Etik

Skandaler och brott ligger bakom flera av kommuntopparnas avgångar under mandatperioden. Här är tio uppmärksammade fall.

Somliga ministrars bruk av sociala medier kritiseras i en av dagens debattartiklar. Svepet innehåller också rik debatt om VA-frågor kring investeringsbehov och utredningen Vägar till hållbara vattentjänster.

Svenska kommuners investeringar ska bidra till en mer rättvis och hållbar värld - men vår undersökning visar att så inte är fallet. Nu efterlyser vi ett större engagemang från lokala politiker, skriver Emmaus Stockholm.

Under studieresor till Norge lät sig tjänstemän från Karlskrona kommun bjudas på alkohol. ”Fel i grunden”, kommenterar professor Olle Lundin avslöjandet.

Kommunalrådet Mikael Westin (C) har jagats av Kronofogden för obetald skatt för sin skogsmark. Det handlar om medveten civil olydnad, förklarar han för Jämtlands Tidning, vars chefredaktör i en ledartext anser att kommunalrådet bör avgå.

Automatiserat beslutsfattande kan frigöra personalens arbetstid och skapa utrymme för mer avancerade uppgifter. Men om potentialen ska tas tillvara, komma alla medborgare till del och förbättra välfärden, krävs tydlig reglering och mer visionär politik, skriver ordförandena för Sveriges Ingenjörer Ulrika Lindstrand och för Akademikerförbundet SSR Heike Erkers.

Den holländska mikrobiologen Elisabeth Bik ägnar dagarna åt att bedöma om illustrationerna i vetenskapliga artiklar är äkta eller falsarier. Hennes arbete behövs. Att forskningsfusk upptäcks och beivras är helt nödvändigt för systemets legitimitet.

En värdig död definieras alltmer som en kontrollerad död. Här talar vi dock inte längre om ett medicinskt problem som ska lösas med medicinska medel, utan om en samhällelig och kulturell oförmåga att acceptera beroende, tragedi och död, slutreplikerar professorn i hälsovårdsetik Theo Boer.

Att motståndet mot dödshjälp varit större i religiösa kretsar i Nederländerna än i befolkningen i övrigt är ingen hemlighet. Men bland holländska medicin-etiker torde professor Boer stå tämligen ensam, replikerar läkaren P C Jersild.

Precis som de som för närvarande argumenterar för en ändring av lagen i Sverige, trodde jag en gång att det var möjligt att vi i Nederländerna skulle kunna reglera och begränsa dödshjälp till dödligt sjuka och psykiskt kompetenta vuxna med mindre än sex månader kvar att leva. Jag hade fel, skriver professorn i hälso- och sjukvårdsetik Theo Boer.

En ny kartläggning från Smer visar att AI har stor potential att förbättra hälso- och sjukvården samtidigt som den nya tekniken också innebär flera betydande utmaningar av såväl teknisk, juridisk som etisk art som både måste uppmärksammas och hanteras, skriver Smers ordförande Kenneth Johansson.

Konservativa tenderar att ha fler moraliska smaklökar än liberaler. Det gör det ibland svårt för liberaler och konservativa att förstå varandra.

Numera kan politiska styren bytas ut över natten och styret på nämndsnivå kan plötsligt bestå av oerfarna politiker från partier som växer snabbare än de hinner rekrytera kompetens. Vad händer om man som tjänsteman får i uppdrag att utföra något som är moraliskt fel?

En ny svensk forskningsstudie visar att risken för att ett barn ska dö i magen är högre i graviditetsvecka 42 än i vecka 41. För att gravida ska känna sig trygga och för att sjukvård och forskning ska bibehålla befolkningens förtroende måste sakkunniga i förlossningsvården tydligt redovisa skälen för att inte alla sjukhus erbjuder gravida igångsättning i vecka 41.

Karl-Bertil Jonssons glöggfryntlige fader Tyko Jonsson är allt det som allt för ofta fattas i svensk förvaltningskultur. Mer än något annat har han en grundmurad moraluppfattning som är baserad på regelefterlevnad: han gör inte undantag för någon samtidigt som han ser sitt eget ansvar.

Myndigheterna vill marknadsföra sig och synliggöra sitt arbete i tv-program och dokusåpor, men det sker ofta på enskilda medborgares bekostnad och på ett sätt som riskerar både sekretess och integritet.

