Elever

Avslag på sjukärenden trots läkarintyg, elevers skrivsvårigheter och tillståndsprocessen för vindkraft är några av de ämnen som debatteras på tisdagen.

Kommuner och regioner har betydande kostnader för att stå som yttersta garanter för skola, vård och omsorg om privata aktörer lägger ner sin verksamhet. Det konstaterar en ny utredning, som dock inte kan precisera hur mycket det kostar.

Slöjförbud för flickor upp till sjätteklass klubbades igenom av M- och SD-styret i skånska Staffanstorp 2019. Även Skurups kommun har velat se ett förbud.
Men högsta instans säger nej.

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft

Sävsjö kommun tvingades i fredags låsa kommunhuset, socialkontoret och en högstadieskola efter hot mot personal. Hotbilden kvarstår på måndagen – nu sätts väktare in och skolan förstärks med fler vuxna.

Den nya regeringen vill se fler akutskolor där stökiga elever ska placeras. I dag finns akutskolor endast i Stockholm och Göteborg – och frågan är om så många fler kommuner har kapacitet att driva sådan verksamhet.

Yngre elever ska få möjlighet att ta igen skolarbete under loven. Regeringen vill avsätta 100 miljoner kronor för lovskola i lägre årskurser nästa år.

Ett stort antal kommuner drabbades av en läcka i skolplattformen Vklass tidigare i höst. Händelsen ska nu utredas av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Höga kostnader för stall och djur – trots att gymnasiet saknade hästar. Trollhättan vägrade betala och får nu rätt i förvaltningsrätten.

Krishantering hela helgen. Det blev det för Göteborgs grundskoleförvaltning efter att 47 000 personuppgifter om elever läckt från skolplattformen Vklass.
”Det är allvarligt när information läcker om minderåriga”, säger säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder som ger kommuner ett gott råd.

Fokuset på auktoritet och bestraffning i skolan kommer att ytterligare minska intresset för att hjälpa elever som beter sig normbrytande. Risken att ännu fler elever med NPF sorteras bort är enorm, skriver Jiang Millington.

Regeringen ser inte ut att få igenom sitt förslag om ökad likvärdighet för skolhuvudmän. En majoritet i riksdagens utbildningsutskott underkände förslaget på tisdagen.

Via kontakten med våra medlemmar vet vi att den problematiska frånvaron ökat och att en stor grupp elever tidigt slås ut från skolsystemet, skriver Anki Sandberg, Attention.

Tre våldsdåd på mindre än ett år har väckt frågan om säkerheten i den svenska skolan. Nu bjuder regeringen in till samtal med kommuner, fackföreningar, organisationer och myndigheter om åtgärder mot våldet.

Elevers ordningsstörande beteenden bottnar ofta i bristfälliga stödinsatser och dålig lärmiljö, skriver Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, som är kritisk till nya förslag.

Varför dröjer regeringens proposition om skolbiblioteken? En likvärdig tillgång till bemannade bibliotek på alla skolor måste prioriteras både nu och i kommande budgetar, skriver tre ledande miljöpartister.

Ambitionsnivån i Boverkets förslag om en utökad befogenhet att ställa krav på förskole- och skolgårdar är för låg. Ytor för lek och rörelse ska inte kunna kompromissas bort, skriver Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson och Arkitektur- och barnrådets ordförande Mie Svennberg och Stefan Petersson.

Var hittar elever sin motivation att anstränga sig i skolan? Är det i hemmet, bland kompisar eller i klassrummet? Om eleven inte får sin motivation hemifrån så ska skolan bidra, men hur?

Mobiler används inte sällan av elever för att kränka och mobba andra elever på sociala medier. Ett mobilförbud i skolan skulle förhindra en del av dessa kränkningar samtidigt som det bidrar till den studiero alla elever har rätt att få, skriver Liberalernas skolpolitiske talesperson Fredrik Malm och skolkommunalrådet i Malmö Sara Wettergren.

Regeringen behöver tillsätta en utredning om hur statistik kring elever med funktionsnedsättningar kan samlas in på ett ansvarsfullt sätt, skriver Riksförbundet Attentions ordförande Anki Sandberg.

I både förskolan och skolan finns en risk för att barn med de allvarligaste allergierna får betala ett högt pris när allt fler anmäler särskilda matönskemål, skriver Astma- och Allergiförbundets Maritha Sedvallson och Kristina Ljungros.

