Extremism

”Vi har lyckats mota Olle i grind”, säger kommunens samordnare.

En rapport från Suicide Zero visar att en stor majoritet av kommunerna saknar viktiga insatser för att förebygga självmord. Andra debattämnen: hotet mot demokratin och våldsbejakande extremism.

Att S avsätter en politiker som kämpar mot gängbrottslighet är ingen engångsföreteelse, hävdar moderaten Louise Meijer. En nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd, gigbolagens framfart och regeringens energipolitik är andra ämnen på dagens debattsidor.

Brist på vårdplatser, effektiviseringar, läkemedel och hedersförtryck är ämnen i dagens och helgens debatt. Där finns också ett upprop från Greta Thunberg.

Nynäshamns kommun köper ut den tidigare SD-politikern Rebecca Ädel från hennes tjänst som lärare för drygt 800 000 kronor.

Nynäshamns kommun har nu formellt stängt av läraren Rebecca Ädel från sin tjänst och utreder om hon agerat olämpligt i sitt arbete, uppger SVT. Den före detta SD-politikern har tidigare spridit nazistpropaganda.

Kan den dödliga attacken på Ing-Marie Wieselgren och planerna på att mörda Annie Lööf i Almedalen ses som ett terroristbrott? Den frågan var temat under fjärde rättegångsdagen mot den misstänkte 33-åringen.

Allt fler kommuner har skapat sig en bättre bild över våldsbejakande extremism, vilket gläder Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Fem lokalpolitiker från Sverigedemokraterna och en person från Kristdemokraterna har öppet kopplingar till högerextremism och har spridit högerextrem och rasistisk propaganda i sociala medier. Det rapporterar Expressen som tillsammans med Expo kartlagt samtliga kandidater i årets val.

Centerledaren Annie Lööf var ett av målen i Visbydådet i somras.
– Misstanken är att gärningsmannen tänkte ta henne av daga, säger åklagare Henrik Olin till TT.

289 personer som kandiderar till höstens olika val för något av riksdagens partier har gett uttryck för nazism eller rasism, enligt en kartläggning av researchföretaget Acta Publica.
En övervägande majoritet finns på Sverigedemokraternas listor. Nu stryks flera namn från partiets listor.

Vi måste skapa en dialog som omfattar alla – även de muslimer som tror på yttrandefriheten men är rädda för Rasmus Paludans hatretorik, skriver forskaren Mohammed Almahfali.

Det är i det lilla livet som högtidliga formuleringar om allas lika värde manifesteras. Därför är det livsviktigt att skapa förutsättningar också lokalt.

När Rasmus Paludan kom till Borås blev invånare upprörda men bara ett fåtal tog till våld. Chefen för stadens kunskaps- och säkerhetscentrum tror att många års förebyggande arbete förhindrade upplopp.
Nu prisas Borås för sitt arbete mot extremism.

Extremisten Rasmus Paludan planerar nya koranbränningar – det sprider oro och splittrar kommunerna. Ska han stoppas eller inte? Linköping förvandlades till en krigszon – ändå vill kommunalrådet inte stoppa en ny manifestation.

”Nu kan vi fortsätta att föra debatter utanför rättssalen. Det är viktigt för yttrandefriheten” säger förre S-toppolitikern Ann-Sofie Hermansson som för andra gången friats i en förtalsrättegång.

Den förra S-politikern Ann-Sofie Hermansson frias från grovt förtal av hovrätten för västra Sverige.

Ungdomsarbetare i Göteborg försökte varna om att radikaliserade personer reste till Syrien redan 2013. Först två år senare agerade staden, enligt en ny studie.

Skolinspektionen stänger två skolor i Örebro som av Säkerhetspolisen bedöms ha kopplingar till våldsbejakande extremism. En återvändare från kriget i Syrien har suttit i ägarstiftelsens styrelse.

Två familjer som rest till Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten återvänder hem till Borås. Kommunen har förberett sig i två år. – Jag känner att vi är redo nu, säger avdelningschef Peder Englund.

Flera kommuner upplever ökade problem med högerextremism som sprider sig via nätet. Vansbro är en av dem.

