Energieffektivisering

Kommuner skär ner på elanvändningen för att undvika elavbrott och spara pengar. Det görs med olika strategier och resultat. Höganäs har minskat förbrukningen med 15 procent – Stockholms stad ligger långt efter.

I Göteborg jagar lokalförvaltningen tjuvar om natten. Energitjuvar. ”Vi hittade fler än vi hade trott”, säger energisamordnaren Petri Valo.

Många kommuner har släckt delar av gatubelysningen för att spara el. Kritiker varnar för att otryggheten ökar – i Laholm och Höganäs backar man nu och tänder lampor igen.

Tack vare samarbetet med en entreprenör som garanterar lönsam energieffektivisering står Söderhamn väl rustat när elkostnaderna skjuter i höjden.
Så gjorde kommunen för att minska sin miljöpåverkan med 600 000 kilo koldioxid.

Vi vet att det pågår diskussioner i flera kommuner om att minska ventilationsflödena i skolor, skriver Mikaela Odemyr, Britta Permats och Lotta Bångens som varnar för hälsorisker.

Skolor och äldreboenden fredas när kommunerna ser över sin användning av el och värme. ”De yngsta och de äldsta måste ha den inomhustemperatur de behöver”, säger Monica Skagne, kommunchef i Växjö.

Delar av stödet till elanvändare bör användas för att energieffektivisera. Här är den kommunala energirådgivningens roll avgörande, skriver Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen.

Efterfrågan på energirådgivning skenar och i många av Sveriges kommuner läggs samtalsförfrågningar på hög. Nu ber nästan hälften av kommunerna om mer pengar för att hantera rådgivningen, inför en vinter som kan bli ekonomiskt tuff för många hushåll.
– Många är mer eller mindre desperata, säger Jon Andersson, enhetschef på hållbarhetsenheten i Lunds kommun.

Klimataktioner, elbesparing och fler träd i storstäderna. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet.

Statliga myndigheter ska minska sin elförbrukning. Regeringen föreslår att myndigheterna ska genomföra energibesparande åtgärder och rapportera hur mycket el de förbrukar varje månad till Energimyndigheten.

Det höga elpriset ger 20 miljoner kronor i ökade kostnader för att driva Helsingborg fastigheter. Kommunen är den enda av de 15 största kommunerna i elprisområde 3 och 4 som har rörligt elprisavtal, rapporterar Ekot.

Helsingborg hoppas bli smartare med hjälp av National City Lab, stadens nya center för artificiell intelligens.
– AI hjälper oss att se sammanhangen, säger digitaliseringsdirektören Martin Güll.

Vaccinpassen är i fokus när nya restriktioner införs. Bensinskatten, vindkraften och flerbarnstillägget är andra ämnen som tagits upp i debatten den gångna helgen.

Öronmärkt miljardstöd för energieffektivisering av flerbostadshus riskerar att bli till intet sedan stödet plockats bort ur budgeten av M, KD och SD. Nu måste politiken ta ett omtag – stödet behövs, skriver vd:arna för Sveriges Allmännytta, HSB och Riksbyggen.

Sandviken kan snart värma sig med restenergi från grannen Gävle. ”Då slipper vi producera värme själva. Miljömässigt är det en mycket bra lösning”, säger Johan Rune, miljöingenjör på Sandviken Energi.

Krematorier, datahallar och isbanor. De kommunala energiföretag som tillvaratar restvärme visar stor kreativitet. Men för att restvärmen ska komma till användning behöver temperaturen ofta höjas.

Allt fler kommunala energibolag satsar på att ta tillvara restvärme. Men drygt vart tredje kommun har fortfarande inget samarbete med lokal industri om att ta emot sådan värme. Samtidigt börjar spillvärme med lägre temperatur från datacentraler och avloppsvatten bli ett användbart alternativ.
”Med större, öppnare och gärna regionala sammankopplade nät kan alltmer av restvärmen tas tillvara från industrin”, säger Anders Ydstedt, talesperson för Industrigruppen Återvunnen Energi.