Den debatt om dödshjälp som uppstått efter Kramforsfallet visar att förespråkarna för dödshjälp inte bara verkar för Oregonmodellen, utan för att Sverige ska bli ett fullt utvecklat dödshjälpssamhälle. Det vill säga ett samhälle som nekar och vård till sjuka och funktionsnedsatta och sedan "undsätter" dem med dödshjälp.

Den barnmottagning där jag jobbat i drygt tjugo år aldrig utsatts för någon medicinsk revision – det vill säga att någon som kan vårt fält kontrollerar att det vi sysslar med håller rimlig kvalitet. Däremot har vi haft två inspektioner för miljödiplomering av en miljörevisor som kollar att vi sopsorterar rätt.

Vi kommer att fortsätta se gråskalorna i fallen som berör oss själva, men behålla den moraliska tvärsäkerheten kring allt annat, skriver Peter Santesson som har läst en ny bok av Fredrik Virtanen.

Etisk analys bör inkluderas i allt beslutsfattande inom hälso- och sjukvården, även i frågor som rör hur verksamheter styrs och organiseras. Detta lyfter Statens medicinsk-etiska råd (Smer) fram i en ny rapport som publiceras i dag (12/4).

Efter att riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahl kritiserats för sitt hyreskontrakt med maken där hon erhållit maximalt bidragsstöd från riksdagen är vi medvetna om att förtroendet för alla oss politiker drabbats. Men vi vill tjäna invånarna – inte tjäna på invånarna, skriver liberaler i Jönköpings län.

Vårt uppdrag i Förenade Arabemiraten är att införa svensk sjukvårdskultur och höja vårdkvaliteten – och det gör vi, skriver GHP:s vd Daniel Öhman i en replik till Jona Elings Knutsson.

Kalibers avslöjande om det svenska företaget som verkar under sharialagar i Förenade Arabemiraten väcker frågor om läkaretik och vad man kan tjäna pengar på med moralen i behåll.

Om människovärdet är detsamma för ett för tidigt fött barn, som för ett barn som fötts levande efter sen abort, hur kan det då vara etiskt försvarbart att neka det senare rätten till liv, frågar Brita Storlund och Cecilia K. Björfjell på organisationen Människovärde apropå slutsatserna i Smers rapport: ”Livstecken efter sen abort”.

Haltande argument och relativiserande begrepp förstör en annars god ansats när Statens medicinsk-etiska råd lyfter nya förslag i abortdebatten, skriver Jacob Rudenstam, Svenska Evangeliska Alliansen.

En del av förslagen i Statens medicinsk-etiska råds (Smer:s) analys av etiska frågor vid sena aborter är värda att pröva medan andra är mer bekymmersamma. Vi måste hålla hårt i principen om allas rätt till en god vård – även för kvinnor som ska genomgå en sen abort, skriver RFSU:s förbundsordförande Hans Linde.

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) föreslår en fast övre gräns för abort för att göra det möjligt att abortera foster efter den tidpunkt då de egentligen kan vara livsdugliga. Det vore att överge den viktiga principen om allas rätt till liv, skriver Magnus Kolsjö (KD).

Förtroendet för sjukvårdspolitiken är lågt. Rådande organisation och styrsystem skapar etiska problem i vården, men ansvariga politiker och tjänstemän brister i den etiska kompetensen och vidtar inte nödvändiga och tillräckliga åtgärder, visar forskning.

Påståendet att den kinesiska regeringen skördar organ från Falun Gong-anhängarna är en otäckt lögn, en bluff och en fars, skriver Folkrepubliken Kinas ambassadör i Sverige i en replik.

Abort är inte enbart en fråga om kvinnans rätt till sin kropp. Abortproblematiken är snarast att förstå som en intressekonflikt mellan kvinnan och det potentiella barnet, skriver Ann Heberlein (M) i en replik till Annika Strandhäll (S).

Den kinesiska regimen har länge tillåtit att organ skördas från dödsdömda fångar i samband med avrättningar. Mindre känt är att organ även tas från levande samvetsfångar. Flera länder har nu stiftat lagar för att förhindra organturism, och det är hög tid att även Sverige agerar.