Den danska högerextremisten Rasmus Paludans provocerande demonstrationer i Sverige är kanske det tydligaste exemplet på att extremismen inte tar hänsyn till några gränser. För att bekämpa den behöver vi samarbeta över lands- och kommungränser och dela framgångsrika erfarenheter, skriver Nordic Safe Cities Jeppe Albers, Gustav Plantin och Magnus Ranstorp.

Här i Göteborg har vi haft många IS-jihadister, vi har haft nazistiska bombdåd och möjligen en avvärjd knivattack mot Lars Vilks. Sett i ljuset av dessa verkliga problem låter inte en gråhårig professor emerita som ett hot mot något annat än känsliga själars sinnesfrid.

Ann-Sofie Hermansson ångrar ingenting. Varken hur hon ledde Socialdemokraterna i Göteborg eller hur hon uttryckte sig om de två kvinnor som stämde henne för förtal. ”Vill de överklaga så kör vi en gång till”, säger hon.

Glädjebetyg, friskolor som drivs av extremister, skolor som stängt och lämnat eleverna i sticket. Ett antal problem har dykt upp sedan friskolereformen infördes. Moderaterna vill sätta stopp för avarterna, men vi tänker inte inskränka valfriheten, skriver Kristina Axén Olin (M), utbildningspolitisk talesperson.

Oavsett den friande domen för Ann-Sofie Hermansson så kan åtalet medföra negativa konsekvenser för de många fritidspolitiker som har extrema miljöer att hantera. Signalen blir: ”Våga inte kalla oss för extremister, annars drar vi er inför rätta!”. Det skriver Maria Hind Alias, ordförande för S-föreningen för jämställdhet, emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism.

Vår debattartikel om högerextremism skrevs inte som en fullödig analys utan för att uppmärksamma att vi här och nu i Sverige, liksom runtom i Europa, ser en utveckling som måste tas på allvar, slutreplikerar Josefin Bergström och Jonas Trolle, Center mot våldsbejakande extremism.

Vi ställer oss frågande till Center mot våldsbejakande extremisms oroväckande grunda och senkomna analys om högerextrema, nätradikaliserade terrorister. Hur långt har myndigheten egentligen kommit i sitt analysarbete och vad konkret vill de göra åt det välkända problemet med radikalisering på nätet, frågar Lisa Bjurwald, Mattias Irving och Helle Klein i en replik.

Gävle, Söderhamn och Umeå har dragit in tillstånden för flera fristående förskolor på grund av ledningens koppling till islamistisk extremism.

De högerextrema miljöerna i Sverige växer sig starkare. Men det är förrädiskt att tro att organiserade medlemmar i organisationståg utgör det främsta hotet. Ensamagerande är långt svårare att upptäcka och stoppa, skriver Josefin Bergström och Jonas Trolle, Center mot våldsbejakande extremism.

Skolinspektionen stänger Safirskolan i Göteborg, eftersom det finns ”en betydande risk att eleverna utsätts för otillbörlig påverkan i skolmiljön”.

Fler IS-återvändare kommer att utredas av polis och åtalas. Den bedömningen gör chefen för Center mot våldsbejakande extremism, Jonas Trolle, som anser att ”allt annat vore otillständigt”. Men han betonar att även misstänkta brottslingar har rätt till stöd från socialtjänsten.

Det finns starka skäl att fundera på om den svenska modell där civilsamhället antas frodas bäst när det gödslas med offentliga medel går att försvara när pengarna ofta går till kriminella och extremister.

I princip samtliga IS-återvändare borde kunna delges misstankar om brott, från de grövsta folkrättsbrotten till att ha tillskansat sig egendom olagligt eller hållit fångar och slavar. Att påbörja förundersökningar är ett självklart första steg, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Att var tionde undviker vardagsmiljöer av rädsla för terror riskerar att öka misstron mellan människor. En balans av sociala, ekonomiska och polisiära åtgärder krävs nu för att skydda samhället mot attentat anser de tillfrågade i en ny undersökning, skriver forskare vid Högskolan i Dalarna.

Med budskapet ”fyll i blanketten och få föreningsbidrag” formar samhället bara nya generationer av bidragsentreprenörer. Det är hög tid att stänga bidragskranen till föreningslivet, skriver slöseriombudsman Johan Gustafsson.

