EU

De nya coronarestriktionerna, ramarna för den ekonomiska politiken och artificiell intelligens i sjukvården är några av ämnena i dagens debattsvep.

Vaccinpassen är i fokus när nya restriktioner införs. Bensinskatten, vindkraften och flerbarnstillägget är andra ämnen som tagits upp i debatten den gångna helgen.

I valrörelsen behövs tydliga ställningstaganden till EU:s olika framtida vägval rörande klimatet, migrationen och jobbskapandet. Det är inte enbart viktigt för oss röstande medborgare. Ståndpunkterna behövs även när näringsliv, kommuner och regioner tar fram sina planeringsunderlag, skriver flera forskare från Svenska nätverket för Europaforskning.

Notan för att rusta upp miljonprogrammet kommer att gå på flera hundra miljoner kronor, enligt Sveriges Allmännytta. Läromedel, digitalisering, kärnkraft, AI och veckopeng är andra ämnen på dagens debattsidor.

Flera myndigheter väljer bort Microsoft Teams för videomöten av integritetsskäl. Men SKR avråder inte kommuner och regioner från tjänsten.

Det lokala och regionala perspektivet är nödvändigt om Sveriges röst i Europasamarbetet ska kunna bli starkare, skriver SKR:s ordförande Anders Knape.

En ny EU-lag ska tvinga fram skattetransparens för EU:s storföretag. Uppgörelsen täpper till kryphål inom EU – men inte i resten av världen.

På internationella mensdagen kräver föreningen Mensen och RFSU mer menskunskap i skolan. Lärarnas riksförbund tillsätter en utredning för att ta fram förslag på hur aktiebolagen kan fasas ut ur skolväsendet. Och Socialdemokraterna i Malmö anklagar Moderaterna för att stoppa företagsetableringar. Det är något av innehållet i fredagens debattsvep.

USA:s president Joe Biden triggade häromveckan en världsomspännande debatt om slopade patent på covidvacciner. EU säger sig vara villigt att diskutera saken, men hoppas att förslaget ska försvinna.

Attendos koncernchef ber om ursäkt, FN-förbundet vill stoppa rasistiska organisationer och Nordmaling vill ge kommunerna makten över strandskyddet. Det är något av innehållet i tisdagens debattsvep.

Bristen på regionalt inflytande inom EU:s strukturfonder riskerar att urholka återstarten av Sverige efter pandemin, skriver Carola Gunnarson (C) och Kristina Jonäng (C).

EU:s definition av hållbara investeringar blev en svensk seger: skogsbruket klassas som hållbart. Men kritiken mot Sverige är hård i Bryssel.

Bioekonomi, foodtech och e-hälsa. Sveriges regioner har bestämt vilka näringsområden just de ska bli bäst inom.

EU har inte ett vaccinationsproblem, utan ett Astra Zeneca-problem. De EU-länder som lade alla sina ägg i samma korg och storsatsade på Astra står i dag utan. Och det prövar EU-samarbetet.

Vi behöver tala om vart EU är eller borde vara på väg. Vad för sorts EU-samarbete som ligger i den självständiga nationalstaten Sveriges intresse, och vad för sorts samarbete som inte gör det.

”Hbtq-fria zoner” eller ”hbtq-frizoner”? Klyftan inom EU i synen på homosexualitet är djup. Och det höga tonläget gör det svårt att komma överens om EU-lagar mot diskriminering och våld mot kvinnor.

Jag tar flera initiativ för att bekämpa den ökande och gränsöverskridande människohandeln i Sverige på lokal nivå, men det behövs även åtgärder på EU-nivå. Det skriver socialborgarrådet i Stockholms stad Jan Jönsson, (L), som uppmanar justitieminister Morgan Johansson (S) att ta upp frågan på nästa ministermöte i EU.

Europas länder försöker bromsa spridningen av de nya coronavirusmutationerna med nya reserestriktioner. Men de agerar inte samordnat.

