Elevhälsa

Barn med psykisk ohälsa får inte hjälp i tid. Låt därför regionerna ta över skolhälsovården och se till att alla skolor har tillgång till kurator eller skolsköterska varje dag, skriver Muf.

22 barn tar sitt liv. Varje år. Vi skulle behöva en haverikommission varje gång det sker för att ta reda på vilka förebyggande insatser som måste förbättras, skriver läraren och pappan Claes Jenninger.

Smittskyddsläkare uppmanar föräldrar att minska andra sociala kontakter och fortfarande finns möjligheter att stänga skolor som drabbas av utbrott.

Satsningen på elever som drabbats negativt under pandemin är lovvärd. Men är det sommarkurser, betygsprövning och lovskola som behövs, frågar Sveriges Psykologförbund.

Den psykiska hälsan hos landets skolelever har försämrats kraftigt under pandemiåret, enligt en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR.

Den psykiska ohälsa kommer att öka till följd av coronapandemin. Vi uppmanar därför våra partikamrater och andra politiker runt om i landet att lägga förslag som förebygger och förbereder för denna utveckling, skriver socialdemokraterna i Region Kronoberg Henrietta Serrate och Robert Olesen.

Barnperspektivet måste väga tungt i kommunernas krishantering av coronaviruset och i regeringens åtgärdspaket. Behovet av att begränsa smittspridningen får inte göra att vi missar de negativa konsekvenser som varje åtgärd kan få för barn och unga, skriver Vision.

Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande, inte den instans som tillkallas först när situationen förvärrats, skriver Gunnar Iselau, rådgivare och utbildare.

Vår tids system svarar inte mot vår tids problem. Att Skolhälsovården, vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska få större möjlighet att hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa är inte tillräckligt, menar Tina Hill, som i stället vill att BVC ska få ett utökat ansvar för barn och unga högre upp i åldrarna.

Till skillnad från krönikören Mats Reimer ställer RFSB inte elevgrupper mot varandra och delar inte uppfattningen att det skulle röra sig om ett nollsummespel, där de som det är minst synd om måste offras, replikerar Johan Nyh, ordförande RFSB.

Risken är att kommunerna nu kommer att utnyttja tillfället för att tacksamt ta emot likvärdighetsbidraget – men samtidigt fortsätta att skära ned på skolan, slutreplikerar Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Kritiken mot likvärdighetsbidraget som Lärarnas riksförbund framför måste nyanseras med några fakta. Bidraget ska även framöver gå till satsningar på undervisning och elevhälsa. Att fortsätta satsningarna på skolan och stärka jämlikheten är min viktigaste arbetsuppgift som utbildningsminister, replikerar Anna Ekström (S).

Som vindarna blåser just nu tycks det inte finnas någon plats för elever som behöver specialpedagogik. Vill politiker och tjänstemän i Stockholm alltså ha fler hemmasittare? Det frågar sig flera psykologer, läkare och pedagoger med anledning av att flera resursskolor i Stockholm hotas av nedläggning.

Elever med till exempel autism och adhd, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.

Trots att cirka 250 000 kvinnor i Sverige beräknas lida av den smärtsamma sjukdomen endometrios brister både omhändertagandet och vården av patienterna. Det finns stor variation i vårdutbudet mellan regionerna och det tar i genomsnitt åtta år innan patienten får sin diagnos.

Miljöpartiet gick till val på att steg för steg gå mot en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen som regeringen nu lägger fram på riksdagens bord når inte hela vägen dit men är en bra start, skriver Karolina Skog (MP) ihop med flera miljöpartistiska regionråd.

Skolan måste ta ansvar för att nollningarna inte spårar ur, utan blir en aktivitet fri från kränkningar, sexuella trakasserier och alkoholhets, skriver Jennie Gustafsson, Sveriges elevråd - Svea.

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns i alla klasser i alla skolor och vi behöver skyndsamt säkerställa att de möter pedagoger och elevhälsoteam med rätt kompetens, skriver förbundsordföranden för Sveriges Arbetsterapeuter Ida Kåhlin.