Det nya stödet för energirenoveringar och en ny modell för upphandling som vi nu lanserar, innebär ett gyllene tillfälle för kommuner och regioner att växla upp arbetet med energieffektivisering, skriver Energieffektiviseringsföretagen och Installatörsföretagen.

Kommuner kan tjäna mångmiljonbelopp på energieffektivisering i fastigheter. Men då måste politiken vara med, vinsten märks tydligast på lång sikt.

Statens regelverk försvårar lokala insatser som effektiviserar elanvändningen och möjliggör export av fossilfri el. SKR pekar på behovet av flera klimatpolitiska åtgärder. Det skriver SKR:s ordförande Anders Knape.

Att regeringen presenterat Sveriges första klimathandlingsplan är positivt. Tyvärr missar man energieffektiviseringens centrala roll för att klara klimatkrisen, skriver företrädare för Swedisol och Energieffektiviseringsföretagen.

Boverkets nuvarande och nya förslag till energikrav på bostadsaktörerna är för lågt satta. Vi vill uppmana myndigheten att höja ambitionsnivån och utkräva ansvar, skriver Stockholms Kooperativa Bostadsförening.

Kommunal energirådgivning är en lokal tjänst vars förutsättningar att lyckas varierar stort mellan kommuner. På många håll finns utrymme att förbättra och utveckla arbetet. Det skriver Are Kjeang, universitetsadjunkt.

Vi måste ställa om mot klimatsmart byggande. Risken är dock att klimatmålen bommas när Boverket föreslår nya energikrav för nyproducerade byggnader, skriver flera bygg- och klimataktörer.

Söderhamn satsar drygt en kvarts miljard på energieffektivisering i kommunens fastigheter. Framtida besparingar ska ge pengarna tillbaka och entreprenören tar risken.

Befolkningsökningen gör att det blir mer angeläget att hitta billigare och mer effektiva sätt att bygga på. Kommunerna borde bana väg och göra det lättare att bygga bostäder, skriver Andreas Bergström och Sara Davidsson på tankesmedjan Fores.

Boverkets förslag till skärpning av energikraven i byggreglerna har fått skarp kritik för att vara otillräckliga. Vi ifrågasätter om regeringens och Boverkets ambitioner är förenliga med riksdagens klimatmål och efterlyser en granskning från Klimatpolitiska rådet, skriver Mats Björs från Swedisol, Håkan Wirtén från Världsnaturfonden WWF och Linda Burenius Magnusson från 100 % Förnybart.

På knappt tio år har landstingen och regionerna minskat energianvändningen i sina lokaler med 13 procent. Förutom vinsten för miljön har de sparat 200 miljoner kronor per år, visar SKL:s öppna jämförelser.

Det är skadligt att göra förnybar elproduktion till ett mål i sig. Det borde i stället vara ett medel för en hållbar energianvändning. När medel blir till mål och energipolitik till pamflett förlorar vi fokus på Sveriges verkliga utmaningar, skriver Maria Weimer, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (L).

För att kunna ställa om till hållbar energi behöver vi tänka enligt EU-kommissionens princip ”energieffektivisering först”, slutreplikerar Mats Björs, Johanna Sandahl och Pernilla Winnhed.

Vi behöver 710 000 nya bostäder inom en tioårsperiod, men även behovet av andra fastigheter ökar när befolkningen växer. Det är hög tid att lyfta alternativ till att bygga nytt. Här presenteras en fyrstegsprincip för mer effektivt användande av ytor, skriver forskare, fastighetsägare och arkitekter med flera tillsammans.

Egen lokal energiproduktion och ökad satsning på att utveckla möjligheterna att lagra exempelvis solenergi kan ge stora fördelar för samhället. Stödet till hushåll för lagring av egenproducerad el borde komma även fastighetsägare av flerbostadshus till del.

Vi, som företräder energibranschen, industriföretag, avfallsbranschen och kommunerna, uppskattar att representanter för Sweden Green Building Council, SGBC, har tagit sig tid att svara på vårt debattinlägg, där vi föreslog förbättringar när nu miljömärkningssystemet Miljöbyggnad 3.0 ska revideras.

