Ekologisk mat

Lista: Kommunerna som är bäst och sämst på ekologiskt.

Det tuffa ekonomiska läget gör att Malmö, en av de kommuner som ligger längst fram när det gäller inköp av ekologisk mat, överväger att minska på ekoambitionerna.
”En ganska tuff verklighet”, konstaterar skolkommunalrådet Sara Wettergren (L).

Matpriserna skenar med historisk kraft. Nu märker vissa leverantörer av att den offentliga sektorn i mindre utsträckning köper ekologiskt. ”Det är en lågt hängande frukt, även om jag kan tycka att det är jättetråkigt att behöva göra så”, säger Bo Norrman, restaurangchef i Västerås stad, som tvingats premiera konventionella livsmedel framför ekologiska.

Hela lantbruket, och miljön, tjänar på en ökad efterfrågan på ekologisk mat, skriver fyra organisationer i en replik till Sveriges mjölkbönder.

Andelen ekologisk mat som kommuner och regioner köper in skiljer sig stort: från 8 till 71 procent. Det visar en ny jämförelse.
Lista: Så stor andel ekologisk mat köper kommuner och regioner.

Enligt en rapport från Svenska barnmorskeförbundet och fackförbundet SRAT är många barnmorskor missnöjda med arbetsförhållandena. Annars handlar dagens Debattsvep mycket om ett eventuellt svenskt Nataomedlemskap.

Inom svensk mjölk- och nötköttsproduktion är skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion väldigt liten, skriver Sveriges mjölkbönder i en replik till bland andra Krav.

Svenskt Nato-medlemskap, ekologisk mat – och en vädjan om att ändå fira påsk i krigets skugga. Det är något av det som diskuteras under skärtorsdagsmorgonen.

Svenskt ekologisk mat är mer närproducerad än de matvaror som marknadsförs som närproducerade, hur knäppt det än låter, skriver debattörer från flera organisationer.

Miljö- och klimatfrågor är heta debattämnen i dag. Grön ungdom vill göra Sverige till ”vegolandet”. Dessutom skriver flera debattörer om mäns våld mot kvinnor. Psykisk ohälsa och vinster i skolföretag engagerar region- och kommunpolitiker.

Den omfattande fakta som talar för ekologisk produktion, gör det naturligt för politiker både i Sverige och EU att öka satsningen på ekologiskt. Därför har Sveriges riksdag beslutat att 60 procent av maten till offentlig sektor ska vara ekologisk, slutreplikerar Anita Falkenek, vd på Krav.

Att ständigt predika om ekologiska livsmedel som en frälsningslära och en absolut förutsättning för ett gott och hållbart liv är bedrägligt och ett slag i ansiktet på de svenska bönder odlar och producerar högkvalitativa produkter helt i enlighet med de bestämmelser som gäller, replikerar Sture Andersson.

Det finns inga skäl för ekologiska livsmedel, som håller för en närmare granskning. Ekologiskt jordbruk är ett genomskinligt sätt att grönmåla den katastrofala djurindustrin vars konsekvenser för miljön, resursförbrukningen och djuren sedan länge är väldokumenterad, skriver Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri måndag.

Ekologisk odling är varken klimatsmart eller gynnar mångfalden mer än annan odling. Skördarna är betydligt lägre, speciellt av det vi kan nyttja direkt såsom potatis, oljeväxter och spannmål. Lägre skörd ger högre klimatpåverkan, replikerar agronomie doktor Kersti Linderholm.

En ökad andel ekologiskt odlade livsmedel är nödvändigt för att möta de enorma utmaningar som klimatkrisen, minskad artrikedom och spridning av miljögifter i naturen innebär. Kommunpolitiker har stora möjligheter att påverka utvecklingen genom att ställa krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorg, skriver Anita Falkenek, vd på Krav.