Målet om en likvärdig skola för alla elever kan inte uppnås om 15–20 procent av barnen och ungdomarna går i skolor med undermålig inomhusmiljö, skriver Mikael Börjesson utbildnings- och kompetensansvarig på Swegon Group.

Barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar och förvärvade hjärnskador offras då skolpolitiken fokuseras på hårdare tag.

Eleverna som har störst behov av hjälp lämnas i sticket. Det skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som ger förslag på vad som behöver göras för att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.

Sveriges kommuner sparar på skolan. När vi frågar våra lokalavdelningar är det en allt större andel som anger att de ekonomiska resurserna till skolorna i kommunen inte är tillräckliga för att möta utbildningens mål. Det är alarmerande. Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det är inte trovärdigt att hävda allas rätt till val av skola när det rådande systemet inte tillåter detta. Dessutom bidrar det fria skolvalet till ökad segregation vilket man säger sig vilja motverka, skriver Gerhard Eriksson (V) tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Skolinspektionen.

Det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval. Men skillnaderna i de utbildningsval som elever gör beror till största delen ändå på hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan. Skolans kompensatoriska arbete behöver därför bli mer effektivt och ske tidigare under elevers skolgång, skriver forskarna Anna Ambrose och Biörn Ivemark.

Kritiken mot förslagen i Björn Åstrands utredning om likvärdighet i grundskolan är omfattande. Det framgår av en genomgång av 120 remissvar från myndigheter, kommuner, organisationer och fristående skolor som kommit in till regeringskansliet innan remisstiden gick ut den 30 november, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Kraven på lärarna måste minska under pandemin. Därför har Lärarförbundet skickat en skrivelse till regeringen med krav på åtgärder för att minska den oerhörda arbetsbelastning som i dag är lärares vardag. ​​​​​​Bland annat bör det blir möjligt att avstå från att sätta betyg i årskurs 6 till 8 och kravet på att genomföra utvecklingssamtal bör tas bort, skriver förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Kommuner och fristående skolhuvudmän upprätthåller inte rekommendationerna för att hålla tillbaka smittspridningen. Varannan lärare har fått ganska eller mycket dåliga förutsättningar att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Det visar en ny undersökning från Lärarförbundet, skriver dess ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi vet inte hur det går i skolan för elever med dyslexi, synnedsättning, ADHD och andra funktionsnedsättningar. Det gör att stödinsatser inte går att följa upp och att resurser inte fördelas utifrån behov, skriver generaldirektörerna Malin Ekman Aldén på Myndigheten för delaktighet och Fredrik Malmberg på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det minst sagt teoretiska och extrema resonemanget att kommunala skolor skulle stå med tomma platser motsvarande alla friskolor i en kommun visar på en ovilja att se verklighet och en förmodad ideologiskt vilja att motverka att fler väljer friskolor, slutreplikerar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Den stora kostnaden för kommunernas utbudsansvar är att det uppstår tomma platser på deras skolor, som i sin tur drar upp den skolpeng som kommunerna behöver betala till friskolorna. Ulla Hamilton glömde bort denna avgörande detalj i sitt försök att tillrättalägga bilden av finansieringen, replikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

När 85 procent ersättning till friskolorna gällde var det även tillåtet med elevavgifter, men jag antar att avgifter inte ingår i förslaget från dem som vill återinföra den gamla ordningen. Varför ska en elev straffas genom att få lägre skolpeng bara just för hen väljer en friskola, frågar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Det är de vinstsyftande skolorna som vill öka sina marknadsandelar ytterligare som vinner på att skolvalet görs obligatoriskt. Föräldrarna blir tvingade att ta ansvar för att deras barn ska få gå på en bra skola. Men hur ska de veta vilken skola som är bäst för deras barn, frågar Boel Vallgårda, medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

BEO har underminerat lärarnas roll och ytterst deras auktoritet. Sex av tio lärare avstår i dag från att ingripa mot ordningsstörningar i klassrummet av rädsla för att bli anmälda. Liberalerna kräver därför att BEO avvecklas omgående, skriver Roger Haddad, Liberalernas utbildningspolitiska talesperson.

