Genom en organisationsförändring ska Region Västerbottens ersättningar till kommunalpolitiker bli lagliga. Arvodena kommer att ligga kvar på samma nivåer, trots kritik mot att de är för höga.

Kommunerna är en mycket viktig del av bild- och formkonstnärernas arbetsmarknad. Ändå ligger ersättningarna till de konstnärer som ställer ut i kommunal regi på väldigt låga nivåer. Vi kräver att stat, kommuner och regioner löser situationen, skriver Konstnärernas Riksorganisation.

Nya avtals- och ersättningsmodeller i den svenska sjukvården behöver dels bidra till att fler kroniskt sjuka i hela Sverige får tillgång till effektiv vård, dels stödja fortsatt utveckling av den digitala vården, skriver Jakob Dahlberg vd för Joint Academy och Jonas Wohlin vd för Blodtrycksdoktorn.

Samtliga nämndpolitiker i Karlshamn ska granskas sedan en förtroendevald polisanmälts misstänkt för att ha fuskat till sig arvode. Det rapporterar SVT Blekinge.

Avgående kommunalråd Peter Evansson (S) får behålla både arvode och bidrag från kommunen – även om han får ett nytt jobb. – Stötande för medborgarna. Det är som att få både a-kassa och lön, säger oppositionsrådet Lennart Lundberg (KNU).

Regeringen ger 1 miljard för att täcka regionernas merkostnader för covidvård under december. För 2021 slopas kravet på ansökningar från regionerna. Staten ersätter i stället merkostnaderna med ett schablonbelopp per invånare.

Det minst sagt teoretiska och extrema resonemanget att kommunala skolor skulle stå med tomma platser motsvarande alla friskolor i en kommun visar på en ovilja att se verklighet och en förmodad ideologiskt vilja att motverka att fler väljer friskolor, slutreplikerar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Friskolornas vd Ulla Hamilton tycks anse att det är en rättighet att driva skolor som aktiebolag och att de dessutom ska ha rätt att gå med vinst. Det är därför nivån på skolpengen ska ligga kvar på 100 procent. Men någon sådan rättighet finns inte och har heller aldrig funnits, replikerar Sten Svensson, medlem av Nätverket för en likvärdig skola.

När 85 procent ersättning till friskolorna gällde var det även tillåtet med elevavgifter, men jag antar att avgifter inte ingår i förslaget från dem som vill återinföra den gamla ordningen. Varför ska en elev straffas genom att få lägre skolpeng bara just för hen väljer en friskola, frågar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Bland landets sjukvårdspolitiker finns en bred uppslutning om att utveckla den nära vården. Vi ser behov av förändring i lagstiftning och regelverk som underlättar en omställning till nära vård. Men vi ser samtidigt en risk för besvikelse i den svenska primärvården om reformarbetet inte åtföljs av väsentligt större resurser, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Karin Liljeblad.

Det krävs inga underverk för att låta framgångssagan personlig assistans förbli verklighet. Det räcker att återställa schablonbeloppet med de dryga 20 kronor per timme som vi förlorat de senaste sex åren, skriver Magnus Andén, Brukarkooperativet JAG, genom sin gode man Cecilia Blanck, och Jonas Franksson, ordförande för STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige.

Var fjärde som drabbats av narkolepsi efter att ha tagit influensavaccin blir nu utan ersättning. Trots löften om en generös bedömning och skadestånd på upp emot 10 miljoner kronor. Läkemedelsförsäkringens krav är omänskliga och Narkolepsiföreningen kräver nu att de ändras.

Den barnmottagning där jag jobbat i drygt tjugo år aldrig utsatts för någon medicinsk revision – det vill säga att någon som kan vårt fält kontrollerar att det vi sysslar med håller rimlig kvalitet. Däremot har vi haft två inspektioner för miljödiplomering av en miljörevisor som kollar att vi sopsorterar rätt.

Schablonersättningen på knappt 300 kronor i timmen gör det svårt för arbetsgivare som tillhandahåller personlig assistans att utveckla och erbjuda attraktiva tjänster till sina medarbetare. De snäva ekonomiska marginalerna drabbar över tid såväl medarbetarna som de assistansberättigade, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Ida Ingerö.

SKL rekommenderar regionerna att kraftigt sänka ersättningen för nätdoktorer och andra digitala vårdtjänster. Tragiskt, tycker nätläkarbranschen.

