Elproduktion

För att få ett välfungerande civilt försvar med god krisberedskap kommer det att ställas ytterligare krav på kommuner och regioner. Men regeringen ger dem inte det stöd som behövs, skriver riksdagsledamoten (M) Alexandra Anstrell.

Rädda Barnen vill se kommunala satsningar mot barnfattigdom, Föreningen Covid-19 skola och barn och Lärarupproret vill erbjuda vaccin från fem års ålder och M, SD, KD och L kräver svar av Annika Strandhäll om slutförvaret. Det är några av rubrikerna i dagens debattsvep.

Kapacitetsutmaningarna i det svenska elnätet är väl kända vid det här laget och kanske allra mest i Skåne. Nya förutsättningar krävs och vi tar därför ett unikt initiativ för att komma tillrätta med elförsörjningsfrågan, skriver företrädare för Region Skånes Effektkommission.

Tiden har sprungit förbi den sedan länge planerade nya modellen för elhandel. Den kommer inte att nå sitt syfte utan riskerar att bli ett hinder för utveckling, anser två ledande västsvenska politiker.

Klimatutmaningen ska mötas, men det finns ingen anledning att införa stora subventioner till icke förnybara energislag när det finns förnybara alternativ som kan byggas ut på marknadsmässiga grunder, replikerar Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larson.

Risken är uppenbar att förslaget om höjd energiskatt på bränslen med sitt ensidiga fokus på Sverige leder till ökade globala utsläpp och en allvarlig försämring av leveranssäkerheten av el i våra storstadsregioner, skriver Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson och ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Moderaterna behöver driva en tydlig och konkret politik som aktivt stödjer framväxten av en cirkulär ekonomi, skriver företrädare för Avfall Sverige, Svenskt Vatten, Energigas Sverige och Energiföretagen Sverige.

Trots elbristen funderar flera regioner i landet på att ersätta fjärrvärme i sjukhusen med storskaliga eluppvärmningslösningar. Det är en oroväckande trend som motverkar Sveriges tillväxt och klimatarbete.

Utan stoppregel som stänger elcertifikatsystemet i balans får vi ett överutbud av elcertifikat. Det vore förödande för lönsamheten för tidigare investeringar, skriver Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.

På grund av situationen på elmarknaden, med upphandlingar till lägsta pris, arbetar våra medlemmar under extrem press. I år har fem elmontörer fått sätta livet till. Det är oacceptabelt, skriver Jonas Wallin, förbundsordförande Elektrikerna, och Valle Karlsson, förbundsordförande Seko, i ett öppet brev till Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket, Energimarknadsinspektionen och regeringskansliet.

Vi behöver påskynda utbyggnaden av vindkraft och annan förnybar elproduktion. Då blir det lättare att gå från fossilt till eldrift i transportsektorn, och lättare att stänga av klimatvidrig kolkraft i våra grannländer, slutreplikerar Anders Wijkman, Johan Rockström, Mattias Goldmann och Linda Burenius Magnusson.

Det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar har varit starkt kritiserat sedan det infördes för snart tio år sedan. Regelverket har visat sig vara både rättsosäkert och ineffektivt. Tillämpningen har försvårat och förlängt tillståndsprocessen – tvärt emot dess syfte, replikerar Annette Eriksson, vd, Vasa Vind och Johan Cederblad, advokat, Advokatfirman Vinge.

I vanliga fall uppdateras inte myndighetsinstruktioner när en ny lag instiftas. Men klimatlagens övergripande målsättning kräver nya instruktioner för att hjälpa myndigheterna att nå lagens mål. Det räcker inte att politiken är överens, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Det är skadligt att göra förnybar elproduktion till ett mål i sig. Det borde i stället vara ett medel för en hållbar energianvändning. När medel blir till mål och energipolitik till pamflett förlorar vi fokus på Sveriges verkliga utmaningar, skriver Maria Weimer, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (L).