Knappt fyra av tio barn med autism når skolans mål, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Men det behöver inte vara så. Bygg skolor enligt principen om universell utformning. Det får fler elever att nå skolans mål, skriver förbundets Ulla Adolfsson och Agneta Söder.

Växjö kommun är först ut i landet att kostnadsfritt erbjuda ansvarig myndighet, Universitets- och högskolerådet hundratals klassrum i samtliga 40 kommunala skolor så att höstens högskoleprov kan genomföras, skriver de moderata politikerna Anna Tenje, Oliver Rosengren och Pernilla Tornéus.

En tweet från rektor Linnea Lindquist har väckt reaktioner i i Skolsverige. Tweeten handlar om att friskolor tar referenser på elever innan de fattar beslut om skolplacering.

Staten och kommunerna måste omedelbart kraftsamla för att vidta åtgärder som säkrar både resurser, stöd och en skälig arbetsmiljö för lärare och elever. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén som varnar för att skolan riskerar att bli den budgetregulator som kommunerna tar till när andra satsningar får företräde.

Läget i skolorna den här våren är mycket oroande. Stora delar av det stöd som skulle ha getts till elever den här våren inte har kunnat genomföras. Med den höga arbetslöshet och långvariga ekonomiska kris som följer i coronapandemins spår måste vi tillsammans få fler elever att fullfölja gymnasieskolan, skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens gd Fredrik Malmberg.

Sju av tio lärare uppger att utbrottet av det nya coronaviruset har gjort det svårt att lära eleverna det de ska. Det gäller särskilt lärare som gått över till digital undervisning. Riksdagen gör därför klokare i att lyssna på lärare och elever än på duon Andersson och Hamilton, replikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Den som tror att fjärrundervisning kan ersätta klassrumsundervisning har inte förstått någonting om hur det är att vara lärare. Det finns en dynamik i det fysiska mötet med eleverna. Ögonkontakt och möjlighet att reagera på vad som händer i klassen är en viktig del av en bra pedagogs redskap.

Elevfrånvaron har ökat kraftigt i de värst drabbade länen under pandemin och frånvaron är högst i socioekonomiskt utsatta områden. Högre frånvaro leder till att fler elever misslyckas i skolan. Det är särskilt allvarligt för eleverna i de utsatta områdena. Där klarade, redan före krisen, inte var tredje elev grundskolan, skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Under torsdagen har regeringen beslutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att underlätta arbetssituationen för förskolan, skolans och vuxenutbildningens personal. Beslutet innebär ökad flexibilitet för huvudmännen för att skolan ska kunna hantera en svår situation, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).

Det våra politiker måste begripa är att det inte går att upprätthålla samma ambitionsnivå som vanligt när en fjärdedel av lärarna och en tredjedel av eleverna är sjuka eller i karantän. Det skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand, som ifrågasätter beskedet att Skolinspektionen ska granska skolorna mitt i brinnande coronakris.

Att skolor använder lärplattformar och digitala läromedel som inte fungerar för barn och unga med funktionsnedsättning är en riktig skandal. Webbtillgänglighet är inte raketforskning. Det handlar om att ställa krav när man upphandlar och kontrollera att de system man använder uppfyller dessa krav, skriver Funkas forsknings- och innovationschef Susanna Laurin.

Den svenska skolan slår i regel ut var tredje elev, den saknar flera tusen lärare och digitaliseringen har varit lika ojämnt spridd som kunskapsutvecklingen. Därför måste vi inse att ett stort kunskapstapp är ofrånkomligt, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande, inte den instans som tillkallas först när situationen förvärrats, skriver Gunnar Iselau, rådgivare och utbildare.

Undermåliga digitala verktyg måste bli undantag snarare än regel i skolan. Regeringen måste nu säkra de ekonomiska förutsättningarna för den nationella digitaliseringsstrategin, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Vi behöver inte ha funktioner som bedriver skadeståndsprocesser mot lärare, skriver Roger Haddad (L) som kräver att Barn-och elevombudet omgående ska avvecklas i sin nuvarande form.

Regeringen föreslår att examensordningen för lärare ska ändras så att studenternas kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter säkerställs. Det avslöjar ett synsätt som riskerar att särbehandla elever med NPF och cementera synen på eleven som problem och svårighet, skriver Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Svag begåvning har ingen guldkant, att så många som 14 procent har låg IQ är det stora bortglömda problemet i både skola och folkhälsoarbetet, slutreplikerar barnläkaren Mats Reimer.

Gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Men efter två år med svag uppgång, minskade andelen elever som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft, skriver företrädare för tolv branschförbund.

Alla elever förtjänar den bästa skolgång de kan få, oavsett begåvning och funktionsförmåga. Det finns därför inget utrymme för ”antingen eller” när vi pratar om barns rätt till utbildning, replikerar rådgivaren i specialpedagogiska frågor Pia Rehn Bergander till Mats Reimer.

I debatten efter senaste Pisa hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar – trots att statistik visar på motsatsen. Det är centralt att skoldebatten underbyggs av gedigen forskning, skriver sociologen Tommy Wallster.

Dagens skola har till mångt och mycket förvandlats till ett psykologiskt experiment. Lärare, rektorer och skolan över lag behöver nya verktyg för att möta en ny verklighet, replikerar riksdagsledamoten i utbildningsutskottet Patrick Reslow (SD)

Kritiken mot likvärdighetsbidraget som Lärarnas riksförbund framför måste nyanseras med några fakta. Bidraget ska även framöver gå till satsningar på undervisning och elevhälsa. Att fortsätta satsningarna på skolan och stärka jämlikheten är min viktigaste arbetsuppgift som utbildningsminister, replikerar Anna Ekström (S).

Lärarförbundet kräver att regeringen tillsätter en utredning för att lätta på dokumentationskraven i skolan. Vi vill även att varje skolhuvudman rensar bort krav på dokumentation som inte har stöd i de statliga författningarna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Psykisk ohälsa och stress bland unga är ett stort problem i skolan. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa i åldern 10–17 år ökat med över 100 procent senaste 10 åren. En av förklaringarna kan vara den undermåliga belysningen. Det är dags att anamma forskning och kunskap när det gäller ljusmiljöns betydelse för elevers hälsa och välbefinnande, skriver flera forskare och specialister.

Neka inte elever med särskilda behov tilläggsbelopp, utan arbeta systematiskt för att öka inkluderingen. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska inte betala för politikens ansvarslöshet, skriver Sven Bölte, Steve Berggren och Anna Borg på Center of neurodevelopmental disorders (KIND) vid Karolinska institutet.

Jag utmanar utbildningsministern och Skolinspektionens generaldirektör att komma hit och visa exempel på den radikalisering och extremism som de menar finns på skolan, skriver Safirskolans rektor Sven-Erik Berg.

Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren och Sten Svensson.

Inget skolämne väcker så många känslor som matten. Att det är svårt, lätt, tråkigt, att det krävs medfödd fallenhet... Kunskaper i matte är avgörande för att vi ska ta kunna ta oss an de samhällsutmaningar vi står inför – och därför måste vi arbeta gemensamt för hålla kvar den positiva trend som PISA-resultaten visar, skriver Mattecentrum och Teknikföretagen.

Pisa-undersökningen visar att den svenska skolan är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Denna dystra trend visar att det inte bara är skolan, utan hela samhället som håller på att slitas isär. Nu behövs kraftfulla åtgärder för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sig en framtid, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Under de senaste åren har många, jag själv inkluderad, tävlat i att döma ut den svenska skolan. Men nu när resultaten har förbättrats två gånger i rad är det på sin plats att ge beröm, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare.

I morgon presenteras resultatet av Pisa – den internationella undersökning som mäter 15-åringars kunskaper. Intresset är enormt. Men är uppståndelsen rimlig?

Vi vet att det är i skolan vi lägger grunden för ett starkt samhälle, det kräver fler kunniga och kompetenta lärare och en bättre lärarutbildning. Nu inleder vi en reformering av lärarutbildningen, skriver ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S).

En färsk dom från Malmö tingsrätt slår fast att det är diskriminering när skolor inte sätter in särskilt stöd i tid till elever. Domen skickar en signal till skolor och kommuner att det kan bli kostsamt att varken leva upp till diskrimineringslagen eller skollagen, skriver företrädare för flera antidiskrimineringsbyråer.