Om digitalisering och innovationsutveckling verkligen ska förändra vården måste det ske inifrån och i samverkan med alla delar i vårdens eko-system. Att upprätta ett separat branschråd är inte ett steg i rätt riktning, replikerar Doktor24:as verksamhetschef Daniel Kernell till Kry och Min Doktor.

Vård på distans med hjälp av ny teknik kan ge mer och bättre vård. Men ersättningssystemen kan inte tillåtas utarma den övriga vården. Det skriver en nationalekonom och två läkare, som redogör för problem med olika ersättningsmodeller.

Som tidigare valledare inom Liberalerna i Jönköpings län så uppfattade jag att upplägget med Emma Carlsson Löfdahls lägenhet var allmänt känt bland oss i ledningen och bland toppkandidaterna. Jag synes i dag vara den enda personen med detta minne i behåll, skriver Henrik Johansson.

Efter att riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahl kritiserats för sitt hyreskontrakt med maken där hon erhållit maximalt bidragsstöd från riksdagen är vi medvetna om att förtroendet för alla oss politiker drabbats. Men vi vill tjäna invånarna – inte tjäna på invånarna, skriver liberaler i Jönköpings län.

Skogsstyrelsen tar allt större steg bort från en kompetent myndighetsutövning som bygger förtroende och främjar utvecklingen av skogsbruket för framtiden. Sund och lagenlig myndighetsutövning med respekt för enskildas grundläggande rättigheter ska inte behöva tvingas fram i rättssalen, slutreplikerar Magnus Norberg jurist LRF Konsult och Sven-Erik Hammar ordförande för LRF Skogsägarna.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Antibiotikaresistens är ett hot mot mänskligheten i nivå med klimatförändringarna. Det är dags att agera med kraft, såväl globalt som i Sverige, skriver Anders Blanck, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Nacka kommuns upphandlingar av bibliotekstjänster har inte gjorts för att spara pengar, utan för att stimulera utveckling och nytänkande. Resultatet är fortsatt nöjda låntagare och besökare, replikerar Hans Peters, ordförande (C) i Nacka kulturnämnd.

Under de år som Stockholms läns landsting (SLL) styrts av Alliansen har läget stadigt blivit sämre för sjukvårdspersonalen, både på vårdcentralerna och i akutsjukvården, skriver Jonas Lindberg sjukvårdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i SLL.

Svenska advokater anser att förvaltningsdomstolarna är rättsosäkra och partiska. Det visare en omfattande Demoskopundersökning intresseorganisationen Rättvis skatteprocess tagit fram. Flera insatser för att motverka detta genomförs redan, men den bristande rättssäkerheten måste bli ett fokusområde för nästa regering.

Det är svårt att föreställa sig ett bättre mått på kvalitet och måluppfyllelse för högskolans utbildningsuppdrag än att en erbjuden utbildning faktiskt slutförs, slutreplikerar Hans Hansson, Sverker Janson och Gunnar Karlsson.

Många yrkesverksamma behöver kompetensutbildning. Men lösningen för att få fler att utbilda sig är inte en helt prestationsbaserad finansieringsmodell, som begränsar och avskräcker både lärosäten och studenter att ta sig an distansutbildningar, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Distansutbildningar missgynnas på grund av att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. De som inte klarar tentan utbildas alltså gratis. Det är ett systemfel som måste rättas till, skriver Sveriges förenade studentkårers ordförande Jacob Adamowicz och vice ordförande Daniel Lindblom.

Sjukvården förlorar i resurser och kompetens när privata utförare försvinner. Oavsett vilken regering som så småningom bildas måste detta hanteras, skriver Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund och Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna.

Studier på distans innebär tyvärr ofta bortkastad tid, möda, förhoppningar och pengar för studenter, utbildningsanordnare och samhället. För att komma tillrätta med felaktiga incitament och utbildningsformer behövs ett strikt prestationsbaserat ersättningssystem.

Den växande psykiska ohälsan bland barn och unga är ett stort samhällsproblem. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm är väl utbyggd, men är ansträngd. Så ska det inte vara, skriver Anna Starbrink (L) och Lotta Edholm (L).

Det finns tecken på en uttalad segregering av tandvården, där barn och unga med stora tandvårdsbehov nästan uteslutande blir Folktandvårdens ansvar. Regeringens mål om en jämlik välfärd och en tillgänglig tandvård för barn- och unga hotas om det inte på lokal nivå genomförs förändringar av befintliga ersättningssystem, varnar ekonomie doktor Mattias Lundbäck som skrivit en rapport för Privattandläkarnas räkning.