Det är glädjande att Moderaterna blir alltmer aktiva inom miljöfrågorna och presenterar vassa förslag för en bättre cirkulär ekonomi och ett kretsloppssamhälle som håller ihop – ett område som inte alltid varit prioriterat inom partiet. Men det krävs hårdare krav och tydligare styrmedel om partiet vill ha en energipolitik som verkligen hänger ihop.

Regeringens förslag för renare vatten hotar såväl samhällsnyttig vattenkraft som VA- anläggningar, gruvor, vindkraft, industrier och bostadsbyggande. Formuleringarna bygger dessutom, som vi ser det, på missförstånd och okunskap om det miljörättsliga systemet.

Att Sverigedemokraterna inte ställer sig bakom satsningar på förnybar energi är inte förvånande. Argumentationen är dock ihålig och ensidig. Dessutom äventyrar deras politik Sveriges oberoende och våra säkerhetspolitiska fördelar för att istället gynna stora energibolag. Släpp stuprörstänket på elsektorn som avskärmad från resten av samhället.

Idag offentliggörs Energikommissionens betänkande och de förslag man nått fram till. Det finns förslag i överenskommelsen som är bra och avgörande, bland annat borttagandet av de ensidiga straffbeskattningarna av kärnkraft och vattenkraft, vilket även vi drivit på för. Men betänkandet innehåller också flera förslag som är direkt destruktiva, vilket gör att vi inte kan ställa oss bakom överenskommelsen, skriver Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson.

I dag torsdag samlas Energikommissionen för att staka ut vägen för ett framtida hållbart energisystem. För Energiföretagen Sveriges medlemmar är det viktigt att kunna leverera energi till alla kunder, dygnet runt – året om, både nu och i framtiden. Att dessutom kunna göra det till konkurrenskraftiga priser och med låg påverkan på miljö och klimat kräver en politisk tydlighet om inriktningen på energi- och miljöpolitiken.

Den svenska kärnkraften kan tvingas stänga redan år 2020 om inte effektskatten tas bort. Konsekvenserna för den elintensiva industrin och elförsörjningen är stora. Men 21 000 jobb i den svenska kärnkraftsindustrin är också hotade, där många arbetstillfällen finns i mindre kommuner. Det är en konsekvens av avvecklingen som tidigare inte belysts.

Sverige har goda förutsättningar för en förnybar elproduktion. Men i dag tränger subventioner till mogen teknik tillsammans med skatter på vatten- och kärnkraft ut annan kostnadseffektiv, leveranssäker och koldioxidsnål elproduktion.

Den planerade vindkraftsparken till havs vid Blekinges kust är ett exempel på det Sverige behöver mer av - ett näringsliv som skapar jobb och bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men för att det ska komma till stånd krävs att regeringen agerar och slutar dra frågan om tillstånd i långbänk.

För oss är ett ansvarstagande för framtiden av största vikt. Just därför måste vi fortsätta utbyggnaden av den förnybara elproduktionen för att säkerställa en långsiktig trygghet, skriver Charlotte Unger, ordförande i Förnybarhetsrådet, i en replik till Svensk Energi.

Det är nu dags att kavla upp ärmarna, lägga partipolitiken åt sidan och komma överens om långsiktiga spelregler för Sveriges viktigaste infrastruktur - elförsörjningen. Behovet av en blocköverskridande energipolitik är akut. Framför allt måste effektskatten på kärnkraft slopas.

Nej, vi siffertrixade inte för att framställa den tyska energiomställningen som lyckad i sin helhet. Poängen var att lyfta fram EEG:s betydelse för att möjliggöra en utveckling som är nödvändig för att hantera klimatutmaningen, skriver professorerna Staffan Jacobsson och Volkmar Lauber i en slutreplik till Jasenko Selimovic (L).