Vi vill uppmana till en mer nyanserad debatt och en tydlig skolpolitik vad gäller inkluderingsfrågan. En dåligt anpassad studiegång skapar sämre förutsättningar att lära, fokusera, vara trygg och behålla studiero i och utanför klassrummet. Problemet är alltså inte för mycket inkludering, utan för lite, skriver flera forskare.

När rutavdraget för läxhjälp togs bort 2015 dubblerades timpriserna samtidigt som branschen i princip halverades. Nu på Black Friday vill vi därför passa påminna regeringen om detta politiska misstag genom att höja timpriset för vår studiehjälp, skriver vd:n för Studybuddy och My Academy Max Henrikson.

Barn med autism och adhd slås ut från skolan och står utan någon framtid. Risken är nu hög att de blir ännu fler. Det är ovärdigt ett land där politikerna säger sig värna mänskliga rättigheter och där likvärdigheten är ett honnörsord, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention.

Allt för få rektorer arbetar kvar på samma ställe tillräckligt länge. Det visar nya siffror från Lärarförbundet Skolledare. Täta rektorsbyten är ett hinder för skolutveckling och ett problem för lärare och övrig personal. Allt drabbar i slutändan eleverna, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Läroböckerna är så dyra att det i praktiken framstår som omöjligt för skolorna att köpa exemplar till varje elev. Men förlagen är nöjda med sina stora vinster och ser ingen anledning att sänka priserna, skriver Rolf Ekelund, tidigare läromedelsförläggare.

Elever med till exempel autism och adhd, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.

Vi elever vill gå i en skola som ger oss de rätta kunskaperna. Skolverkets förslag till nya kursplaner i historia går i motsatt riktning. Prioritera världshistorien, antiken och europeisk medeltid framför hur vikingar framställs i populärkulturen, kräver Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.

Lågaffektiv metod är ett av de verktyg som vi ser hjälper lärare att sänka den egna oron och stressen. Utöver detta behövs det såklart fler metoder och strategier. Och de allra flesta bör ju vara förebyggande och främjande, slutreplikerar flera psykologer, pedagoger och rektorer.

Det är sorgligt att debatten om skolan präglas av ett så högt tonläge. Jag har aldrig sagt att lågaffektivt bemötande inte kan ingå i en lärares repertoar. Däremot bör de arbetssätt en skola väljer alltid förankras hos personalen innan de implementeras, replikerar Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Det finns en stor grupp elever med språkstörning som idag hamnar mellan stolarna. De klarar sig inte med skolans stöd men har heller inte så stora problem att de erbjuds statlig språkskola. Här måste kommunerna kliva in och inrätta kommunala språkskolor, skriver Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning.

Härryda kommun har som mål att höja skolresultaten och attrahera bra lärare. Trots det vill man lägga ned en av kommunens allra bästa skolor och ersätta den med en friskola, skriver Björn Asplind och Lina Eriksson, medlemmar i gruppen Bevara Högadalsskolan.

Andelen grundskoleelever som blir gymnasiebehöriga varken ökar eller minskar. Skillnaderna mellan elevgrupper, skolor och kommuner är fortsatt stora.

Vi har fått nog av att våra kollegor effektiviseras bort och går sönder. Föräldrar har fått nog av att se barn bli sjuka av förskolan och skolan, skriver företrädare för Lärarupproret, Skolledarupproret och SYV-upproret, som gått samman för att genomföra skolmarschen i oktober.

Barn som har behandlats för hjärntumör får ofta sämre betyg än sina kamrater och nästan en fjärdedel saknar behörighet till gymnasiet. Det visar en studie från Stockholms universitet. Nu uppmanar Barncancerfonden och två skolexperter Sveriges rektorer att ta frågan på allvar.

För att göra vinst på en årligen urholkad skolpeng måste aktiebolagsdrivna skolor försäkra sig om ett enklare elevunderlag än i den kommunala skolan, slutreplikerar Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Förbättra arbetsvillkoren och höj lönerna: Då kommer lärarna att strömma till. Målet måste vara att alla elever möts av en behörig och legitimerad lärare i klassrummet, slutreplikerar ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Både kommunala skolor och friskolor behöver ha ett överskott i sin verksamhet. Det behöver finnas en buffert om något oväntat händer. Skolan måste kunna klara tuffare år utan att det drabbar eleverna och det måste finnas resurser för att långsiktigt kunna utveckla verksamheten, replikerar Internationella engelska skolans tf vd Cecilia Marlow.