Att Energiföretagen argumenterar mot uppvärmning med hjälp av värmepumpar i stället för med fjärrvärme är begripligt, men det är inte tillräckligt skäl för Miljöbyggnad att ändra sina kriterier, skriver Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge i en replik.

Nyligen gick remisstiden ut för den nya versionen av Miljöbyggnad. Vi efterlyser flera justeringar i förslaget för att Miljöbyggnad 3.0 ska leda till en mer hållbar energiförsörjning. Vi föreslår skarpare krav på låga värmeförluster, fokus på använd energi och premiering av smarta system för energi och resurshantering i byggnaden.

Boverkets modell för att beräkna hur mycket energi en byggnad förbrukar är orättvist utformad och drabbar dem som tar sin el från förnybar energi.

Den parlamentariska Energikommissionen enades nyligen om att Sverige till år 2030 ska ha minskat energianvändningen med 50 procent jämfört med 2005. Det är ett ambitiöst mål och kräver ett samlat grepp som inkluderar alla samhällssektorer för att det ska kunna uppnås, skriver Anders Sandoff vid Handelshögskolan i Göteborg, Mats Björs, vd för Swedisol och Mikael Karlsson miljöforskare KTH.

Kommunerna kommer även i fortsättningen kunna välja om energiåtgången i byggnader ska mätas eller beräknas. Boverket sänker inte kraven, men vi väljer att inte skärpa dem eftersom vi inte vill riskera att bromsa byggandet av bostäder.

Även om klimatavtalet som slöts i Paris var en viktig framgång för klimatet, är det bara ett startskott för klimatarbetet. Sveriges främsta roll i det fortsatta arbetet är som föregångsland, och en stor utmaning ligger i att ta itu med det enorma renoveringsbehov som finns i miljonprogrammets energislösande hus.

Världens ledare möts nu i Paris för att enas om ett globalt klimatavtal. Oavsett resultat så är det på den nationella och lokala nivån som klimatarbetet ska göras. Naturskyddsföreningen listar fem åtgärder som regeringen bör genomföra för att stimulera arbetet - en handlar om att uppmuntra den kommunala solrevolutionen.

En bostadskonsument måste vara fri att välja sin uppvärmningsmetod, det ska inte vara kommunen som styr detta, skriver Fastighetsägarna med flera i en slutreplik om en dom om fjärrvärmenätet.

Vi känner inte igen vårt agerande som kritikerna beskriver det, och vill därför förklara hur vi tänker i frågan om fjärrvärmen i Växjö och den nyligen fastslagna tingsrättsdomen.

Stockholm har fantastiska förutsättningar att gå före på klimatområdet och inspirera andra städer att följa efter. Våra åtgärder bidrar till en rättvisare värld, och innebär att staden tar på sig ledartröjan vad gäller omställningen till en grönare tillväxt.

Ett svenskt ledarskap i klimatfrågan förutsätter bred politisk enighet. Växjös exempel inspirerar – här är fem områden att bygga klimatsamlingen på.

Tingsrättsdomen som ger Växjö kommun rätt att kräva att fastighetsägare ska ansluta sig till det kommunala fjärrvärmenätet sätter käppar i hjulen för fastighetsägare att själva välja miljövänligare och billigare uppvärmningsalternativ. Växjö kommun har missbrukat sin ställning och satt konkurrensen ur spel. Det är oacceptabelt. Konkurrensverket måste överklaga domen, skriver vd:ar och miljöchefer för Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier.

Världen kraftsamlar nu inför klimattoppmötet i Paris. I Växjö har vi förstått att det inte är en börda att jobba med klimatfrågan - det är en framgångsfaktor som bygger på politiskt samförstånd. Men vi klarar det inte själva, fler måste komma till samma insikt.

Det måste byggas över 600 000 nya bostäder det kommande årtiondet enligt Boverket. Det motsvarar mer än ett helt nytt Stockholm. Men kompetensbristen inom vissa nyckelyrken kan förhindra en unik möjlighet till hälsosammare och mer hållbara boendemiljöer – och förhindra att Sverige uppnår klimatmålen. Staten borde därför prioritera utbildningar som är strategiska för samhället, snarare än kortsiktiga trendyrken.