I den svenska debatten kring energislag och styrmedel påstås ofta att den tyska energiomställningen har varit misslyckad och dyr. Den bilden motsägs emellertid av många forskare, skriver professorerna Staffan Jacobsson, Chalmers och Volkmar Lauber, Salzburgs universitet.

Vattenkraften svarar för knappt hälften av Sveriges elförsörjning. Med allt mer vindkraft och frågan om kärnkraftens vara eller inte vara blir diskussionen om hur vi hanterar vattenkraften allt viktigare. För den är unik på flera sätt.

I ett framtida förnybart energisystem kan biokraften både fungera som baskraft och för att balansera elanvändningen. Men trots biokraftens allt viktigare roll för att trygga elförsörjningen har den fortfarande en undanskymd roll i energidebatten.

Regeringen föreslår en ny skatt på el som företag och organisationer själva producerar. Det är ett hårt slag mot företag som vill tänka klimatsmart och mot den ambitiösa miljöpolitik som tidigare bedrivits i Sverige.

All energiproduktion påverkar närmiljön och vi och andra elproducenter vill så långt som möjligt kombinera effektiv elproduktion och hänsyn till biologisk mångfald. Men det största hotet mot den biologiska mångfalden är i dag klimatförändringarna. Att bortse från detta vore både kortsiktigt och oansvarigt.

I dag vet vi att det inom vattenkraften är fullt möjligt att både producera förnybar energi och samtidigt miljöanpassa den så att skadorna på den biologiska mångfalden minimeras. Låt oss hålla fast vid detta, istället för att vända tillbaka till en ålderstigen syn på hur vattenkraften kan miljöanpassas.

Vi vill än mer effektivt kunna producera el från förnybara och utsläppsfria energikällor som biobränslen, vatten-, sol- och vindkraft. Men tyvärr saknas de rätta förutsättningarna eftersom domstolar och myndigheter tillämpar lagstiftningen på ett omodernt och kontraproduktivt sätt, skriver cheferna för tre stora kraftbolag.

Se den småskaliga vattenkraften som en utsläppsfri resurs i stället för att sätta vanliga landsbygdsbor och småföretagare i en rävsax, uppmanar LRF.

I en färsk undersökning från ekonomikonsultföretaget Copenhagen Economics svarar våra folkvalda att de anser att satsningar på Forskning och utveckling (FoU) är den viktigaste åtgärden för att klara omställningen till ett hållbart energisystem. Subventioner till exempel via det så kallade elcertifikatsystemet som drivit på framväxten av framförallt vindkraft, ser enbart 25 procent av ledamöterna som rätt väg fram.

Ett något högre elcertifikatpris till följd av kvotjusteringar är inte höjda subventioner utan snarare en återgång till mer normala och marknadsmässiga elcertifikatpriser. Åtgärder som är direkt nödvändiga för investeringsklimatet och måluppfyllelsen i systemet.

Den svenska energipolitikens utformning är av stor betydelse för industrins konkurrenskraft och för jobben, men också för energibranschens möjlighet att verka, planera och investera. Därför behövs en bred överenskommelse inom detta område.

För att nå målet för hur stor den förnyelsebara energin ska vara år 2020 föreslår Energimyndigheten att subventionerna till vindkraften ska öka. Men att höja subventionerna ännu mer i dagsläget är fel väg att gå.

Stoppklossen för fortsatt utbyggnad av förnybar energi ser ut att ha lyfts undan. Regeringens nya proposition om ambitionshöjningen i elcertifikatsystemet är en pragmatisk lösning som skapar bättre förutsättningar för såväl vindkraften som solenergin. Det förutsätter dock att Centerpartiet står fast vid samma lösningsorienterade linje partiet visat under våren.

Buller från vindkraftverk är på god väg att bli en skandalhistoria över hela landet. Men den myndighet som skall värna och skydda de närboende för skadlig ljudpåverkan från anläggningarna tiger om detta problem.