Debatten om teknik i skolan förs i skyttegravar. På ena sidan finns Lärarförbundet, SKL och den politiska majoritet som drivit igenom regeringens strategi för skolans digitalisering. På den andra lärare och debattörer, mestadels från högerkanten, som bara tycks se risker med teknikanvändning i skolan. Båda lägren har fel.

Det var inte överdrivet länge sedan jag själv gick ut gymnasiet, och på den tiden var det nog ingen jag kände som föreställde sig att skolmat skulle kunna bli en klassfråga igen.

Vissa skolor och förskolor har ljudnivåer på samma höga nivå som verkstadsindustrier. Bullret hämmar koncentrationsförmågan, och därigenom inlärningsförmågan. Det är hög tid att införa obligatorisk akustikkontroll, skriver läraren Isak Skogstad och akustikexperten Colin Campbell.

Det pågår en nedmontering av de grundläggande förutsättningarna för kultur i Sverige. Vi ser det i nedskärningar av den kommunala musikskolan och skolbiblioteken. Det senaste exemplet är Vänersborgs kommun beslut att lägga ned spetsutbildningen inom klassisk musik, skriver kulturskribenterna Sofia Lilly Jönsson och Ida Östenberg.

Det är skrämmande att läsa hur man förringar larmen om ungas psykiska ohälsa, utan att de unga själva får komma till tals. Med vilka mått kan vi mäta och fastställa den psykiska ohälsan när vi samtidigt vet att många unga inte söker hjälp, frågar Hjärnkolls Lou Rehnlund, OCD-föreningen Stockholms Vera Nordlander och Attention Stockholms Pia Eliasson.

Nyligen har Helsingborgs elever inlett sommarlovet. Det får mig att fundera över skolans betydelse. För mig står skolan för att ge alla barn förutsättningar att bygga en bra framtid på egna meriter. Att det aldrig ska vara kön, klass eller klan som sätter gränserna. Utan bara, vad du själv vill och vad du gör, skriver kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Peter Danielsson (M).

Sedan Jämställdhetsmyndigheten startade för ett drygt år sedan har det stundtals gjorts försök att klistra på oss allehanda åsikter. Som statlig myndighet arbetar vi under regeringen utifrån regleringsbrev och andra styrande dokument, replikerar Lena Ag generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten.

De nationella proven uppfyller inte sitt syfte: Att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning. Den svenska skolan behöver en annan lösning, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Avslutningstider och barn springer ut från skolgårdar mot ett långt sommarlov. Men det gäller inte alla – många är redan hemma sedan länge. De som kallas hemmasittare är ofta barn som inte kan vara i skolan eftersom skolan inte är tillgänglig och anpassad efter deras förutsättningar. Många av dessa barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel autism och ADHD.

Elever med svåra hemförhållanden vill att skolpersonalen ska bry sig på riktigt. Att de ska fråga eleverna hur de mår i stället för hur det går. Men en ny rapport visar att skolans personal varken har tillräckligt med kunskap eller tid för att kunna identifiera och prata med eleverna, skriver Helen Klaesson på barnrättsorganisationen Maskrosbarn.

Det kan tyckas elementärt att påminna föräldrarna om att barnen ska komma i tid och ha med sig rätt material till skolan, men det behövs. Liberalerna i Malmö varit med och tagit fram ett förväntansdokument som föräldrarna ska skriva på innan skolstarten i höst, skriver kommunalrådet i Malmö Sara Wettergren (L).

Om vi ska få ”hållbara” lärare måste skolans arbetsgivare ta sitt ansvar och se till att alla nyblivna lärare får den bästa tänkbara introduktionen till läraryrket, skriver Rebecca Roth och Åsa Fahlén.

2021 är det dags för Special Olympics i Åre/Östersund. Det kan bli ett tillfälle att sätta fokus på hur vi i Sverige kan främja en ökad folkhälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning, skriver företrädare för flera kommuner och organisationer.

Skolfrånvaron är ett stort problem ute i svenska skolor. Den kryper dessutom ner i åldrarna. Nu måste vi skolmyndigheter, skolhuvudmän och skolor kraftsamla för att vända trenden, skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, och Helene Fägerblad, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.