Jämfört med många andra regioner i EU:s medlemsstater är de svenska regionerna förhållandevis små, men de är pålästa, på hugget och gör skillnad. För att lyckas helt och fullt ut behöver dock den svenska rösten på lokal, regional, nationell och EU-nivå vara enad i långt fler frågor än vad som är fallet i dag, slutreplikerar SKR:s ordförande Anders Knape.

Om vi inte längre vill fösas fram utan faktiskt vara en aktiv del i utformningen av regionpolitiken i EU måste SKR och dess medlemmar växla upp sitt EU-arbete. Ytterst är viktiga frågor om regionernas självbestämmande i farozonen, replikerar Europaparlamentarikern Erik Bergkvist (S).

Europa andas ut efter Trump-eran och välkomnar USA tillbaka in i det globala samarbetet. Men efter fyra år med Trump har européerna ändå slutat se USA som garant för sin säkerhet.

Pandemin får inte bli en ursäkt för att utöka EU:s befogenheter på hälso- och sjukvårdsområdet. Det skriver kristdemokraterna Désirée Pethrus och Acko Ankarberg Johansson som uppmanar regeringen att tydligt verka för att hälso- och sjukvården ska förbli en nationell kompetens.

Den svenska modellen pressades under hösten, men lyckades än en gång leverera när det gällde. Det är dock för tidigt att pusta ut. Frågan om en reformerad arbetsrätt var bara en av flera ödesfrågor som kommer att påverka förutsättningarna för parternas arbete de kommande decennierna.

Det kommer att ta många år att förstå vilka konsekvenser brexit kommer att få. Städer och regioner i Storbritannien och i EU kommer dock att behöva arbeta sida vid sida för att hitta sätt att jämna ut och mildra effekterna i våra respektive samhällen, skriver Europeiska regionkommitténs ordförande Apostolos Tzitzikostas och Londons borgmästare Sadiq Khan.

EU-kommissionen presenterade den 14 oktober 2020 sin satsning på renoveringar som en del av EU:s gröna giv. Initiativet är avgörande för att minska utsläppen, återstarta ekonomin och skapa attraktivare bostadsområden. Det skriver Fredrick Federley (C), ledamot i Europaparlamentet, och Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Polen och Ungern hotar med veto mot den kommande långtidsbudgeten om villkoren införs. EU-parlamentet hotar med detsamma om reglerna blir urvattnade. Frågan är vem som blinkar först.

Det finns inte någon verklig europeisk offentlighet, bara ett lapptäcke av nationella politiska debatter. Det visar ”Golfgate” – där handelskommissionären Phil Hogan avgick efter att ha brutit mot Irlands coronarestriktioner.

Region Skåne lånar 3,5 miljarder kronor av Europeiska Investeringsbanken för att bygga ut universitetssjukhuset i Malmö.

Hösten blir Angela Merkels, i och med att Tyskland tar över som EU-ordförandeland. Men Merkels EU-ambitioner riskerar att överskuggas av coronakrisen.

EU-kommissionen går vidare med sitt förslag om minimilöner. Reaktionerna är hårda från länder som Sverige och Danmark, som värnar om sin kollektivavtalsmodell. Men missförstånden kring vad kommissionen faktiskt vill göra är många.

Det blåser upp till storbråk när EU-länderna ska enas om nästa långtidsbudget för unionen. Bråket handlar både om reda pengar och om huruvida EU måste samarbeta tätare för att överleva coronakrisen.

Det är ännu inte läge att boka sommarens Europasemester. Trots att rörelserestriktionerna nu börjar luckas upp riskerar den som vill bila på kontinenten i sommar att fastna bakom stängda gränser – eller låsas in i karantän.

Skruvarna dras åt kring skattesmitande företag som behöver statlig hjälp. Det kan ge en skjuts framåt för ett EU-förslag som ska tvinga företag att offentliggöra sina vinster och skatteinbetalningar.

Vi tycks vara det enda landet där människor inte bara får, utan måste skicka sina barn till skolan. Skillnaden mot övriga EU är närmast surrealistisk.

Norge och Finland missade tåget när EU gemensamt köpte medicinsk utrustning. Sverige hoppade på i sista stund. Det är lite som att ringa till försäkringsbolaget och teckna en hemförsäkring när grannhuset har börjat brinna.