Sjukligheten ökar bland barnen i IS-lägren i Syrien. Men berörda kommuner vet inte om eller när barnen kommer till dem.

Det är klart att vi måste stävja maktmissbruk, övervåld och missgrepp från det offentligas sida, men i Sverige är inte huvudproblemet att vi har en för auktoritär eller våldsbejakande samhällsapparat, skriver Jonas Segersam, KD i Uppsala.

Det är tack vare Sverigedemokraternas tillägg till demokratikraven som vi vet att det är fritidsnämnden som har en skyldighet att utreda SSU Malmö efter att de skanderat ”krossa sionismen” på första maj. När inleder nämndens ordförande Ewa Bertz (L) den granskningen, frågar Nima Gholam Ali Pour kommunfullmäktigeledamot (SD).

När Malmö stad ger föreningsstöd är det oerhört viktigt att vi kräver av våra föreningar att de värnar om demokratiska kärnvärden och tydligt markerar mot extremism, skriver kommunalrådet för demokrati och mänskliga rättigheter Ewa Bertz (L).

Inbjudan till ett nationellt möte om IS-återvändare förvånar vissa utvalda kommuner. Kommunalrådet Per Gruvberger (S) i Filipstad anser dessutom att det är orimligt att små kommuner ska ha beredskap att hantera återvändare från tidigare IS-områden.

Myndigheters arbete med radikaliserade individer behöver kompletteras med religiösa församlingars kunskap och erfarenheter. Demokratiskt sinnade muslimska grupper kan spela en viktig roll för att integrera IS-återvändarna i det svenska samhället.

Landets moskéer måste göra mer för att bekämpa totalitära och våldsbejakande tolkningstraditioner. Om religiösa leder inte fördömer och tar avstånd från våldsbejakande islamism finns det risk för att unga lockas och rekryteras.

De som återvänder från IS kalifat har deltagit i ett folkmord. De är terrorister och jihadister. Lås in dem och släng nyckeln fram till den dagen då de kan lagföras.

Makthavarna och rättsväsendet måste på allvar ta tag i den växande högerextremismen. Den hotar inte bara oss muslimer, utan hela vår demokrati och det öppna samhället. Och efter attacken i Nya Zeeland måste den polisiära närvaron vid moskéerna stärkas.

Lejonparten av IS-terroristerna som återvänt till Stockholm kommer från Järvafältet. Barnen i dessa familjer riskerar att fara illa och på sikt utgöra en fara för andra. Socialtjänsten förstärks nu för att kunna hantera fallen. Den som utsatt sina barn för den miljö, de föreställningar och de trauman som IS innebär är olämplig som förälder.

30 kommuner – så många hann Center mot våldsbejakande extremism besöka under sitt första år. I Borås har samverkan med polisen, kommunen och religiösa samfund bidragit till att bromsa radikalisering av unga.

När Centerpartiet och Liberalerna agerar för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska bilda regering gynnar det extremerna i svensk politik. Det skadar förtroendet för demokratin och det förlorar vi alla på, skriver Gunnar Hökmark (M).

Annie Lööfs och Jan Björklunds beskrivningar av Vänsterpartiet som "extremt" är intellektuellt ohederliga. Det är inte Vänsterpartiet som varit otydliga exempelvis i relationen till Kina, skriver Gerhard Eriksson, ledamot i kommunfullmäktige i Varberg (V).

Arbetet med återvändande jihadister i Stockholms stad har haft stora brister. Under hela den föregående mandatperioden visades en total handlingsförlamning inför hotet från radikaliserade islamister, skriver trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD).

Läkare ska bedömas utifrån hur de presterar på jobbet, inte utifrån vilken värdegrund de har. Det skriver narkosläkaren Jakob Ratz Endler.

Att ha en underbetald och överbelastad poliskår i en situation där det pågår potentiellt mycket allvarliga kravaller i kulturellt och ekonomiskt snarlika länder runtomkring dig har historiskt sett visat sig vara en enormt dum idé, skriver Malcom Kyeyune.

Extremismen växer sig allt starkare och är ett hot mot demokratin. Det anser Göteborgs ledande politiker Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson (S), som ägnar en stor del av sin valrörelse åt att kampanja mot nazister, vänsterextremister och islamister.