En kommun som köper in mycket ekomat från hela världen får med beröm godkänt enligt regeringens målsättningar. Men en kommun som köper 75 procent närodlat från Sverige får underkänt. Orimligt, menar agronomen och före detta riksdagsledamoten Staffan Danielsson.

Det billiga köttet är i själva verket dyrköpt - eftersom det leder till antibiotikaresistens. Med en antibiotikaskatt främjar vi bättre djurhållning och förändrade konsumtionsmönster, skriver Maria Gardfjell & Jenny Lundström (MP) med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Sveriges kommuner, regioner och myndigheter borde snarast revidera sina mål för upphandling av mat så att allt som är möjligt att köpa från det svenska jordbruket också köps därifrån utifrån uppställda kriterier för bra miljö- och djurskydd, skriver Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C).

Mer växtbaserad mat i skolan är ett sätt att både höja kvaliteten på maten, en viktig folkhälsoinsats, ett sätt minska arbetsbelastningen på personalen och ett bra sätt att minska kommunens klimatpåverkan och samtidigt spara pengar. Det skriver vegoentreprenören Gustav Johansson och riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (M) och Jens Holm (V).

Svensk mjölkproduktion är i kris. Jag uppmanar nu alla konsumenter och kommuner som vill stötta den att handla svensk mjölk.

Det är beklagligt att centerpartister fördömer CUF:s beslut att ställa sig bakom labbodlat kött. Det är driftiga innovatörer och forskare som kommer att lösa klimatkrisen, inte byråkrater eller politiker. För ett teknikoptimistiskt liberalt parti borde det vara självklart att stå bakom det miljövänligare alternativet odlat kött, skriver tre styrelseledamöter i CUF.

Det råder en övertro på fördelarna med miljöcertifiering av olika produkter, till exempel mjölk och kött som produceras i ekologiska jordbruk. Det är inte självklart att en tredjepartscertifiering ger miljöfördelar eller mer hållbarhet jämfört med vanlig produktion. Därför är det dags att kräva vetenskapligt underbyggd hållbarhet för skattepengarna.

Jag förordar inte importerad ekomat i stället för svenskproducerad, svarar forskaren Maria Wivstad på en replik från Staffan Danielsson (C).

Fortfarande lever många av hönorna i äggindustrin hela sina liv i burar. Det är en djurhållning som hör dåtiden till, och som stadigt minskar i Sverige liksom i många länder i Europa. Men utvecklingen kan gå snabbare. Handeln har tagit sitt ansvar och valt bort buräggen – nu är det dags för politikerna att ta sitt.

De kommuner som sätter upp höga procentmål för att köpa ekomat och sedan tvingas köpa importerad mat är inga miljökommuner.

Att i offentlig sektor köpa in ekomat är ett sätt att stödja produktionssystem med bra miljöprofil som också värnar om djurens välfärd. Ekomaten är lika näringsrik som konventionell mat och innehåller inga eller i sällsynta fall mycket små mängder bekämpningsmedelsrester. Ekologiskt lantbruk bidrar också med innovationer som kommer hela lantbruket till del.

Den ensidiga fokuseringen på ekologiskt vid upphandlingar är inte oproblematisk. Centerpartiet vill att varje offentlig upphandling ska behandlas objektivt och att de tydliga vinsterna med närodlade livsmedel tas med i upphandlingsarbetet.

Livsmedelsverket gick nyligen ut med nya kostråd som ska täcka in både hälsa och miljö. Det handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras.

Ekologisk odling kräver mycket mer mark än konventionell odling, som använder mineralgödsel. Men ekojordbruket är beroende av halm och stallgödsel från det konventionella jordbruket. Ekvationen går därför inte ihop om vi ska satsa mer på ekologisk odling i sin nuvarande form, konstaterar växtfysiologen Lisa Beste.

