skapar en stabil grund för en rimlig kostnadsfördelning mellan kommunen och fastighetsägaren.

Vi är överens med Fastighetsägarna om att det behövs både lagändringar och samarbete för att nå framgång i klimatanpassningsarbetet. Men synen på det arbete som gjorts och på det som ligger framför oss skiljer sig åt på några punkter.

Låter det rimligt att betala 303 484 kronor till din kommun för något du varken behöver eller vill ha? Ungefär 40 kommuner tillämpar ett system med gatuavgifter, som kan tvinga privata villa- och fastighetsägare att betala stora belopp när lokala vägar rustas upp. Av flera skäl måste detta upphöra.

Klimatanpassad samhällsplanering är ett lagspel där alla aktörer måste ta sitt ansvar och låta sig styras av lagledarens spelplan. Annars förlorar man matchen. Det gäller även Fastighetsägarnas branschorganisation som måste ta sin del av ansvaret för att hantera översvämningar.

Hyresgästföreningen kan förlänga hyresförhandlingarna i det oändliga utan annan spärr än att Fastighetsägarna strandar förhandlingarna, skriver Fastighetsägarnas vd i en slutreplik om de strandade hyresförhandlingarna.

Sverige saknar inte relevant lagstiftning och har dessutom en tydlig rollfördelning kring ansvaret för översvämningar. Däremot lever främst kommuner och VA-hållare, men även fastighetsägare inte upp till sitt ansvar.

Potentialen för lönsam energieffektivisering i kommunala fastigheter och bostäder är både stor och oomtvistad. Jämfört med nuvarande besparingstakt skulle ytterligare 31 TWh kunna sparas över en tioårsperiod. För landets kommuner motsvarar det en kostnadsbesparing på närmare 18 miljarder kronor. Nu måste möjligheten till energieffektivisering lyftas högre upp på den politiska dagordningen och ges den tyngd i energidebatten som den stora potentialen motiverar.

En av producentorganisationerna för förpacknings- och tidningsinsamlingen oroar sig för vad som ska hända med det som samlas in då insamlingsansvaret överförs till kommunerna. Det behöver man inte. Det som samlas in ska lämnas till producenterna, som även fortsättningsvis ansvarar för själva återvinningen.

Vi välkomnar debatten om vilket system som för insamling och återvinning av avfall som skapar störst samhällsnytta utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Det behövs ett hållbart system som gör att det både lönar sig för miljön och är lätt för hushållen att sortera rätt.

Det ska vara enkelt och bekvämt för medborgarna att sortera sitt avfall, och betalningsansvaret bör ligga hos producenterna. Dessa principer är vägledande för oss i kommunerna när insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper nu ska reformeras, skriver Weine Wiqvist vd för Avfall Sverige.

Sveriges omställning till ett hållbart kretsloppssamhälle är beroende av hushållens vilja och möjlighet att sortera sitt avfall för återvinning. De hushåll som sorterar rätt ska premieras. Så fungerar det inte i dag, skriver HSB, Fastighetsägarna, SABO, Hyresgästföreningen och Riksbyggen i en gemensam debattartikel.

Missförstånd om vad Villaägarna arbetar för och vad vi arbetar emot, skriver förbundsjuristen Lena Södersten i replik om gatukostnader.

Med det nya systemet för gatukostnader skulle dagens orättvisa upphöra. Det är en besvikelse att Villaägarförbundet motarbetar så många villaägares intressen.

I höst har det största försöket till lagfartskapning någonsin i Sverige genomförts. Kaparen försökte ta över lagfarterna till 13 småhus. Lyckligtvis misslyckades bedrägeriet, men det visar att vi nu måste få ett säkrare system för lagfarter

En ny trend i julhandeln är så kallad ”sensory branding” där speciella lukter från doftmaskiner i gallerior ska få människor att handla mer. Något man då bortser från är att det är många som inte tål dessa ämnen. De som har astma eller doftöverkänslighet blir sjuka om man doftsätter inomhusluften, och de utestängs då från julhandeln.

Företagsskattekommitténs förslag om ändrade skatteregler kommer om det genomförs slå hårt mot bostadsbolag. I synnerhet kommer kommunala bostadsföretag drabbas av förslaget. På svaga marknader kommer de att behöva betala mer i skatt än vad som är möjligt att kompensera med höjda hyror.

Skadegörelsen ökade i Stockholm under nolltoleransen. Alltså gav policyn direkt motsatt effekt än den önskade. Justitieombudsmannen har dessutom slagit fast att policyn skadar demokratin, svarar Mathias Leveborn, styrelseledamot i Graffitifrämjandet.

Fastighetsägarna är rädda för att klottret ökar om Stockholms stad tar bort sin nolltolerans mot graffiti. Men ett avskaffande av klotterpolicyn skulle inte alls innebära att det blev lagligt att måla överallt, skriver journalisten Kolbjörn Guwallius i en replik.

Det nya stadsbyggnadsrådet Roger Mogert (S) meddelade nyligen att den omdebatterade nolltoleransen mot graffiti i Stockholm kommer att tas bort. Uttalandet skapar oro för ökat klotter bland stadens fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.

Förslaget om att drastiskt minska möjligheterna för fastighetsbolag att dra av sina räntor riskerar att bromsa byggandet av hyresrätter i ett läge när det krävs fullt ös, skriver Olle Wästberg.

Byggherrar, investerare och samhällsplanerare borde värdera urbana kvaliteter och en stadskänsla högre när man bygger arbetsplatser och kontorsfastigheter. Branschen behöver vidga sin syn på hur kommersiella fastighetsprojekt värderas, utvecklas och planeras på bästa sätt, skriver Kristina Alvendal, vd på Airport City Stockholm.