Vissa skolor och förskolor har ljudnivåer på samma höga nivå som verkstadsindustrier. Bullret hämmar koncentrationsförmågan, och därigenom inlärningsförmågan. Det är hög tid att införa obligatorisk akustikkontroll, skriver läraren Isak Skogstad och akustikexperten Colin Campbell.

Det larmas ständigt om ungas psykiska ohälsa, men hur bör den hanteras? Satsa på att stärka de ungas förmåga att hantera livets skiftningar och motgångar, skriver företrädare för verksamheten Tilia samt utredare och sakkunniga på området.

Elever med svåra hemförhållanden vill att skolpersonalen ska bry sig på riktigt. Att de ska fråga eleverna hur de mår i stället för hur det går. Men en ny rapport visar att skolans personal varken har tillräckligt med kunskap eller tid för att kunna identifiera och prata med eleverna, skriver Helen Klaesson på barnrättsorganisationen Maskrosbarn.

I välfärdens organisatoriska mellanrum finns de mest utsatta och behövande. Den som sannolikt har bäst möjlighet att möta hela individen är kommunen. Men här krävs beslut på riksnivå.

Elever med funktionsnedsättning har sämre måluppfyllelse i skolan än andra elever. Därför behöver regeringens utredning om elevhälsan presentera åtgärder för att skapa en fungerande skola för alla.

Det behövs mer än ordningsomdömen för att få studiero och ordning i skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.

Det görs för många neuropsykiatriska utredningar och för många barn medicineras med adhd-medicin. En stor del av problemet beror på att skolan inte tar sitt pedagogiska ansvar och skickar för många barn till Bup för utredning.

Snabb hjälp genom första linjens psykiatri, fast kontakt på BUP och samverkan mellan skola och vård. Liberaler i de tre storstadsregionerna skriver om hur de vill stärka skyddsnätet för unga som mår dåligt.

Tillfälliga lösningar och bristande stöd. Så ser skolan ut för många barn med särskilda behov. Här krävs förändringar och de måste till nu. Rusta exempelvis upp elevhälsan och gör det lättare för elever att få extraresurser.

Det finns många orsaker till hemmasittande, som kräver såväl individuella lösningar som förstärkningar på systemnivå. Det vi absolut inte behöver nu är en debatt som handlar om att vara för eller emot inkludering och som landar i svartvita slutsatser.

Huvudmännen bär ett tungt ansvar för att över 5 500 barn inte går i skolan. Här krävs skärpning och ett tydligare elevperspektiv. Skaffa er kunskap och bygg upp kompetens så att skolgången kan anpassas. Alla barn ingår i skoluppdraget och de som behöver har rätt till stödinsatser, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i behov.

Huvudskador är en av de vanligaste orsakerna till akutvård för barn och unga. Barn sjukskrivs inte, de förväntas snarast återgå till skolan. Stödet till skolan måste stärkas för att alla elever i landet ska få samma förutsättningar, konstaterar en ny utredning.

Om fler barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen krävs en förbättrad elevhälsa som kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande. För det behövs skolkuratorer som finns tillgängliga när eleverna mår dåligt. Dessutom måste skollagen bli mer tydlig om vad tillgång till skolkurator innebär.

Den växande psykiska ohälsan bland barn och unga är ett stort samhällsproblem. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm är väl utbyggd, men är ansträngd. Så ska det inte vara, skriver Anna Starbrink (L) och Lotta Edholm (L).

Vi är positiva till att utöka antalet idrottstimmar i skolan, men det räcker inte. Universell utformning och ett tydligt elevperspektiv måste bli en självklarhet i alla skolor, annars riskerar den psykiska ohälsan bara att öka, skriver företrädare för tio organisationer som arbetar med personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

I dag är cannabis och det smärtstillande preparatet tramadol vanligare än alkohol och cigaretter bland unga som hamnar på beroendemottagningar. Nu krävs åtgärder för att förebygga och upptäcka missbruk – som drogtester i skolan.