Pandemin har ytterligare ett potentiellt offer – drömmen om EU som en sammanhållen organisation med fungerande lagar och regler. Coronakrisen har visat att samarbetet helt enkelt inte går att lita på.

Nationen återuppstår i en kris som denna, men inte bara som tvingande realitet. Den är också en livsviktig källa till handlingskraft, sammanhållning och solidaritet. Något man kan ha mer eller mindre av i ladorna när allvaret slår till.

Var och en för sig själv. När coronaviruset drar genom Europa förmår inte EU-länderna samarbeta. Värre ändå: de motarbetar varandra. Det kommer att sätta spår i Europasamarbetet.

Tiotusentals människor står vid gränsen mellan Grekland och Turkiet. EU har inte särskilt många alternativ till att fortsätta betala Turkiet för att vara gränsvakt – och upprepa sin kollektiva lögn om att man värnar asylrätten.

Mycket tyder på att flyktingkrisen denna gång kommer att lösas genom gummikulor och tårgas vid gränsen, inte genom att hela Sverige skramlar.

Under finanskrisen var det de lokala myndigheterna som fick betala det högsta priset för åtstramningarna, och medborgarna drabbades i form av sämre offentliga tjänster och stöd. EU måste dra lärdomar av detta, skriver Apostolos Tzitzikostas, Europeiska regionkommitténs ordförande.

Sverige kan inte delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, menar flera företrädare inom medicin och forskning.

Dags för regeringen att tänka om i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget? Ett ensidigt fokus på att snåla och spara kan leda till att svenska satsningar – som forskning – bortprioriteras.

Kommunerna har länge kritiserat regeringen för att vara dålig på att förankra EU-beslut på lokal nivå. Ny forskning ger dem rätt: det har rentav blivit sämre med åren. ”Allvarligt demokratiskt underskott”, säger forskaren Maria Strömvik.

EU-parlamentet surrar just nu av rykten om värvningar, köpslående och kvart i tre-ragg. I och med brexit öppnas möjligheten för olika rockader mellan partigrupperna. Högergruppen EPP förstärker sin dominans men är internt splittrad om vad man ska göra med partigruppens svarta får, ungerska Fidesz.

Att läkemedel inte kan levereras utgör ett allvarligt samhällsproblem och vi vi delar Sveriges Apoteksförenings engagemang. Men deras ganska alarmistiska debattartikel innehåller samtidigt påståenden som måste bemötas, replikerar Lif:s expert på läkemedelsanvändning Bengt Mattson.

Krafttag krävs mot bristen på läkemedel. En nationell buffert är en del. Regeringen måste också verka för att EU-länderna tillsammans ställer tuffare krav på läkemedelsbolagen – i dagsläget ställs patienter i olika länder mot varandra, skriver Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening.

I höstas försökte Finland göra EU en aning mer transparent. Men de krav som i dag ställs för att få bukt med hemlighetskulturen är långt mer radikala.

Ett enda land i EU tillåter snus. Det landet har också lägst förekomst av lungcancer i EU. Landet är Sverige. Beror det på ”breda tobakspreventiva åtgärder”? Nej, det är dags att Folkhälsomyndigheten börjar se verkligen som den är, skriver Patrik Strömer, Svenska Snustillverkarföreningen.

Storbritannien kommer inte att slåss för sin plats i Erasmus – programmet som givit miljontals studenter möjlighet att plugga utomlands med lite hjälp ur EU-kassan – i förhandlingarna om nya förbindelser med EU efter brexit. Ett symboliskt viktigt beslut.

Redan i somras kunde man läsa att det rådde stor blodbrist i sjukvården och inför den gångna julhelgen var det återigen risk för akut blodbrist. Blodgivare må ta ledigt, men patienterna gör inte det och sjukvårdens behov måste säkras. Jämlik blodgivning vore ett viktigt steg på vägen, skriver Camilla Waltersson Grönvall och John Weinerhall, Moderaterna.

I Polen och Ungern har rättsstaten urholkats i flera år. Men den mest akuta situationen i dag, och den nya EU-kommissionens första demokratitest, är Malta.