Den ultranationalistiska fascistorganisationen Grå Vargarna är inte vilken organisation som helst. De har djupa islamistiska rötter och har ofta använt våld mot meningsmotståndare. I sin iver att visa upp sin mångfald och tolerans har både Centerpartiet och Miljöpartiet öppnat dörren på glänt för personer med koppling till organisationen.

Våldsbejakande extremister vill inte ha vare sig demokrati, yttrandefrihet eller acceptans inför de som tycker annorlunda. Kriminalisera samfund och föreningar som uppmuntrar till våldshandlingar, skriver Medborgerlig samling.

En demokrati måste i någon mån tåla att anti-demokratiska budskap uttrycks. Det är en del av yttrandefriheten. Men varför i hela världen ska vi någonsin tåla att svenska skatter finansierar spridning av intolerans, av anti-västliga och ibland våldsbejakande budskap?

I ett demokratiskt samhälle måste alla uttryck inom ramen för yttrandefrihet och religionsfrihet tolereras. Men allt som tolereras ska inte finansieras med skattemedel. Därför har kulturnämnden i Stockholms läns landsting påbörjat arbetet med att se över reglerna för stödet till kultur- och föreningsliv.

Jag gick med i politiken därför att jag delvis vuxit upp i ett land där mina egna släktingar varit beredda att dö för demokrati. Här i Sverige är det däremot alltfler som tar den för given, skriver Philip Sandberg (L).

Feministiskt initiativ i Stockholm går till val på att stärka hbtq-personers rättigheter och säkerhet. Vi vill se större satsningar på det våldsförebyggande arbetet och genomföra ett kompetenslyft om hatbrott i kommunal verksamhet, skriver Sissela Nordling Blanco (Fi).

Mer pengar i samma bidragsstrukturer leder till stagnation, skriver Kristdemokraterna, som tycker att de rödgrönrosa i Stockholms stadshus står utan kulturpolitiska reformer.

Att konfrontera och rapportera unga i riskzonen för radikalisering och extremism är inte en lämplig uppgift för lärare, vars uppdrag snarare bör vara att bygga förtroendefulla relationer med elever, skriver forskaren Christer Mattsson.

Ur ett integrationspolitiskt perspektiv är det av oerhörd vikt att bidragen till organisationer som sprider extremism, kvinnoförtryck och homofobi, stoppas. Därför är gårdagens beslut från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett viktigt steg i rätt riktning, skriver Gulan Avci (L).

Hjältar ska hedras och hyllas. Men det är vi andra i samhället som bör se till så att behovet av hjältarna inte är så förtvivlat stort. Om nonchalansen inför varningar om radikalisering hade varit mindre från början, hade det inte varit upp till enskilda socialsekreterare att stå upp mot IS-anhängare.

Ett värdegrundsarbete kan inte vara en papperstiger, utan måste innebära att samhällsinstitutioner som till exempel Göteborgs stad markerar skarpt mot extrema röster och extremism. Ann-Sofie Hermansson (S), Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg skriver om sitt ställningstagande till omdebatterade arrangemanget ”Burka Songs 2.0 – Film och samtal”.

Extremisterna avskyr vårt sätt att leva. Friheten att rösta i allmänna val, friheten ‪till fri åsiktsbildning, friheten att engagera sig i ett parti eller i ett visst religiöst samfund, friheten att driva sitt privata företag, friheten att bilda familj och älska den man vill. De vill förvägra oss de friheter den liberala demokratin erbjuder och som gjort Sverige till ett starkt och framgångsrikt land, skriver Helene Odenjung (L)
 gruppledare och oppositionskommunalråd i Göteborg.

Det vi ser är en ökning av antalet klienter med sympatier med extremism, snarare än att Kriminalvården i sig skulle utgöra grogrunden. Kriminalvården har dock ett pågående regeringsuppdrag att utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten, skriver Kriminalvården i en replik till Paulina Neuding.

Vit makt-miljön, med Nordiska Motståndsrörelsen i spetsen, är särskilt aktiv i Dalarna. Borlänge arbetar med förebyggande insatser, men vi saknar en viktig medspelare: polisen.