Läsa, skriva, räknagarantin för tidiga stödinsatser är det efterlängtade verktyg som behövs för att säkerställa att elever med behov av stöd fångas upp tidigt och får det stöd som de behöver och har rätt till. Artikelförfattarna ser nu fram emot att en majoritet röstar igenom förslaget i riksdagen under våren.

Fyra av tio tonårstjejer i Stockholm mår psykiskt dåligt, och andelen ökar. Vi vill att vårdcentralerna tar ett bredare ansvar och se till att andra drar åt samma håll. Samtidigt måste vi satsa på tidig hjälp, långt tidigare än vi gör i dag, skriver Åsa Lindhagen (MP), Socialborgarråd Stockholms stad och Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd och talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor, Stockholms läns landsting.

Vi måste ha elever som mår bra, och det gäller även de vuxenstuderande. Därför erbjuder vi i Stockholms Stad våra elever på Komvux såväl elevhälsa som olika stödinsatser.

Stödet från elevhälsan kan ha en avgörande roll för många elevers skolresultat. Ändå finns det en grupp studerande som helt saknar rätt till det stödet, elever i den kommunala vuxenutbildningen. Det är en lucka som snarast bör täppas till, skriver Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR.

Skolorna har dålig koll på barn som riskerar att giftas bort, visar Dagens Samhälles granskning. Nu krävs politisk handlingskraft. Alla skolor måste ha handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck.

När regeringen nu inför kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i examensmålen för speciallärare, specialpedagoger och på sikt också för övriga lärarutbildningar anser vi att detta även bör innefatta grundläggande kunskap om språkstörning, skriver 18 logopeder.

Hälso- och sjukvården behöver göra mycket mer än i dag för att ge råd och stöd till patienter som vill förbättra sina levnadsvanor. I vågskålen ligger stora vinster för såväl individ som vården och samhället. I dag presenteras Socialstyrelsens riktlinjer som handlar om att stödja personer med särskild risk för sämre hälsa.

Att frånvarande elever går under samhällets radar är ett systemfel. Nationell frånvarostatistik är en del av lösningen, skriver Malin Gren Landell & Aggie Öhman i en slutreplik till Skolverket.

Skolfrånvaro är ett allvarligt problem som skolorna behöver arbeta aktivt med. Men att samla in nationell statistik över frånvaro, som regeringens utredare föreslår, är inte en del av lösningen. Bakom varje tom skolbänk döljer sig en problematik som är unik för den enskilde eleven. Skolan behöver fokusera sina insatser på varje elev.

Vi vet inte exakt hur stor frånvaron i skolan är - men vi vet att frånvaro påverkar skolresultaten starkt negativt. En nationell närvarostatistik skulle göra det lättare att vidta rätt åtgärder. Tyvärr motsätter sig Skolverket att sådan statistik samlas in.

Tusentals elever börjar nu ett nytt läsår. Ett år då de ska lära sig nya fakta och utveckla nya färdigheter. För de flesta kommer det att gå bra. Samtidigt är det en ökande andel unga i Sverige som mår psykiskt dåligt. Skolan måste möta även deras behov och då måste elevhälsan användas till hälsofrämjande och förebyggande arbete - inte till akutinsatser.

En kvalitativ undervisning där lärarna har de rätta förutsättningarna och elevernas kunskaper blomstrar måste få kosta oavsett summa. För att lösa skolans problem krävs därför ökade resurser, men också bättre kunskaper hos de styrande om elevernas vardag och hur skolan faktiskt fungerar i dag.

Ny forskning visar ett samband mellan god inomhusmiljö i skolan och elevers skolresultat. Det är dags att förbättra och förlänga det statliga stödet för upprustning av skollokaler, så att fler elever kan nå sin fulla potential.

Socialdemokraternas förslag att lägga ned resursgrupperna för elever med stora stödbehov i Stockholms stad är cyniskt. Det är orimligt att driva igenom en så stor förändring utan demokratiskt fattade beslut. Liberalerna inrättade resursgrupperna och kommer kämpa med näbbar och klor för att de ska finnas kvar.