Dagens valsedelssystem bör ses över, anser Riksrevisionen i en ny rapport. Preliminära valresultat kan också få bättre träffsäkerhet.

EU-parlamentet röstar till slut om nästa EU-kommission, sedan tre senkomna kandidater fått grönt ljus i förra veckan. Därmed kan EU-hjulen börja rulla igen.

EU-domstolen har nyligen bekräftat att Skatteverkets tolkning av vårdmomsen är för långtgående. Nu bör verket minimera skadeeffekterna av sitt ställningstagande, skriver Svenskt Näringsliv.

Ja till abortlagen, samkönade adoptioner och dubbla medborgarskap. Det är några av förslagen inför Sverigedemokraternas landsdagar. Målet är att locka väljare som tidigare varit tveksamma till partiet.

Optimismen kring att fler länder ska komma med i EU är i dag – 30 år efter Berlinmurens fall, då man började drömma om att en dag förena hela Europa – fullständigt borta. De sargade länderna på västra Balkan betalar priset.

EU:s silly season är inte riktigt över än. Snart tillsätts posten som europeisk ombudsman, den person som granskar och klandrar EU-institutionerna. Med i kampen finns svenska Cecilia Wikström. Den före detta EU-parlamentarikern vore lämplig för nästan vilket EU-toppjobb som helst – men inte just detta.

Ylva Johansson har delvis rätt om migrationspolitiken. Dessutom är tvingande solidaritet något väldigt fint och därtill grunden för det moderna Sverige.

Regeringen måste kraftsamla för att förmå EU att inte ta bort Sveriges möjligheter att skattebefria biodrivmedel. Det anser Helena Leufstadius, vd för Svensk Kollektivtrafik.

Ena dagen är EU-parlamentet garanten mot politisk korruption. Andra dagen ser det mellan fingrarna. Utfrågningarna av Ylva Johansson och de övriga tilltänkta EU-kommissionärerna är viktiga – och en sublim uppvisning i dubbelmoral.

Svenska kommuner, regioner och organisationer utövar amatörmässigt påverkansarbete på EU. Lyckligtvis finns det utrymme för förbättring, menar tidigare Europaparlamentarikern Jasenko Selimovic.

Som EU:s nästa migrationskommissionär har Ylva Johansson fått ett omöjligt uppdrag. Eller? Det finns tecken på att en europeisk migrationsuppgörelse trots allt kan vara inom räckhåll.

Man får gärna avstå att flyga om det medför skuldkänslor. Man är även fri att tro att förbud, skuldbeläggande och isolering ska frälsa världen. Problemen uppstår när man dogmatiskt ska tvinga på andra människor exakt samma syn, skriver moderata kso:erna Leif Gripestam, Olov Holst och Parisa Liljestrand.

Totalförbudet mot narkotika fungerar inte. Och asylrätten gör att folk dör på Medelhavet. Ändå står debatten och stampar. Att ifrågasätta egna premisser och ståndpunkter tycks omodernt.

Laddstolpar för elbåtar, solceller och flytande papperskorgar – i somras lanserade Orust och norska Hvaler Europas första gröna hamnar i ett gemensamt EU-projekt.

Mitt i sommarens nyhetstorka spreds nyheten om att EU planerade att förbjuda konstgräs på fotbollsplaner. Men ett sådant förbud fanns inte alls på tapeten. Så här gör du för att undvika att falla för tidningsankor om EU.

Ursula von der Leyen är stenhård: hon vill basa över en jämställd EU-kommission. EU-länder som redan har nominerat en man till jobbet som deras EU-kommissionär i Bryssel har därför anledning att vara rädda – hon kan straffa dem med ett lättviktigt ansvarsområde.

Att arbeta för att unga växer upp till trygga vuxna är det bästa, kanske enda, sättet att skydda oss mot den mörka framtid vänster- och högerextrema allt för gärna målar upp. Jag ser det därför som en skyldighet att vara en röst för dem som ännu är för unga för att höja sina egna röster, skriver Europaparlamentarikern David Lega (KD).

Nöden är uppfinningarnas moder. Och kriser är EU-fördjupningens bränsle.