Det finns en uppenbar risk att sjukvårdspolitiker, både i landsting och i regeringen, väljer den lättaste vägen: att med sin makt på olika sätt stoppar konkurrensen i form av digital vård för att kunna återgå till status quo. I stället borde vi alla försöka åstadkomma verklig förändring, skriver landstingsrådet i opposition i Sörmland, Magnus Leivik (M).

Vid årsskiftet infördes en ny och enklare form av stödboende för ensamkommande ungdomar, vilket är en välkommen förändring. Men nu visar det sig att kommuner som inrättar sådana boenden inte får räkna av dessa ungdomar mot avtalen med Migrationsverket. Att välja stödboende blir således en belastning för redan hårt ansträngda kommuner, vilket riskerar att kullkasta hela reformen.

Med vårdvalet har tillgängligheten förbättrats för flertalet patientgrupper och förutsättningarna för att stärka primärvårdens roll inom vårdsystemet har ökat. Intresset att etablera nya vårdcentraler och rekrytera personal har ökat samtidigt som befolkningen i större utsträckning utnyttjar primärvården. Samtidigt har reformen inte löst alla problem när det gäller fördelningen av vården.

Vi har i en studie granskat effekterna inom primärvården efter införandet av vårdvalet i Stockholm. Resultaten visar bland annat en ökning i genomsnittligt antal besök i alla grupper, men ökningen är mindre bland de som har större behov av vård. Vidare ses en mindre ökning av besöken i socialt och ekonomiskt utsatta områden jämfört med övriga områden i Stockholms län, vilket kan avspegla en sämre tillgång till vård i dessa områden. Våra slutsatser skiljer sig således från de slutsatser som Vårdanalys drar.

Det har funnits farhågor om att införandet av valfrihet för patienterna, friare etablering och konkurrens mellan vårdgivare riskerar att gynna personer med hög inkomst och hög utbildning. En ny studie från Vårdanalys som granskat tre landsting visar att individer med låg utbildning och inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Vidare bör primärvårdens system främja ett jämlikt och tillgängligt utnyttjande, skriver rapportförfattarna.

Släpp in nya aktörer i högskolesektorn! Och fördela pengar till högskolorna efter hur väl studenterna klarar sig på arbetsmarknaden. Svensk tillväxt står på spel - då är det dags att Moderaterna förnyar sin utbildningspolitik, skriver Benjamin Dousa, ordförande Moderata Studenter.

Är det vi ser nu en vändning för hälso- och sjukvårdspolitik i länet? Är det så att Alliansen, i och med att Filippa Reinfeldt lämnat landstingshuset, erkänner att ojämlik tillgång till vård är kostsamt både för människor och för landstingets plånbok? Miljöpartiet gläds åt sista tidens vårdreformer i Stockholm.

De borgerliga partierna, S och MP har kommit överens om ett nytt ersättningssystem för vårdvalet i Stockholms län. Husläkarmottagningarna ska ges bättre möjligheter att erbjuda alla en tillgänglig och jämlik primärvård. Politikerna i Stockholms läns landsting visar nu vägen som andra landsting borde följa, skriver Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande.

Ansvariga inom landstinget ska inte skylla ifrån sig. Det är till stor del deras eget fel att Stockholms läns vårdgivare och patienter många gånger får så dåliga tolkar. Betalar man sämst får man de sämsta tolkarna. Svårare än så är inte ekvationen.

Sommaren 2013 skrev Britt-Marie Ahrnell ett mycket uppmärksammat öppet brev om bristerna i kvaliteten på den cancervård som hennes make fått, och om hur många läkare han träffade under sina sjukhusbesök. Här återkommer hon med en ny betraktelse inifrån vården, efter att maken återigen behandlats för cancer på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Riksrevisionens granskning av vårdvalet visar att dagens ersättningsmodeller inte fungerar som det är tänkt. Bara den som törs följa pengarna förstår hur det fungerar. Borgerliga politiker måste nu sluta upp med reflexmässigt och oreflekterat försvar av vårdvalet och i stället ta tag i ersättningssystemen.

Dagens Samhälles avslöjande att många kommuner handplockar flyktingar som ska kommunplaceras förvånar inte. Så länge som migrationspolitiken fortsätter att urgröpa kommunernas ekonomi, kommer kommunalpolitiker hitta kreativa lösningar för att minska de ekonomiska bördor som lämpas över på dem.