Många med behov av alternativa och kompletterande kommunikationssätt, AKK, får inte det stöd de behöver. Med rätt och tidigt insatt språkligt stöd kan fler bli delaktiga och bidra till en starkare demokrati. Stärkt språklag och rätt till AKK är ett av flera krav från 14 debattörer på internationella Downs syndromdagen.

En ny studie påstår att mer idrott i skolan höjer pojkars resultat. Något som fått Moderaterna att jubla. Men studien säger egentligen ingenting om huruvida idrott faktiskt ger bättre studieresultat.

Bristerna är smärtsamt uppenbara i svenska myndigheters och det svenska rättsväsendets förmåga att tillgodose barnets mänskliga rättigheter. Barn som kommer till Sverige på flykt från krig utsätts för de allvarligaste av kränkningar, bland annat då de inte får återförenas med sina familjer.

Sveriges skolor får svidande kritik. Det stod klart när Skolinspektionen nyligen granskade skolornas arbete mot nätkränkningar. Enligt rapporten brister det förebyggande arbetet kraftigt och kränkningar på nätet förekommer ofta utan skolpersonalens kännedom.

Elever med adhd och deras föräldrar får slita för att skolsituationen ska fungera, visar en ny lägesrapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den visar också att pojkar och flickor med diagnosen får olika bemötande. Här lyfts saker som skolan kan göra för en mer välfungerande skolgång.

Skolelever som rör på sig varje dag får lättare att hänga med i undervisningen. Därför är det allvarligt att många elever inte får den motion de behöver. Idag ger regeringen ett uppdrag till Skolverket för att se hur läroplanens skrivningar om daglig fysisk aktivitet kan bli verklighet.

97 förslag för att alla elever ska gå färdigt gymnasieskolan. Noll förslag kopplade till mobbning, trots att 50 procent av avhoppen beror på just detta. Om syftet med den nya gymnasieutredningen är att minska problemen med avhopp så går ekvationen inte ihop.

I fjol hade Bris över 3 000 kontakter med barn, och över 400 med vuxna, om våld mot barn – men mörkertalet är stort. Det handlar om allt ifrån luggningar, nypningar, hån och trakasserier, till sexuella övergrepp och tortyrliknande bestraffningar. Kunskapen om hur våldet kan förebyggas måste öka.

Många flickor har någon gång eller många gånger blivit utsatta för tafsningar, verbala kränkningar och sexuella övergrepp under sin skoltid. Kommunerna måste göra mer för att det här ska få ett slut. Utbilda personal i normkritik, budgetera för en barnombudsperson och börja förebygg sexuella trakasserier redan i förskolan.

Vi, elever och sju civilsamhällesorganisationer anslutna till Nätverket för Normkritiska Skolgrupper, kräver att politiker, skolledning och skolpersonal tar sitt lagstiftade ansvar att skapa en trygg skolmiljö för alla. För att det ska ske måste normkritiska perspektiv upp på agendan och in i klassrummet.

Regeringen har all världens konstiga lösningar för att komma till rätta med ohälsan – till och med sockerskatt har diskuterats. Men det bästa är oftast det enkla och att införa fler idrottstimmar i skolan fungerar. Därför är det en besvikelse att det inte finns med i den nya timplanen.

Två domar i högsta förvaltningsrätten i mars 2016 mot Linköpings kommun riskerar leda till att skolans möjligheter att ingripa mot och hjälpa elever som använder narkotika beskärs. Uppsala kommun har redan beslutat lägga ner en sedan 20 år fungerande modell där skolan kunnat hjälpa elever snabbt och enkelt.

Frånvaron från skolan är mycket mer omfattande än vad som tidigare uppgivits, visar en ny kartläggning. Att mellan 50 000 och 70 000 elever har en hög skolfrånvaro är inget mindre än en nationell kris. En betydande del av dessa ungdomar kommer uteslutas från arbetsmarknaden, samhällslivet och den demokratiska processen.