Vi välkomnar kritik och diskussion kring vår rapport. Men flertalet av Anna-Lena Lodenius synpunkter är felaktiga, märkliga och otydliga, skriver Robin Andersson Malmros, projektledare, och Christer Mattsson, bitr. föreståndare Segerstedtinstitutet, i en replik på Lodenius Perspektivartikel.

Segerstedtinstitutets rapport om kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism visar att kunskapen om radikalisering och de extrema miljöerna måste öka. Varken religionsfriheten eller föreningsfriheten är avsedda för att ge något slags frikort till kriminella som begår brottsliga handlingar inom ramen för ett trossamfund eller en politisk organisation, skriver Anna-Lena Lodenius, journalist och författare.

Vi behöver gå från ord till konkreta arbetsformer mot våldsutövande extremism. För att lyckas på bästa sätt behövs en aktuell lokal lägesbild för att veta var, hur och gentemot vilka grupper kommunerna ska jobba. Men att kommunerna själva ska stå för finansieringen är inte självklart eftersom frågan rör den nationella säkerheten.

Kampanjen "Om detta må ni berätta" behöver upprepas, skriver Liberalerna i Stockholms stad inför morgondagens blocköverskridande samtal om demokrati och nazism och tar ett kommunalt initiativ.

Det är välkommet att mina motdebattörer medger att bidragskonfetti är en dålig idé. Men svaren på de frågor som ställts uteblir tyvärr, skriver Sofie Löwenmark i sin slutreplik.

Vi uppmanar inte till samverkan med organisationer med ”tvivelaktig demokratisyn”. Löwenmarks artikel är symptomatisk för ett debattklimat som kännetecknas av felaktiga påståenden och oskälig oro.

Om offentlig sektor och civilsamhället inte vågar samverka i det förebyggande arbetet mot extremism kan det offentliga aldrig få en kunskapsbaserad grund att stå på.

Att ett antal myndighetschefer mellan raderna uppmanar kommuner till samarbete med föreningar med tvivelaktig demokratisyn är häpnadsväckande, skriver Sofie Löwenmark i en replik.

Hela samhället måste samarbeta i kampen mot våldsbejakande extremism och offentlig sektor måste då våga ta hjälp av civilsamhället. Föreningar, trossamfund och andra aktörer i utsatta miljöer där förtroendet för myndigheter och kommuner är lågt är ovärderliga i det förebyggande arbetet.

Extremism och brottslighet växer i våra socialt utsatta områden. Men utvecklingen går att vända – förorten är inte förlorad. Förutom fler poliser krävs ett bättre samarbete mellan polis och kommun. Och så måste den medelklass som flyttat härifrån ges möjlighet att återvända.

Sverige befinner sig i en kris vad gäller människors mest grundläggande behov av trygghet. Det svenska politiska etablissemanget har fortfarande inte visat att man begriper allvaret i det.

En djupt polariserad debatt har följt efter att en grupp nazister angrep demonstranterna på Mynttorget. En del hävdar att de asylsökande ungdomarna inte har rätt att demonstrera eftersom en del av dem ljugit om sin ålder. Men demokratins principer gäller även dem.

Åtta av tio kommuner uppger att de har våldsbejakande extremister i kommunen. Allt fler kommuner är medvetna om problemen och har handlingsplaner, men för att möta hotbilden behöver vi nu snäppa upp det förebyggande arbetet ytterligare.

Det har blivit ovanligare och ovanligare att se på väljarna som medborgare, som likvärdiga delägare i ett gemensamt samhällsprojekt. Väljarna är snarare den skock får som kärleksfullt och med omsorg måste vallas fram.

I ett land där man länge hyst en otillbörligt hög tilltro till sociala rehabiliteringsåtgärder föreslår man alltså dylika lösningar även på problemet med återvändande terrorresenärer. Det framstår som såväl menlöst som inadekvat.

Rättsstaten kräver tydlig rågång mellan makt och verkställighet. Stefan Löfvens uttalande om vigsel av samkönade par suddar ut den gränsen.

Vilka deltar i Almedalen men begränsar sina yttranden; vaktar sin tunga? Hur många deltar med en klump i magen när även nazistiska NMR närvarar?

Det tycks fortfarande vara en dominerande uppfattning bland journalister att vi ”står upp” mot terrorn genom att fortgå som vanligt.