Potentialen för lönsam energieffektivisering i kommunala fastigheter och bostäder är både stor och oomtvistad. Jämfört med nuvarande besparingstakt skulle ytterligare 31 TWh kunna sparas över en tioårsperiod. För landets kommuner motsvarar det en kostnadsbesparing på närmare 18 miljarder kronor. Nu måste möjligheten till energieffektivisering lyftas högre upp på den politiska dagordningen och ges den tyngd i energidebatten som den stora potentialen motiverar.

Nu behöver fjärrvärmen en modern lagstiftning som möjliggör anslutning av fler producenter och fler användare. En sådan lag ökar också möjligheterna att bygga regionala nät för fjärrvärme.

Att intresset för trä som byggnadsmaterial ökar är positivt och förklaringen är enkel – det är det enda förnybara byggnadsmaterialet och medför radikalt lägre klimatutsläpp, skriver Sveriges Träbyggnadskansli i en replik till Svensk Betong.

Betong är ett robust och långsiktigt hållbart byggmaterial. Trots det dyker det i flera kommuner nu upp förslag om att minska användningen av betong och utesluta detta till fördel för andra material. Det är att binda ris åt egen rygg.

Generaldirektörer för åtta myndigheter kritiserar kommunernas arbete med Sveriges miljömål, men i själva verket är det statens ansvarstagande som sviktar, skriver SKL i en replik.

Sexton år har gått sedan Sveriges miljökvalitetsmål – för framtida generationer – beslutades av riksdagen. Det kreativa, offensiva och framåtsyftande miljöarbetet i Sveriges kommuner är avgörande för att vi ska nå målen och ger samtidigt vinster inom andra politikområden. Men det som görs i dag är inte tillräckligt, skriver åtta generaldirektörer i en gemensam vädjan till kommunpolitikerna.

Bara 16 procent av Sveriges kommuner har en hållbar IT-strategi med mätbara mål. Därmed går de miste om stora ekonomiska och miljömässiga besparingar. Nu måste fler kommuner utnyttja IT i hållbarhetsarbetet. Detta för såväl miljöns som för skattebetalarnas skull.

Den nyligen tillsatta energikommissionens arbete kommer att påverka generationer framöver. De senaste årtiondenas investeringsbeslut inom kraftsektorn har byggt på överdrivna förväntningar om en växande marknad. Det misstaget bör inte göras igen.

När internationella avtal dröjer kan städer gå före och visa att det går att ställa om. Genom internationella samarbeten med andra städer i framkant sprids klimatsmarta exempel från lokal till global nivå.

Sverige riskerar att bryta mot intentionerna i EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED), och i onödan slösa med både värme och vatten. I förlängningen riskerar Sverige att bli skadeståndsskyldigt.

Sverige är generellt sett bra på miljöteknik och energieffektivisering. Men det gäller bara i vissa fall. När det kommer till belysning är dock behovet av modernisering enormt och staten behöver ta ett betydligt större ansvar än vad man hittills gjort.

Länsstyrelsen i Västerbotten sticker ut hakan i miljöarbetet. En del i det är att utse tre klimatambassadörer som genom engagemang och nyfikenhet hjälper till att lyfta klimatfrågan. Vi vill visa att alla kan göra något för miljön, skriver de tre klimatambassadörerna.

Den nytillträdde bostads- och stadsutvecklingsministern Mehmet Kaplan har en del att bita i. Den akuta bostadsbristen är stor, samtidigt som hans hjärta klappar för miljonprogrammet. Här är sex konkreta förslag som ökar bostadsbyggandet och lägger grunden för bra renoveringar.

Att använda energin effektivare är en hörnsten för att vi ska kunna klimatanpassa våra samhällen och nå uthållig, billig och säker energiförsörjning. Därför är det häpnadsväckande att så lite görs, trots ett energieffektiviseringsdirektiv med tydliga mål fram till 2020.