När 700 000 nya bostäder ska byggas behöver de kompletteras med massor av nya skolor och förskolor. Låt inte barnen dra nitlotten när staden växer genom att pruta på utemiljön. Ta chansen att förbättra folkhälsan - bygg smart planerade skolgårdar.

Sedan 1990-talets början har den psykiska ohälsan hos unga mellan 16 och 24 år mer än fördubblats. Nyanlända med trauman, barn till missbrukare, barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och elever med långvarig skolfrånvaro är särskilt utsatta, visar Stockholms Stadsmissions nya rapport. Skolhälsovården lyckas inte fånga upp problemen i tid och inom psykiatrin saknas både resurser och kompetens.

Drogtester innebär alltid ett grovt ingrepp i en människas integritet och ska därför användas mycket sparsamt. Forskning visar att drogtester i skolan inte har någon effekt på elevers droganvändning. Det kan i stället leda till ökad drogproblematik.

Alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig elevhälsa. Ett steg i rätt riktning är att anställa legitimerade sjuksköterskor med adekvat utbildning som skolsköterskor.

Skolinspektionen riktade i augusti hård kritik mot Njudungsgymnasiet i Vetlanda som stängt av elever som misstänkts ha använt narkotika. Beslutet visar att skolan måste acceptera att elever som använder narkotika kan gå kvar utan att skolan kan ingripa. Det är inte rimligt - skolan kan inte vara en fredad zon för elever som använder droger.

Vi måste bredda skoldebatten och börja diskutera de verkliga orsakerna till de allt sämre skolresultaten. Mest allvarligt är den rekordhöga stressnivån.

Våld, diskriminering och trakasserier borde inte ingå i ungas vardag, men är ändå en verklighet för många. I Stockholm verkar Feministiskt initiativ tillsammans med den rödgrönrosa majoriteten för att stärka mänskliga och sexuella rättigheter i skolans värld.

Arbetsmiljöverket svarar på kritiken från Sveriges elevråd om att elever exkluderas i arbetsmiljöarbetet.

Skolan är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser där elever är den största verksamma gruppen. Det är på tiden att elever involveras i skolans arbetsmiljöarbete för en välmående arbetsplats. I dag exkluderas de av Arbetsmiljöverket.

Skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst har samtliga ett ansvar för att barn och unga utvecklas och mår bra. Nu behövs en gemensam bild av vad »första linjen« för barn och ungas psykiska hälsa ska erbjuda i form av bedömning, insatser och uppföljning, skriver Ing-Marie Wieselgren, samordnare för frågor om psykisk o-/hälsa på SKL.

Flyktingsituationen ställer extraordinära krav på flexibilitet och nytänkande. Politiker och beslutsfattare behöver anpassa regelverk och beslut, så att vi fullt ut kan använda den kompetens som vårdens professioner har, skriver ordförandena för sex fackförbund. Vi arbetar alla utifrån ett etiskt förhållningssätt där människors lika värde och rätt till hälsa och vård står i centrum. Våra fyra förslag är en början för att leva upp till det åtagandet.

Det är huvudmännens arbete att se till att mobbning stoppas. Många elever utsätts i samband med idrottslektionerna och där finns flera konkreta saker att göra. Se till exempel till att eleverna inte är ensamma i omklädningsrummen, skriver Christer Olsson, psykolog.

Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år - utvecklingen måste vändas. Stora satsningar måste göras och det är viktigt att kommunerna och andra huvudmän nu använder de pengar som staten avsatt på ett sätt som förstärker läraryrkets attraktivitet och gör att fler elever når målen.

Alla elever har rätt till trygghet och arbetsro i skolan. Det är grundläggande förutsättningar för att klara skolan och få en bra start i livet. Mobbning orsakar stort lidande, sänker kunskapsresultaten och gör att elever väljer att avsluta sin utbildning. Därför måste insatserna för att förhindra mobbning öka.

Åsikter har vi alla rätt att ha, även Skolinspektionens generaldirektör. Men åsikterna om i det här fallet drogtester i skolan bör inte ligga till grund för myndighetsutövningen.