Stockholms solinstrålning är i själva verket jämförbar med den i Centraleuropa. Förutom att vara lättfångad och förnyelsebar har solenergin många andra fördelar, svarar allianspolitiker Josef Fransson (SD).

Den som förordar storskaliga investeringar i solkraft i Sverige har inte tänkt färdigt. Därför borde landstinget i Stockholm slopa planerna på att bygga 20 000 kvadratmeter solceller. På så vis slipper både skattebetalarna och miljön en helt onödig belastning.

Översvämningar, ras, skred och skyfall. Det kan vi förvänta oss mer av i takt med klimatförändringarna, och notan kan bli väldigt hög. Det finns tre områden inom klimatarbetet där det är dags att tänka längre än i dag.

Elproduktionen bör i möjligaste mån skötas av marknaden. Men i de fall det av något skäl inte bedöms fungera föreslår vi ett system där behoven täcks genom konkurrensutsatt upphandling, istället för de stödsystem som finns i dag. En diskussion om nivån på leveranssäkerheten anser vi ska ligga till grund för beslut om vårt framtida elsystem, som behöver reformeras.

Under flera år har egenproducerad vindkraft haft extra subventioner i form av obegränsad skattefrihet. Undantaget för vindkraften är olagligt, eftersom det strider mot EU:s statsstödsregler, visar en rättsutredning. En anmälan till EU kan leda till att kommuner som äger dagens skattebefriade anläggningar beskattas retroaktivt.

Den rödgröna regeringen har i dagarna föreslagit en ny skatt på solcellsanläggningar. Skatten kommer innebära att tidigare skattebefriad förnyelsebar el beskattas med 30 öre per kilowattimme. Det skulle innebära ett dråpslag för Stockholmsregionens ambitiösa planer på kraftigt utbyggd solenergi.

Att styra om stödet till framtidens energikällor gör dem inte dyrare. En tidig satsning på tekniker som har stor potential att bli marknadsmässiga innebär att sådan elproduktion snabbare blir konkurrenskraftig mot andra elproduktionsanläggningar, vilket ger lägre kostnader för konsumenterna.

Vindkraften kan inte generellt avvisas som ett av alternativen i den framtida produktionsmixen, men produktionssättet måste nyttjas med förnuft. Politiker av alla kulörer – dra i nödbromsen nu, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen och Ornitologiska föreningen i Dalarna.

Att införa ett nytt investeringssystem till omogen energiteknik på bekostnad av övriga mogna förnybara kraftslag skulle både försena och fördyra omställningen till ett förnybart energisystem.

Per Åhlström skriver att den förnybara energin inte har ”bestått provet mot verkligheten” och att den enda vägen framåt för att bevara Sveriges välfärd är att satsa på en utbyggnad av kärnkraft eller fossil energi. Men lyckligtvis tål inte hans argument från verkligheten en närmare granskning.

För att skapa en så effektiv framtida svensk förnybar elproduktion som möjligt behöver stödsystemen göras om. I stället för att stötta redan färdiga och kommersiella anläggningar behöver det riktas om till utveckling av ny teknik som havsbaserad vindkraft och biobränslen, skriver tre energiexperter.

Huvudspåret för framtidens svenska energipolitik måste vara att fortsätta utvecklingen av de förnybara alternativen i energisektorn, inte att återigen bygga fast oss i de gamla spåren, skriver Gunnar Kjelldahl i en replik till Per Åhlströms artikel på Perspektiv om den svenska energipolitiken.

Det leder fel att ha som utgångspunkt för energipolitiken att 1900-talets storskaliga kärnkraftverk måste ersättas av mer av samma slag. Det kommer knappast att ske, vilket alla stora energiföretag nu smärtsamt får lära sig.

Den nyligen tillsatta energikommissionens arbete kommer att påverka generationer framöver. De senaste årtiondenas investeringsbeslut inom kraftsektorn har byggt på överdrivna förväntningar om en växande marknad. Det misstaget bör inte göras igen.