Konflikterna mellan statliga LKAB och de boende i Kiruna, Malmberget och Svappavaara, som tvingas flytta när LKAB vill riva bostäder för att komma åt att bryta malm, har pågått länge. Nu måste lagen ändras - så att exploatören får stå för merkostnaden för nya bostäder för dem som tvingas flytta.

När partierna utlovade mer resurser de första skolåren så krävde valrörelsens logik konkreta, tydliga och mätbara besked. Därför blev allas vallöfte mindre klasser de första skolåren. Men nu är valrörelsen över och det är dags att låta vetenskap och beprövad erfarenhet ligga till grund för besluten.

En av flera vägar för att öka likvärdigheten i det svenska skolväsendet är att styra resurser till skolorna utifrån hur elevsammansättningen ser ut, till exempel vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Påståendet från Lärarnas Riksförbund om att kommunerna inte klarar av att utveckla sådana modeller är direkt osant.

Kommunpolitikers skolpolitiker är amatörer sa Jan Björklund under torsdagskvällens partiledarutfrågning. Lärarnas riksförbund håller med om att kommunerna saknar den kompetens som krävs för att styra skolan. Det blir tydligt till exempel när man tar in konsulter för att fördela resurser, skriver Bo Jansson, Lärarnas riksförbund, i en replik.

En färsk studie visar att en del kommuner har valt resursfördelningsmodeller som spär på den bristande likvärdigheten mellan skolorna. En förklaring kan vara att konsultföretag gett kommunerna dåliga råd, anser Boel Vallgårda, författare till SKL:s skrift om socioekonomisk resursfördelning till skolor.

Även om skollagen har blivit tydligare återstår mycket att göra för att tydliggöra skolpengens användning. Flera kommuner redovisar inte inte ens hur de har beräknat skolpengen, vilket omöjliggör insyn. Till sist kommer eleverna i kläm, inte minst de som är i behov av särskilt stöd.

De föreslagna förändringarna av reglerna för personlig assistans är olyckliga. Vi riskerar att få en utveckling där inte bara mångfalden, valfriheten och kvaliteten för de assistansberättigade försämras, något som förtar grundsyftet med assistansreformen.

Att börja experimentera med ersättningsnivåer, tidsgränser och rehabilitering är en riskabel politik när den korta sjukfrånvaron nu ökar på nytt. Om oppositionen får möjlighet att dra bort sprintarna ur sjukförsäkringen hotar den korta sjukfrånvaron att förlängas kraftigt en gång till.

Moderaterna i Uppsala har utan vettiga argument slängt en framgångsrik modell för att styra resurserna till stadens skolor i papperskorgen. Förändringen är klåfingrig och styrd av ideologiska skygglappar, replikerar socialdemokraten Marlene Burwick.

Uppsalas skolor hyllas i en rapport från Skolinspektionen för sitt framgångsrika arbete med att ge eleverna lika villkor, oavsett bakgrund. Oppositionen påstår att vi försämrat detta arbete, men vi har nu en än mer rättvis fördelning mellan skolorna än tidigare.

Skolinspektionen lyfter nu fram Uppsalas framgångsrika arbete med att minska segregationen i stadens skolor. Samtidigt väljer den borgerliga majoriteten att utan saklig grund riva upp den resursfördelningsmodell som arbetet bygger på. Det är ett svek mot de unga, skriver S-kommunalrådet Marlene Burwick.

Många kommuner lever inte upp till skollagens krav om att resurser och insatser ska fördelas efter barnens olika förutsättningar. Men Uppsala och Landskrona visar att en medveten styrning av resurserna till de sämsta eleverna ger effekt på resultaten. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

Psykisk sjukdom och funktionsnedsättning leder till dålig ekonomi. Dålig ekonomi är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa och de negativa faktorerna förstärker varandra. Reglerna i sjukförsäkringen och arbetslinjen måste vara betydligt mer flexibla och anpassningsbara för att människor med psykisk ohälsa ska ges en rimlig möjlighet att ta sig ur denna onda spiral, skriver Anki Sandberg och Birgit Hansson.

Skolpengen är inte lika för alla elever. Därmed har lagen urholkats på ett mycket allvarligt sätt för framförallt de barn och elever som behöver och har rätt till särskilt stöd, visar en ny rapport från Friskolornas riksförbund.

Vårdgarantin måste bli mer flexibel och jämlik. En utredning bör därför se över både vårdgarantin och den så kallade kömiljarden och använda de norska och danska modellerna som förebilder, skriver Ingrid Burman, Handikappförbunden och Marie Wedin, Sveriges läkarförbund.