Skolinspektionen kritiseras för att skapa osäkerhet kring drogtester i skolan. Generaldirektören svarar här på kritiken.

Drogtestning är vanligt förekommande i skolan och en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Skolinspektionen ska stödja skolorna i detta, men skapar genom sitt agerande istället osäkerhet. Konsekvensen blir att skolor i sin ambition att motverka elevers narkotikabruk ibland går för långt och gör fel, medan andra inte gör något alls av rädsla för att göra fel.

På vilket sätt kränks skolbarn i dag? Och vilken hjälp får de? Caroline Dyrefors Grufman, barn- och elevombud, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Johan Delby och svarar på frågor om skolorna gör vad de kan för att förhindra mobbing? Och om skadestånden till eleverna är för låga, eller kanske för höga?

Psykisk ohälsa bland unga ökar. Trots det är elevhälsan på vissa skolor kraftigt underdimensionerad. Skollagen behöver skärpas med tydliga krav och kvalitetsmål på elevhälsan, skriver två moderater.

Häromdagen kom OECD med sin rapport om den svenska skolan. Där konstateras att den har stora problem. Rapporten hade knappt hunnit hamna på skrivbordet innan Moderaterna påstår att OECD ger partiet rätt i sin skolpolitik. Inget kan vara mer fel än det påståendet. Studien är spiken i kistan för alliansens skolpolitik.

Pojkar halkar efter i skolan på grund av grupptryck och genusnormer. Samma normer ger flickor stressjukdomar och självskadebeteende. I skolan reproduceras de normer som ligger till grund för samhällets ojämlikhet. Fi vill att en likvärdig, kunskapshöjande och hälsosam skola prioriteras.

Det är stor skillnad mellan hur olika kommuner och fristående skolor satsar på elevhälsan. Den tid skolläkare och skolsköterska har per elev kan skifta avsevärt. Det leder till stor ojämlikhet i möjligheten till att han eller hon ska få stöd och hjälp i rätt tid.

Skolstart nio i stället för åtta blev en framgång på Smedshagsskolan i Hässelby. Färre kom för sent och skolresultaten höjdes. Fler borde våga prova, uppmanar rektorn.

I dag lever tusentals flickor och kvinnor med en dold och smärtsam sjukdom, kanske helt i onödan. En sjukdom som bör klassas som en folksjukdom. Med hjälp av ökad kunskap kan fler få en tidig diagnos och enkel behandling med minskat lidande som följd.

Nu är det hög tid att införa flera rökfria miljöer. De flesta som röker började röka i tonåren. Kan vi hålla barn och ungdomsmiljöer rökfria kommer med andra ord färre att börja röka. Därför skulle skolan behöva vara en miljö som är helt befriad från tobak.

Om både regering och opposition menar allvar med att höja kunskapsresultaten finns all anledning att främja frågan om den fysiska arbetsmiljön i skolan, genom att återinföra miljardsatsningen på bättre skolmiljö. Annars är det eleverna och lärarna som får betala priset för det politiska budgetspelet.

Det debatteras friskt om läxor, betyg från fjärde klass, ordningsomdömen och obligatoriskt gymnasium. Men vad får alla dessa förändringar för faktiska resultat i skolan? Vi har nu en situation där det snarare är lösningar som söker problem än problem som söker lösningar, som diskuteras.

Nu har höstterminen börjat för hundratusentals elever. Svensk Ventilations rapport visar att i sex av tio kommuner följs inte gällande lagstiftning kring ventilation i skolor. Priset får elever och personal betala. Forskning visar att inomhusluftens kvalitet påverkar koncentrationsförmågan och möjligheten att ta till sig ny kunskap. Särskilt känsliga är unga människor.

När både den fysiska och den psykiska ohälsan bland landets elever ökar är det hög tid att politiker inser att det är dags att stärka elevhälsovården. Både med fysioterapeutisk kompetens och med mer tid för idrottslärare för att främja hälsoarbetet i grundskolan.