Ekots uppmärksammade granskning "När vården inte räddar liv" aktualiserar frågan om dödshjälp. Men tankarna går inte i huvudsak till den etiska och filosofiska sidan av frågan, utan till den organisatoriska. Principer är enkelt – men rutiner är svårt.

Landstingspolitikerna måste lära sig förstå mer av den komplexa verklighet som läkare och andra vårdargrupper ställs inför. Eller ännu hellre lyssna på vårdpersonalen så att beslut med svåra vårdetiska konsekvenser undviks, skriver Töres Theorell, professor.

Flera miljoner måltider serveras varje dag i skola, vård och omsorg. Hur många ägg och vilka ägg som serveras där, gör avtryck. Kommuner, landsting och andra upphandlare av livsmedel kan göra stor skillnad genom att inte upphandla och servera burägg.

Tanken bakom vaccinationer är god, men staten bör ta ett större ansvar för både kommunikationen, och för negativa effekter av vaccin som kan drabba enskilda.

Det är tragiskt att se att Anna Ekelund Nachman i sin krönika tar avstånd från både forskning och ideologi. Abortsköterskor och abortassistenter assisterar bara en grupp, och det är abortmotståndarna själva. Det är verkligen inte vägen för en bättre vård.

Jag tror att fördomar och ideologisk kamp har hjälp till att försätta sjukvården i dagens barnmorskebrist. Så ska det inte behöva vara. Både förlossningsvården och abortvården skulle tjäna på en specialisering kallad abortsköterska.

Vi ska fortsatt ha en vård och omsorg som är tillägnad livet och inte döden. Vårdens uppdrag bör nu som alltid vara att döda smärtan och inte patienten.

Visst vill vi alla göra något för att minska fattigdomen i världen? Världens ledare tror att det är möjligt och har undertecknat Agenda 2030 där ett av huvudmålen är att utrota fattigdomen i världen fram till år 2030. Torsdagen den 20 oktober är det Fairtrade Challenge. Då samlas tusentals människor över hela Sverige för att fika rättvist och etiskt. Kom gärna och fika med oss, skriver Stockholms styrgrupp för Fairtrade City.

Rättegång pågår om Landstinget Sörmlands beslut att neka barnmorskan Linda Steen anställning för att hon vägrar utföra aborter. I många andra yrken ses samvete som en tillgång – varför gäller det inte barnmorskor? Med tanke på barnmorskebristen framstår landstingets beslut som blind principfasthet.

Frågan om korruptionsförebyggande arbete verkar inte vara särskilt levande i landets kommuner. Ett sätt att råda bot på det vore att erbjuda offentliganställda kurser i offentlig etik. \

Vi är många som vill bestämma över vårt eget slut. Läkare måste få rätt att hjälpa sina patienter att dö på ett värdigt sätt.

Det är sorgligt att handikapprörelsen säger nej till aktiv dödshjälp. Även en människa med ett handikapp kan drabbas av en plågsam obotlig sjukdom som till exempel ALS och vilja slippa kvävas till döds, skriver författaren Inga-Lisa Sangregorio i en replik till DHR och KD.

Att öppna dörren för att det i Sverige ska bli tillåtet med aktiv dödshjälp är att ge vården en helt annan och motsatt uppgift än den har i dag. En människas liv eller värde ska inte mätas i pengar.

Någon borde utreda hur mycket av resurserna i vård och omsorg som binds i att förlänga livet och lidandet för gamla och svårt sjuka som bara ser fram mot en sak: att slippa vakna på morgonen.

Tre av fyra små- och medelstora företag anser att hållbarhet är en prioriterad fråga, men det är endast omkring hälften som har någon form av hållbarhetsarbete. I Sverige utgör små och medelstora företag över 99 procent av näringslivet. Deras perspektiv bör vara utgångspunkten för hur vi skapar förutsättningar för den privata sektorn att delta i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle.

Hur många kommunala bolag följer riktlinjerna som regeringen tagit fram tillsammans med näringslivet? Det är en berättigad fråga att ställa nu när större delen av näringslivet tar fram uppförandekoder och lägger ned stor möda på att få detta tänk att genomsyra hela företagskulturen.

Allt fler kommuner och landsting tar efter näringslivet och inför etiska regler för sina anställda. Ofta sker det för att skydda politikerna från negativ publicitet när huvudsyftet i stället borde vara att stärka medarbetarnas etiska kompass.