Den nya energikommissionen har bara två realistiska alternativ för att klara elförsörjningen: att ersätta dagens reaktorer med nya, moderna och säkrare reaktorer eller med fossileldade kraftverk. Oavsett vilket alternativ som väljs kan ett system som ersätter dagens kärnkraft inte vara i drift före 2035 och besluten måste tas baserat på dagens teknik, skriver Per Åhlström.

För närvarande är en utbyggd svensk vindkraft förknippad med stora ekonomiska risker. Därför är det oklokt att höja och förlänga målet i certifikatsystemet till 2030.

Sverige har stora möjligheter att bygga ut energiproduktionen och att få en bättre balans mellan produktion och konsumtion i riket. Så varför gör vi då inte detta? Jo, bland annat för att försvarsmakten säger nej med argument som känns lika ålderdomliga som egendomliga.

I stället för att pausa utbyggnaden av vindkraften borde integrationen med våra grannländer snabbas på så att det svenska elöverskottet kan komma fler till godo. Det skulle vara bäst samhällsekonomiskt och även ge de största utsläppsminskningarna.

Vi har länge varit engagerade i utvecklingen av förnybar energi i Sverige. Nu är vi oroade över utvecklingen och bedömer att det är nödvändigt att dra ner på takten på utbyggnaden av förnybar elproduktion. Det är dags att tänka om och tänka nytt, skriver tre energiexperter.

Produktionen av el genom vindkraft växer kraftigt. Men vad händer den dag då det blir en överproduktion? Något som kan ske snabbare än vi tror. Ny teknik gör lagring av elöverskottet möjlig.

Samtidigt som vindkraften kraftigt byggs ut, kopplas de olika europeiska elnäten ihop allt tätare. Det här skapar en rad problem för den svenska elproduktionen, inte minst mot bakgrund av att vindkraften är kraftigt subventionerad.

Energipolitiken är avgörande för att vi ska klara jobben. Alliansen har gett klart besked - men den nya regeringens överenskommelse är otydlig, motsägelsefull och skadar svenska företags konkurrenskraft, skriver Cecilie Tenfjord-Toftby (M), talesperson i energifrågor, och Jörgen Warborn (M), fd kso i kärnkraftskommunen Varberg.

Nyligen lämnade Energimyndigheten en vägledning för hur kommuner bör agera vid prövning av vindkraftsetableringar. Skälet är att myndigheten kommit fram till att tillståndsprocessen inte fungerar på ett bra sätt. Vägledningen är välkommen men belyser det faktum att nuvarande lagstiftning bör göras om.

Om vi i Sverige ska lyckas med att ställa om vårt energisystem måste det finnas plats för både stora och små aktörer och elproducenter på marknaden. För att säkerställa mångfalden och andra viktiga faktorer som behövs för att skapa ett nytt, hållbart energisystem har vi inom Svensk Vindkraftförening formulerat sex krav på Sveriges kommande regering.

I morgon måndag presenterar vi en gemensam strategi för svensk vattenkraft. Genom att följa strategin kan Sverige nå miljömål inom både förnybar energi, klimat och biologisk mångfald. Samtidigt. Det skriver generaldirektörerna Björn Risinger och Erik Brandsma.

Vindkraften har sin bästa tid framför sig. Men branschen drabbas hela tiden av vantolkningar och lögner. Vi som jobbar med den måste nu hjälpas åt att korrigera och avslöja dem.

Självklart ska all vattenkraft som kan påverka miljön prövas. Men det är orimligt att befintlig vattenkraft plötsligt ska genomgå en helt ny prövning, som om den aldrig funnits på platsen. Det riskerar att kraftigt minska befintlig elproduktion med låga utsläpp av koldioxid. Använd tid och pengar till att åtgärda miljöproblem det bäst behövs istället, replikerar Kjell Jansson, Svensk Energi, och Mikael Odenberg, Svenska Kraftnät.