Möjligheten till psykoterapi hos en legitimerad psykoterapeut inom den offentliga vården är hårt beskuren samtidigt som antalet sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser ökar. En utökad möjlighet till psykoterapi inom ramen för högkostnadsskyddet skulle förbättra den psykiska hälsan och ge en rättvisare vård.

På vilket sätt pengarna från utbildningsbudgeten fördelas till olika skolor är en central fråga i den kommunala skolpolitiken. Men ännu viktigare att diskutera är hur pengarna används i skolorna, replikerar Lars Lagheim.

Uppsalas modell för att fördela resurser till skolorna utifrån elevernas olika förutsättningar har visat sig vara framgångsrik. Flera kommuner med Stockholm och Malmö i spetsen tar nu efter metoden vilket ökar möjligheterna att ge alla elever likvärdiga utbildningar av god kvalitet.

Frågan om hur vi ska få bort riskkapitalisterna och istället få in långsiktiga ägare till friskolorna är fel ställd. Fokus borde istället ligga på skolpengens konstruktion och hur skolor i socialt utsatta områden kan få högre ersättning. Där kan kommunerna lära av landstingen.

Sjukvårdssverige påminner om ett klansamhälle där lokala politiker, påhejade av sina tjänstemän, värnar den egna regionens intressen. Men i en allt mer högteknologisk sjukvård håller inte detta synsätt. Det är dags att inse att det krävs en nationell statlig styrning och finansiering av sjukvården.

Det uppmärksammade läkarupproret och nu senast Britt-Marie Ahrnells hjärtskärande skildring i Dagens Samhälle inifrån cancervården är två exempel som visar att styrsystemen i sjukvården har havererat. Nu måste debatten handla om vilka mål som egentligen ska styra sjukvården.

Flera kommuner, däribland Vänersborg, Leksand och Hedemora sänker nu ersättningen till personer som har beslut om personlig assistans, till konstlat låga nivåer. Därigenom agerar de mot gällande lagstiftning och sätter ett orimligt lågt löneläge för personliga assistenter.

Iktyosföreningens kartläggning visar att hälften av landstingen och regionerna inte ger personer som har den sällsynta hudsjukdomen iktyos rätt till medicinsk fotvård. Boendeort och okunskap styr insatserna snarare än behovet.

Ett nytt skolpengssystem baserat på riksprislistan skulle förenkla regelverket och gynna mindre kommuner. Tillsammans med en öppen redovisning av enskilda skolors ekonomi och verksamhet skulle det lägga grunden för en upplyst valfrihet på skolans område.

Oklara beslut om pengarna gör att resurser läggs på onödiga rättsprocesser mellan kommuner och fristående skolor. Om kommunernas skolpengsbeslut var tydligare skulle resurserna användas till bättre ändamål hos båda parter. Därför publicerar vi nu rekommendationer för tydligare beslut om skolpengen.

Transparensen i många skolpengsbeslut är alltför dålig. Följden blir en mängd onödiga och kostsamma rättsprocesser, som kan undvikas genom bättre direktiv till kommunerna.

Debatten som initieras i Dagens Samhälle den 11 juni om hur kvalité mäts inom primärvården är välkommen. Men bilden som debattörerna, varav ett par är verksamma vid Göteborgs Universitet, målar upp är däremot gravt missvisande. I synnerhet ur ett västsvenskt perspektiv.

Vårdvalet i primärvården är på många håll kopplat till detaljstyrande ekonomiska ersättningssystem. Allt fler läkare och forskare kritiserar nu dessa upplägg och ser negativa följder av dem.

De ekonomiska ersättningssystemen till skolor, sjukhus och äldreboenden måste förändras. Valfrihet för brukarna har ett värde, men är ingen bra mekanism för att driva kvalitetsutvecklingen inom den offentliga sektorn.

År efter år låter kommunerna friskolorna vänta orimligt länge på besked om skolpengen. Det skapar stora problem i planeringen, inte minst för mindre skolor. Skolverket behöver få sanktionsmöjligheter mot de kommuner som struntar i lagen.

Kommunens kostnader för sina utbildningar per elev utgör grunden för den skolpeng som fristående huvudmän får för att driva skolor. Det är ett snedvridet system som i vissa fall skapar konstlat höga vinster för friskolor.

Friskolorna kämpar i motvind i många kommuner, men har nu tack vare nya ersättningsregler tagit ett steg närmare de villkor som den kommunala skolan har.