I kölvattnet av terrordådet den 7 april bjuder Socialdemokraterna idag in alla partier i Stockholms kommunstyrelse till ett samrådsmöte för att inhämta synpunkter i arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi kommer konstruktivt att delta i samtalen för att utveckla strategier mot extremism, skriver gruppledarna för Alliansen i Stockholms stadshus.

Terrordådet i Stockholm triggar andra, tror socialarbetaren Bettan Byvald i Göteborg. Hon jobbar med IS-återvändare och är mycket kritisk: ”Vi kom i gång alldeles för sent i kommunerna.”

Efter attacken i Stockholm måste det långsiktiga förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism intensifieras. Kommunerna måste skaffa sig uppdaterade lägesbilder, upprätta handlingsplaner och säkerställa att kunskapen om det förebyggande arbetet sprids, skriver Anna Carlstedt, nationell samordnare.

Det som hänt i Stockholm är en allvarlig tankeställare för oss i kommunerna i hela landet. Polis, räddningstjänst, sjukvård, skolor och andra institutioner måste fungera. Från politikens sida har vi ett stort ansvar för att ge dem rätt förutsättningar.

Det finns en naivitet och okunskap i Sverige om vad vissa organisationer står för. Detta har lett till att extrema grupper har beviljats organisationsbidrag från både stat och kommuner. Det är oacceptabelt.

Det är helt självklart att skattebetalarna i Göteborg inte ska behöva subventionera daltande med terrorister på Stadsteatern. Minoritetsgruppernas lidande under IS nonchaleras fullständigt i pjäsen ”Jihadisten”, skriver Naod Habtemichael, ordförande för Centerstudenter Göteborg.

Säpo säger att det största hotet mot vår säkerhet är återvändande jihadister. Tar den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus inte sina invånares trygghet på allvar? Det är dags att ta av sig skygglapparna och se verkligheten för vad den är. Handlingsplaner mot extremism skulle finnas på plats 2016, men nämnderna har inte ens påbörjat arbetet med dem.

Idag träffas 250 representanter för kommuner, myndigheter och civilsamhälle för att byta erfarenheter om hur vi kan motarbeta våldsbejakande extremism. Uppslutningen visar att landets kommuner vill att axla sitt ansvar. Nu vill vi också engagera civilsamhället ännu mer. Därutöver manifesteras viljan till kunskapsspridning i universitetsutbildningen ”Våldsbejakande extremism i Sverige” som nu lanseras.

Kommunerna är organisationer som är utvecklade för betydligt mer vardagliga problem än att motverka konflikter, splittring och våldsbejakande grupperingar. Ändå läggs nu allt mer ansvar på redan ansträngda kommuner – och deras fritidspolitiker – för att hantera växande extremism och stigande konfliktnivåer. Det är orimligt.

Det är alltid lika svårt när det bara gått timmar sedan det senaste terrordådet, men uppmaningen måste ända vara: Låt oss inte gå i fällan.

Idag överlämnades betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) till regeringen. Samordningen föreslår att kommunerna får uppgifter i arbetet mot extremism. Såväl i Skollagen som Socialtjänstlagen finns relevant lagstiftning som bör användas i kampen mot extremismen, skriver Hillevi Engström & Lars Korsell.

Det är av yttersta vikt att ungdomar får höra olika politiska åsikter från olika partier för att själva kunna fatta ett välinformerat beslut när de ska gå till vallokalerna för första gången. Vi vill därför uppmana alla skolor att tillåta politiska ungdomsförbund att kampanja.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor replikerar här på journalisten Anna-Lena Lodenius Perspektivartikel, i vilken hon kritiserar en av myndighetens rapporter för att vara tillrättalagd i sin beskrivning av extremvänstern. Lodenius ger även ett kort svar.

När en svensk myndighet ska granska våldsbejakande vänsterextremism anlitas en person som själv förefaller lojal med de grupper han skriver om – dock utan att detta redovisas, skriver författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius.

Vi sprider inga myter om gräddfiler för återvändare, som socialborgarrådet påstår. Det viktiga för oss är att få slut på käbblet och i stället se till att få fram relevanta verktyg och metoder mot radikalisering och våldsbejakande extremism.