Klyftorna växer mellan stad och land i Sverige. Det kan motverkas genom ökade satsningar på infrastruktur i glesbygden och ökat stöd till små och medelstora företag, skriver Carola Gunnarsson, talesperson för sammanhållningspolitiken i Council of European Municipalities and Regions.

Att främja demokratiska värden och att stärka kopplingen mellan medborgarna och EU – och därmed medborgarnas förtroende är extra viktigt i dagens Europa där vi ser krafter som EU-skepticism och populism vinna mark, skriver Anders Knape apropå att det är 25 år sedan EU:s Regionkommitté och Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter grundades.

De som seriöst vill stödja landsbygden riskerar att gå vilse bland olika ”plånböcker” som samhället erbjuder för landsbygdsutveckling. Nu finns möjligheten att förenkla genom att överföra hanteringen av EU:s landsbygdsprogram från länsstyrelserna till regionerna, skriver regionrådet Kristina Jonäng (C) och kommunalrådet Tomas Mörtsell (C).

Själva syftet med vår debattartikel var just att visa att vi behöver säkra förutsättningar för de transportköpare, åkerier och bussbolag som vill gå före. För detta krävs så klart höginblandade biodrivmedel som kan leverera fossilfrihet, slutreplikerar Anders Roth och Svante Axelsson.

Nya kronor till EU bör rimligen prövas mot andra behov i Sverige. Vad är mest angeläget av en ny förskola i Malmö eller att EU behöver lägga ner några av alla kontor för regionalfonderna? Det frågar sig Gustaf Göthberg (M), kandidat till Europaparlamentet, och Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö.

Många röstar främst på ett parti, men i Europaparlamentsvalet är vem som röstas in minst lika viktigt som partitillhörighet. Framgångsrika parlamentariker kan göra betydande avtryck, andra lätt glöms bort i Bryssel, skriver Emma Wiesner som kandiderar för Centerpartiet.

Man brukar säga att vi människor är dåliga på att lära av historien. Att vi upprepar våra misstag gång på gång och att det är så det alltid kommer vara. EU visar att så inte är fallet. Nils Karlsson påminner om allt som EU har gjort och kan uppnå.

Söndagen den 26 maj firas mammor runt om i Sverige. Ett extra fint sätt att hedra sin mamma är att gå och rösta i EU-valet. Bara två dagar innan valet firar vi att det var 100 år sedan riksdagen äntligen gav kvinnor rätt att rösta, skriver företrädare för Liberalerna.

Det är provocerande att EU ska dela ut gratis tågbiljetter, flytta Europaparlamentet varje månad och finansiera kommunala wi fi-system. EU bör ta ett steg tillbaka från områden som bättre hanteras nationellt. Därför bör EU:s kulturprogram Kreativa Europa avvecklas.

Det finns en längtan efter ett samhälle där vi och våra barn kan leva på ett sätt som inte sliter på naturens resurser. Det samhället är i dag inom räckhåll, skriver Emma Nohrén (MP) och Karolina Skog (MP).

Nätverket Bred feministisk plattform uppmuntrar väljarna att stödja de kandidater till Europaparlamentet som arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Sverige har färre problem med rökrelaterade sjukdomar tack vare vårt svenska snus. Regeringen borde kämpa för att svenskt snus även ska tillåtas i EU, skriver Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen.

Om inte EU finns som en garant för kvinnors rättigheter är risken stor att miljontals kvinnor runt om i Europa kommer att förlora dem när högerextrema och nationalistiska partier växer sig starkare och tar plats i medlemsländers regeringar, skriver Miljöpartiets kandidater till Europaparlamentet Katarina Folkeson och Malte Roos.

Vi påverkas alla direkt och indirekt av EU. Villkoren för det svenska civilsamhället och föreningslivet är inget undantag. Det är därför av största vikt att våra EU-parlamentariker står upp för det svenska civilsamhällets särart i EU-parlamentet, skriver företrädare för flera civilsamhällesorganisationer.

Det är bråttom om världen ska nå målen i Agenda 2030; FN:s färdplan för en hållbar utveckling. Vi står inför enorma utmaningar med tanke på klimatkris och utarmning av den biologiska mångfalden som äventyrar hela vår överlevnad, skriver Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige.