Kommuner och landsting hakar gärna på olika trender. Ekologisk mat, verkningslösa jippon som Earth hour, eller motstånd mot genmodifierade produkter kanske ”känns” bra. Men våra beslutsfattare borde i första hand luta sig mot vetenskap. \

Ett växande engagemang i näringslivet är avgörande om vi ska nå klimatmålen. Att en dom nu gör att företag som klimatkompenserar, genom exempelvis trädplantering, straffbeskattas är därför fel och en fråga för regeringen, skriver bland andra vd:n på Saltå Kvarn.

Svenskar hör till dem som äter allra mest bananer i världen, och vår handel påverkar starkt de bananodlande producenterna. Vi vet att bananindustrin präglas av usla arbetsvillkor. Därför är det dags för fler kommuner och landsting att ställa krav på rättvis handel när de köper bananer.

Det serveras tre miljoner offentliga måltider varje dag på förskolor, skolor och äldreboenden. Köttet i maten kommer alltför ofta från djur som inte levt under de goda uppväxtförhållanden som råder i Sverige. Visst borde det kött som lagas i offentliga kök och som köps in för skattepengar följa svenska djurskyddsregler?

Närodlad mat och resurssparande transporter går hand i hand. För att ta ett helhetsgrepp om miljöarbetet har Centerpartiet därför inspirerats av skånska kommuner som Simrishamn, Tomelilla och Ystad som framgångsrikt arbetar med så kallad samordnad varudistribution (SVD).

Visst får Kravs vd förespråka det han säljer, nämligen Krav-märkta varor, men det är djupt problematiskt när han helt dömer ut det svenska jordbruket i övrigt.

Vi väljer mat på nya sätt. Förr var mat något ganska personligt som inte angick så många andra än oss själva. Nu är mat i högsta grad en offentlig handling. Vi positionerar oss själva genom våra matval.

Matgästerna i dagens skolor är vår framtid. De förtjänar mat som kommer från en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion som bidrar positivt till Sveriges miljömål.

Det går inte längre att skylla på lagstiftningen för att välja bort närproducerad och svensk mat i offentliga upphandlingar. Finns viljan så finns möjligheten. Men för att uppnå högsta kvalitet krävs kunskap och uppföljning. Det skriver Ola Göransson, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.

Utdelningen av hamburgare utanför skolan i Nyköping måste vara en av de senaste årens mest misslyckade PR-kupper. Inte nog med att manifestationen mot en köttfri dag i skolbespisningen framfördes på ett sätt som milt sagt kan beskrivas som okänsligt. Själva budskapet är dessutom ett rejält skott i foten om syftet är att öka efterfrågan på kött från svenska bönder, skriver centerpartisten Gustav Hemming.

Många föräldrar har tröttnat på den dåliga skolmaten och begär särkost till sina barn. Men ska bra skolmat vara särkost? Nej, den borde vara alla barns, och äldres och sjukas, rätt. Det är därför hög tid att politiker inom kommuner och landsting börjar stå upp för svensk mat, skriver Axel Hansson och Annika Unt Widell.

Industrijordbrukets djurhållning och förstörelse av våra matjordar är en återvändsgränd. Sverige behöver en politik för att återskapa självförsörjningen av mat. Landsbygden behöver återbefolkas av en miljon människor som kan försörja oss med mat från ett fossilfritt modernt jordbruk.

Många patienter klagar med rätta på maten som serveras på sjukhusen. Därför har vi i landstinget i Kalmar län tagit hjälp av stjärnkockar och satt som mål att laga och servera Sveriges bästa sjukhusmat.

Förslaget att öka andelen ekologiskt producerad och inköpt mat slår fel. Istället bör staten och kommunerna kräva att maten är producerad under stränga miljö- och djurskyddsregler.

Ekologiska val i offentlig upphandling driver på utvecklingen av ekologiska livsmedel och sprider ringar på vattnet. Genom att kommuner och landsting upphandlar ekologisk mat bidrar det till att uppnå lokal miljömål och öka konsumenternas efterfrågan på ekologiska produkter.