Europa

I tider där demokratiska rättigheter har kommit att hotas, utmanas och inskränkas världen över behöver vi värna och utveckla det Europeiska kommun- och regionförbundet. Det är genom samarbete med kommun- och regionförbund över hela Europa som vi både värnar och utvecklar demokratin och självstyrelsen för medborgarnas nytta, skriver SKR:s ordförande Anders Knape apropå förbundets 70-årsjubileum.

Pandemin har ytterligare ett potentiellt offer – drömmen om EU som en sammanhållen organisation med fungerande lagar och regler. Coronakrisen har visat att samarbetet helt enkelt inte går att lita på.

Endast 3 procent av alla vinnande anbud i Sverige kommer från utlandet. Andelen är högre i övriga Norden. – När vi har brist på anbud måste vi mer aktivt söka utomlands, säger Lisbeth Johnson, en av landets mest erfarna upphandlare.

Att främja demokratiska värden och att stärka kopplingen mellan medborgarna och EU – och därmed medborgarnas förtroende är extra viktigt i dagens Europa där vi ser krafter som EU-skepticism och populism vinna mark, skriver Anders Knape apropå att det är 25 år sedan EU:s Regionkommitté och Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter grundades.

Man brukar säga att vi människor är dåliga på att lära av historien. Att vi upprepar våra misstag gång på gång och att det är så det alltid kommer vara. EU visar att så inte är fallet. Nils Karlsson påminner om allt som EU har gjort och kan uppnå.

Vi påverkas alla direkt och indirekt av EU. Villkoren för det svenska civilsamhället och föreningslivet är inget undantag. Det är därför av största vikt att våra EU-parlamentariker står upp för det svenska civilsamhällets särart i EU-parlamentet, skriver företrädare för flera civilsamhällesorganisationer.

Sverige borde inspireras av det nya reformprogrammet som ska förändra fransk arbetsmarknad. Bland annat ska fackens roll förändras, förmögenhetsskatten avskaffas och arbetsgivaravgiften sänkas. Det skriver Edward Hamilton, författare till rapporten ”Fransk flexicurity", på Europadagen.

Han har fått ett av de tyngsta europeiska förtroendeuppdrag som en kommunpolitiker kan få: Anders Knape (M) är ny ordförande i Europarådets kommunalkongress. Och passar på att rikta kritik mot flera svenska regeringar: – De lever inte upp till vad de lovat.

Riksdagsvalet är en viktig strid i det som demokratins motståndare kallar ett krig om värderingar. Sverigedemokraterna hyllar dessa mörka krafter som har börjat få fäste i Europa. Vårt svar är mer samarbete och hårdare krav på att EU:s medlemsländer respekterar de mänskliga rättigheterna, skriver Morgan Olofsson och Cecilia Wikström.

KD vill att politiska beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Samtidigt är EU-samarbetet viktigt för vår demokratiska och ekonomiska utveckling. De väljare som tänker lägga sin röst på EU-fientliga SD bör ompröva sitt beslut, skriver EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD).

I Sverige bor idag människor med rötter från världens alla hörn. Det är bra att människor kommer till vårt land för att jobba, studera och bidra till vår välfärd. Det gör Sverige rikare och ger oss större möjligheter på en global marknad. Därför bör vi arbeta för ett fördjupat samarbete inom EU och ta lärdom av Brexit.

Sverige har misslyckats med att ge unga kunskap och verktyg som EU-medborgare. Det är dags att regeringen införlivar sitt löfte om ökad EU-kunskap och delaktighet för det unga civilsamhället, skriver Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer, och Rosaline Marbinah, ordförande LSU.

Moderaterna varnade för en utveckling där EU lagstiftar i centrala välfärdsfrågor, något som statsminister Stefan Löfven (S) avfärdade som “en skröna”. Men det har redan kommit flera lagförslag på området. Vi behöver lägga de partipolitiska konflikterna bakom oss och mobilisera över blockgränserna för att tillsammans med arbetsmarknadens parter förhindra att förslagen genomförs. Det handlar om den svenska modellens överlevnad.

Det är den brittiska premiärministern Theresa Mays huvudvärk att genomföra en brexit, men även Labour besväras av balansgången i frågan. Partiledaren Jeremy Corbyns problem kan tjäna som avskräckande exempel också för svenska politiker, skriver journalisten Pia Petersson.

Supervalåret 2017 har ­ändrat EU:s spelplan. Nu diskuteras ­förslag på samarbeten inom helt nya områden ­– något som i högsta­ grad kommer att ­påverka vardagen i  kommuner och landsting. Det är framtidsfrågor som måste upp till debatt före riksdagsvalet.

EU har ett eget existensberättigande som garant för fred och säkerhet, och för att upprätthålla demokrati och mänskliga rättigheter. Institutionerna i sig är i dessa avseenden värda att försvaras mot de krafter som vill använda EU som slagträ för att vinna debatter i medlemsländerna.

Nyligen röstade man i Tysklands parlament ja till att bygga höghastighetsjärnväg som ska koppla samman Tyskland och Danmark via Fehmarn Bält. Medan våra grannländer bygger för att länka samman Europa med tåg, saknas ett tydligt internationella perspektiv i den svenska infrastrukturplaneringen. Sverige riskerar att bli en avkrok i Europa.

Missnöjet med att Europas fattigdom blivit synlig i våra städer riktas nu mot den fria rörligheten. Som om fattigdomen försvinner om vi inte ser den. Men Rumänien har haft drygt 650 år på sig att lösa romernas situation - varför skulle man bry sig nu? Snarare är det EU som har nyckeln till en jämlik kontintent.

Efter Brexit måste Sverige nu driva på för en reformering av EU. Det behövs en omförhandling av fördragen som stärker icke-euro länder och öppnar upp för ett mer flexibelt samarbete. Jag skulle framförallt vilja se tre reformer för att decentralisera, förbättra och minska det demokratiska underskottet i EU.

Är det någon som tror att Europa skulle bli en mer progressiv plats om alla länder alltid agerade på egen hand? Knappast. Brexit eller inte Brexit, det Europa behöver mer än någonsin just nu är att återupptäcka EU som en politisk möjlighet. Inte en tvångströja.

Vi vill se ett paradigmskifte i infrastrukturplaneringen i Europa. Tiden då länder kunde planera var och en för sig utan att förhålla sig till sin omgivning är sedan länge förbi.