Vilka är EU-valets viktigaste frågor för Sveriges kommuner och regioner? Strukturfonderna, klimatet och migrationen, anser ledande EU-politiker på lokal och regional nivå.

Man hatar inte EU bara för att man inte tycker som Liberalerna. Man hatar inte Europa om man inte vill att EU ska reglera svenska löner. Liberalernas inställning till EU förstör den svenska debatten.

Sverige borde inspireras av det nya reformprogrammet som ska förändra fransk arbetsmarknad. Bland annat ska fackens roll förändras, förmögenhetsskatten avskaffas och arbetsgivaravgiften sänkas. Det skriver Edward Hamilton, författare till rapporten ”Fransk flexicurity", på Europadagen.

Ligger en europeisk flygskatt i korten? Flera svenska kandidater i EU-parlamentsvalet driver frågan. Och ett medborgarinitiativ samlar just nu röster för att pressa EU-kommissionen att agera.

För den som sett de nedbrunna skogarna i Sverige blir det tydligt vad ett välfungerande EU kan uträtta och vilka förödande konsekvenser dålig samordning och uteblivna samarbeten kan ge, skriver Emma Wiesner (C), kandidat till Europaparlamentet.

I Sverige finns politiker som har svårt att förlika sig med att Google och Facebook inte längre gratis ska kunna tjäna pengar på det arbete som utförs av svenska författare, journalister, låtskrivare, utgivare etc. De tror sig värna yttrandefriheten när de i själva verket underminerar den, skriver fyra branschföreträdare.

Vi är alltför styrda av direktiv, förordningar, piskor och morötter från EU. Sverigedemokraterna vill nu ta hem beslutanderätten.

Vi måste få stora utsläppare som Kina, Indien, USA och Ryssland att vilja följa vårt exempel. Men vi kan inte tvinga dem, bara inspirera. Och det lyckas vi aldrig med om EU:s klimatpolitik uppfattas skada den ekonomiska tillväxten och försämra välfärden.

Ska man jämföra folkomröstningar var den svenska EG-omröstningen 1994 bättre än Brexitomröstningen. Inte minst tack vare att regeringen Bildt avsatte medel för studiecirklar och föreläsningar – och tack vare Thorbjörn Fälldins utmärkta hantering av att fördela miljonerna, skriver Gösta Grassman, före detta pressråd i UD.

Ett fluffigt principdokument har seglat upp som en av de främsta valfrågorna inför EU-valet: den så kallade sociala pelaren skriver DS Sigrid Melchior.

Från Moderaterna hörs ofta att klimatsatsningar i Sverige är meningslösa och att verklig skillnad görs genom internationella satsningar. Därför är det märkligt att M alltid motarbetar tuffare krav också i EU-parlamentet. Förslaget som ligger på bordet vid morgondagens omröstning bär exempelvis tydliga spår av hur Moderaternas partigrupp ständigt sätter billobbyns intressen framför framtida generationers.

Vi är ingen grupp okunniga nickedockor som plötsligt vilseletts av nätjättarna. Vissa av oss har varit med i förhandlingarna om direktivets innehåll och vi vet att upphovsrättsdirektivet är odemokratiskt och skadligt för det digitala samhället.

Brexit innebär den största logistikutmaningen som läkemedelsindustrin någonsin har hanterat. Med tanke på hur kritisk tillgången på läkemedel är för befolkningens hälsa är vi i läkemedelsindustrin oroade över att frågorna inte har uppmärksammats mer utanför vår bransch, skriver styrelseordföranden för Efpia Stefan Oschmann.

EU-strukturen liknar allt mer en marionettdocka med klippta trådar. Lagarna finns kvar, institutionerna finns kvar – men kraften bakom dem läcker ut i etern.

Löfven utmålar sina meningsmotståndare som ett hot mot demokratin, påstår att moderater och kristdemokrater öppnar dörren för extremism och demokratins undergång. Att hävda att man står ensam som demokratins försvarare är inte ett sätt att värna demokratin.