Varför ska fastighetsskatten på vattenkraftverk gå till staten? Frågan blir alltmer aktuell - inte minst med tanke på att vattenkraften finns i kommuner som lider av glesbygdsproblematik, skriver Fortums vd.

Många och enkla åtgärder kan ge 50 procent högre energieffektivitet inom bebyggelse, industri, transporter, tjänster och skogs- och jordbruket. Politiker kan bidra med skattelättnader, riskhantering och innovationsupphandling, skriver företrädare för Ingenjörsvetenskapsakademin.

En Miljömiljard kan fungera som ett incitament för myndigheter att satsa på miljövänliga produkter och tjänster som minskar energiförbrukningen. Vilken regering blir först med ett sådant förslag?

Svenska samhällsbyggare borde samarbeta mer med tyska företag och rådgivare. Tillsammans kan vi möta dagens klimatutmaningar på ett konstruktivt sätt och samtidigt öka konkurrensen, skapa innovation och pressa byggpriserna, skriver Tysk-Svenska Handelskammarens chef Ralph-Georg Tischer.

När Europeiska rådet träffas nu på torsdag den 20 mars kommer EU-kommissionen föreslå att energieffektivisering inte ska diskuteras som en del av EU:s klimat- och energimål för 2030. Det kan få stora konsekvenser för EU:s klimatpolitik och är något som de svenska deltagarna på toppmötet måste kritisera.

Vi vet inte hur framtidens energiförsörjning kommer se ut. Därför måste det vara upp till fastighetsägaren att välja uppvärmningsform, och därför måste också byggreglerna vara teknikneutrala, skriver Ulrika Jardfelt på Svensk Fjärrvärme i en slutreplik.

Debatten om geoenergi och värmepumpar handlar för Svensk Fjärrvärmes del om marknadsandelar. De företräder ett fåtal, men stora aktörer som gör gigantiska ekonomiska vinster om byggreglerna ändras. Vi företräder i större utsträckning den enskilde samhällsmedborgaren som vill ha möjlighet att använda lokal, förnybar och gratis geoenergi, replikerar Johan Barth.

Belysning är ett område med stor potential för minskad energianvändning. Men trots att det finns energieffektiv teknik så utnyttjas den inte tillräckligt, visar en ny rapport. Trots att stat, kommuner och landsting ska vara föregångare i energieffektivisering har de fortfarande allt för mycket föråldrad belysning i sina lokaler. Det vinner varken miljön eller skattebetalarna på, skriver Magnus Frantzell.

Vi driver på för att få Boverkets byggregler ändrade. I dag är värmepumpsföretagen gynnade jämfört med andra uppvärmningsformer. Ett kryphål i reglerna gör att hus som slösar med energi ändå kan byggas, vilket visar att en ändring måste till så att både elen och värmen utnyttjas så effektivt som möjligt, replikerar Ulrika Jardfelt på Svensk Fjärrvärme.

Energimarknadsinspektionen står i dag i vägen för både utbyggnaden av mer förnybar energi och för ekonomisk tillväxt i regionen, bland annat drabbas nyetableringar av både små och stora företag. Detta är tvärtemot både regeringens och riksdagens mål, skriver Jämtkrafts vd och ordförande.

Städerna är nyckeln till en hållbar framtid. Lösningar med smart teknik som använder IT för att minska energianvändning och koldioxidutsläpp kan bidra till en hållbar utveckling och ta städer till en ny nivå, visar exempel från Sao Paolo och Örebro. Upp till 30 procent energibesparing, upp till 15 procent minskning av vattenförluster och upp till 20 procent minskning av restider och förseningar är bara början.

Om den nya nationella strategin för energieffektivisering och byggande ska göra någon skillnad måste Boverket och Energimyndigheten ta ett helhetsgrepp i frågan, annars går vi miste om stora möjligheter att minska energiförbrukningen i Sveriges alla byggnader.

Fyra av tio skolor har fuktskador och lika stor andel underkänns i den obligatoriska ventilationskontrollen. 700 fall årligen av astma hos fyraåringar kan knytas till fuktproblem i bostaden. Ansvariga politiker måste inse allvaret och initiera ett förebyggande arbete, skriver företrädare för forskningen, byggbranschen, intresseorganisationer och specialistföreningar.