Vattenkraften behöver visst miljöprövas. Den ordningen har vi haft i snart 100 år för miljöpåverkande verksamheter. Och Sveriges lagstiftning kring vattenkraft är starkt eftersatt. Av 22 EU-länder ligger den svenska lagstiftningen kring vattenkraften på sista plats när det gäller miljökrav. Ingen myndighet kan med dagens lagstiftning genomdriva och kräva de nödvändiga miljöåtgärderna. Det replikerar Christer Borg, ordförande för Älvräddarnas Samorganisation.

Svenskarna gillar sin vattenkraft. Ändå sätts landets mest mångsidiga energikälla och miljardbelopp nu på spel på ett unikt sätt, skriver Kjell Jansson på Svensk Energi tillsammans med Mikael Odenberg på Svenska kraftnät.

För att nå riksdagens klimatmål och få en så effektiv, förnybar energimix som möjligt krävs det att flera lösningar samverkar. Att i det läget låsa sig fast i ett begrepp som marginalel är kontraproduktivt. Vi uppmanar därför alla aktörer att ta sig ur den tankefällan så fort som möjligt och ta geoenergin för vad den är: En av Sveriges viktigaste och största källor till förnybar energi, skriver åtta energiexperter.

Jämtkraft har som mål att fördubbla produktionen av förnybar el. Vårt företag arbetar aktivt och konkret med många olika miljö- och klimatfrågor. Det är utifrån detta perspektiv som frågan om elnätsavgiften blir oerhört viktig för oss, replikerar Jämtkrafts ledning.

Partiledarnas oförmåga att ge klara besked om energipolitiken hotar inte bara jobben och vår ställning som föregångsland. Det riskerar också leda till att vi inte når våra uppsatta miljö- och klimatmål. Därför behöver Sverige en bred och långsiktig politisk överenskommelse om energipolitiken.

Miljöpartiet lyfter fram utbyggnaden av den danska vindkraften som framgångsrik och ett exempel värt att följa för Sverige. Men deras bild är fylld av okunskap och i Danmark växer proteströrelsen mot den industriella vindkraften kraftigt, replikerar Peter Skeel Hjorth.

Det är dags att skapa förutsättningar för lokalt delägande i vindkraftverk och ett system som underlättar för privatpersoner att producera egen el. Därigenom driver vi på energiomställningen också på den kommunala nivån.

Sverige har aldrig haft en så stark elbalans som i dag. Trots det vill politikerna göra den ännu starkare genom att bygga mer subventionerad vindkraft. Det är ett slöseri med samhällsresurser.

Sveriges elförsörjning vilar till hälften på kärnkraftverk som börjar uppnå sin pensionsålder. Det är kraftverk som byggdes innan det fanns drifterfarenhet av kärnkraft och flera av dem är trimmade för att ge långt mer effekt än de ursprungligen konstruerades för. Det är bråttom att fatta beslut om hur de ska ersättas.

Rätt agerat kan Sverige ta en ledarroll i utvecklandet av förnyelsebara energikällor. Det gynnar både klimatet, svensk industri och våra inhemska innovatörer.

Politiker från båda blocken spelar ett dubbelspel i elfrågan. Å ena sidan ger man intryck av att vara bekymrade för hushållens stigande elräkningar. Å andra sidan har man konsekvent fört en politik som gått ut på att höja elpriset.

Fjärrvärme och värmepumpar är två bra energilösningar. Men det gäller att skapa energisystem som kompletterar istället för konkurrerar med varandra om vi ska nå klimatmålen.

Genom en rad erbjudanden till småskaliga producenter går Helsingborg och Öresundskraft i spetsen för arbetet med förnyelsebar energi. Vi gör det möjligt för fler att bidra till ett hållbart och miljövänligt samhälle.