Yrkeshögskolan hämmas av regelverk som utestänger studenter och företag och tvingar välfungerande och efterfrågade utbildningar att lägga ned. Vi ser med stor oro och förvåning hur näringslivets kompetensförsörjning eroderas av de snäva ramar utbildningsformen getts, skriver en lång rad företrädare för tre olika branscher som kan sätta unga i arbete.

Bostadsminister Stefan Attefall har fel när han hävdar att ett förbud mot kommunala energikrav skulle leda till att det byggs fler och billigare bostäder, replikerar Anders Knape.

I budgeten ger regeringen beskedet att det blir gemensamma tekniska byggregler i hela landet och att energikraven för nya hus skärps. Därmed kan Sverige fortsätta vara ett föregångsland i klimatarbetet samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för bostadsbyggandet.

I dagarna har en dryg halv miljon svenska grundskole- och förskolebarn återvänt till sina klassrum med alltför dålig inomhusmiljö. Främst drabbas barn med allergi och överkänslighet och det leder till att eleverna presterar sämre.

Under lördagens Earth Hour släcks belysningen för att markera ett miljöengagemang. Men om våra kommunpolitiker vill ta miljöansvar på riktigt borde de släcka ner sina ålderdomliga energislukande belysningssystem för gott – inte bara symboliskt en timme per år.

Utredningen om nya byggkrav underlättar för bostadsbyggandet och skapar samtidigt förutsättningar för ett bättre miljöarbete, replikerar företrädare för Byggkravsutredningen.

Genom att byta ut all gammal belysning och istället införa ny smart belysning i offentliga miljöer i Sverige skulle vi spara lika stor mängd energi som samtliga svenska vindkraftverk producerar på ett år. Att faktiskt använda de möjligheter som redan finns för att minska förbrukningen måste bli en prioriterad fråga.

I den energisparverksamhet som staten driver är ett av budskapen vikten av energieffektiva lösningar i nya byggnader. Att en utredning nu föreslår lagstiftning mot sådana åtgärder i hus som byggs för att stå i 100 år ter sig befängt.

Byggkravsutredningens nyligen presenterade förslag är ett dråpslag mot ett klimatsmart energiarbete. Förslagen vilar på en alltför kortsiktig analys av bygg- och energikostnader där snålheten tillåtits bedra visheten.

Varje år orsakar felaktiga elinstallationer mängder av bränder och personskador. Men i Danmark har nya krav på elbesiktning minskat riskerna för olyckor. På bara två månader upptäcktes 95 000 felaktiga elinstallationer i de danska hemmen. Den nya lagens resultat borde inspirera energiminister Anna-Karin Hatt i det fortsatta arbetet för att stärka elsäkerheten i Sverige.

Regeringen borde lyssna på kommunernas miljöchefer och lagstifta om smart belysning vid alla nybyggen och större renoveringar av fastigheter. Lagen skulle bli en vinst för både plånboken och miljön.

Den offentliga sektorn är skyldig skattebetalarna att spara energi på ett bättre sätt. Skulle det offentliga Sveriges fastighetsbestånd vara energieffektiviserat med garanterade energibesparingar, så skulle den offentliga sektorn spara 3 miljarder om året genom lägre energiförbrukning.

Att bygga energismart är avgörande för att nå klimat- och energimålen. Men en uppsjö av byggregler, miljöprogram och certifieringar samt brist på samordning mellan staten och kommunerna leder till att det gröna byggandet sackar. Därför efterlyser vi en sammanhållen nationell grön byggpolitik med tydliga incitament för både byggare och byggherrar, skriver Skanska tillsammans med Naturskyddsföreningen.

En bärande del av EU-kommissionens föreslagna direktiv för energieffektivitet är att offentlig sektor ska driva utvecklingen för att Sverige uppnår 2020-klimatmålen. I en jämförelse mellan svenska kommuner och privata företag släpar kommunerna efter på nästan alla punkter.