Effektivisering

En pandemiskuld ska arbetas av samtidigt som en kraftig inflation höjer priserna på allt och en pensionssmäll får knäna att vika sig även för de starkaste kommunerna och regionerna. Om inget görs går sektorn mot 24 miljarder i underskott till 2024. Det finns all anledning att spara klokt.
Här är sex ekonomichefers bästa tips.

Halva potten gick till Bjurholm när nya kommunakuten delade ut sina första krisbidrag. Pengarna till minsta kommunen motsvarar 1 miljard i Lindesberg eller 4 miljarder i Gävle. Bjurholms ansökan är bra, motiverar Clas Olsson, ordförande för Delegationen för kommunal ekonomi i balans.
• Lista: Kommunerna som får bidrag

Kommunerna kämpar i månader med att färdigställa kommunalekonomins portaldokument: räkenskapssammandraget till SCB. Merparten klarar inte deadline. Men nu har Solna jobbat fram en lösning där hela redovisningen rullar ut färdig med ett enda knapptryck.

Svag ekonomi inledde mandatperioden – sedan kom pandemin och med den guldregn i form av statliga bidrag. Nu väntar åter tuffare tider. I en serie artiklar granskar DS kommunernas utveckling sedan valet och inleder med ekonomin.
* Så har din kommun förändrats – unik artikel med grafik
* Kommunerna som höjt och sänkt skatten mest
* Varningen från SKR – ”De kommer att få det väldigt tufft”

Bättre beslutsunderlag för politiker, snabbare sammanfattningar till chefen – snart kan AI hjälpa kommuner och regioner att bearbeta stora mängder text. Men det finns risker.
”Data är partisk”, konstaterar Johanna Bergman, strategichef på AI Sweden och utsedd till en av de 30 intressantaste personerna under 30 i Europa.

Gagnar fenomenet samhällsfastigheter några andra än de inblandade kapital­ägarna, frågar sig Lars Heikensten och Hans Lindblad. Svepet handlar också om vindkraft, vården och apoteken.

Ydre har höjt skatten – men det hjälpte inte. Kommunen går mot underskott och det är placeringar av barn och unga som tynger ekonomin.

Sötebrödsdagarna är över. ”Så snabb förändring har jag inte varit med om tidigare”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Flera kommuner med svag grundekonomi vittnar om stora bekymmer redan nu.

Vi behöver en ärlig debatt om vad som är faktiska effektiviseringar i välfärden – och vad som i stället bör kallas vid sitt rätta namn – nedskärningar, skriver vänsterpartisterna och oppositionsborgarråden i Stockholm Clara Lindblom och Torun Boucher.

Sluta digitalisera oviktiga detaljer och satsa i stället på hållbara lösningar, bygga nätverk och samverkan för rätt utveckling, skriver Maria Hansson, digitaliseringsstrateg och konsult.

Små till medelstora kommuner intar toppositioner när effektiviteten i kommunerna mäts i en färsk rapport. I skolan är små kommuner på landsbygden de effektivaste, medan storstäderna uppvisar svag effektivitet på hela välfärdsområdet.

Statsminister Stefan Löfven (S) påstår att Moderaterna och Kristdemokraterna sänker skatterna i kommunerna under pandemin. Det stämmer inte, men det är något de borde göra, skriver John Norell, förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet

I Täby har en kvalitetspeng införts inom förskolan, grundskolan, hemtjänsten, vård och omsorgen och nu inom kort för bra mat inom skattefinansierade välfärdsverksamheter. De som levererar en hög kvalitet får mer betalt. Och det fungerar, skriver fyra moderata kommunalråd.

Högre effektivitet i kommunerna behövs för att dämpa skatteökningar och hålla tillbaka försämringar i välfärden. Effektiva kommuner bör därför premieras med ett nytt statsbidrag, en ”effektivitetsmiljard. Det skriver Anders Norrlid, Magnus Arnek och Tore Melin, författare till en ny ESO-rapport.

Skaparna av vårdfabriken har aldrig begripit värdet av en kram. Tiden det tar att trösta ses som en direkt förlustaffär; kramar drar ner produktionstakten, driver kostnaderna i höjden och föranleder ännu ett år med hårda besparingskrav.

Vi ställer oss mycket tveksamma till påståendet att sortering och triagering av sjuksköterskor med stöd av digitala verktyg ökar produktiviteten i hälso- och sjukvården, replikerar Collabodoc AB:s Nils Crona, Staffan Bjessmo och Göran Modin.

Kompetensförsörjning och kvalitet kan förbättras i kommuner. Men det behöver ske på olika sätt utifrån varje kommuns lokala förutsättningar, skriver Anders Folkesson på SKR i en replik.

Det är hög tid att påbörja diskussionen om en rationell och ändamålsenlig kommunindelning utifrån dagens och framtidens förutsättningar, skriver Sverker Lindblad, tidigare huvudsekreterare i kommunutredningen.

Vår beläggningsgrad har sjunkit, trots fler patienter och färre vårdplatser. Den förändringen har tagit många år och många kloka människor, skriver Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef på Östra sjukhuset, Sahlgrenska.

Kommuner måste sluta ljuga om skolpengen. Ge skolan de resurser som utlovats och alla barn en bra start i livet. Om kommunerna inte lyckas axla detta avgörande samhällsansvar bör skolan förstatligas, skriver Sam Assadi (S) Värmdö.

De som får arbeta på distans tenderar att vara mer nöjda med sitt jobb än dem som tvingas släpa sig till en viss plats varje dag. Mer distansarbete skulle ge oss en billigare, effektivare och mer kompetent offentlig sektor.

Vi som arbetar i välfärden och vi som använder välfärden måste gemensamt tvinga ut de styrande politikerna på banan för att diskutera effektiviseringsidealet. Finns det inte mer resurser så måste uppdraget minska inom alla välfärdsyrken för att skapa balans mellan krav och resurser, skriver företrädare för föreningen Välfärdsinitiativet.

28 kommuner och 4 regioner höjer skatten 2020. Det är det största antalet skattehöjningar på tio år. Men kommunernas snittuttag ökar bara med 3 öre och regionernas med 7.

Nej, staten kommer inte att lägga ned de riktade statsbidragen. Och nej, lösningen på den kommunala välfärdens finansiering är inte att staten lånar pengar för att ge dem till kommunsektorn. Det tror Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Clas Olsson.

Kommunsektorns kris kan undvikas visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Rapporten visar också att mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin.

Kommunkompassen tar ut ny riktning för att bli bättre på att tackla framtida utmaningar för kommunala sektorn. Kursändringen är ett resultat av ett svensk-norskt samarbete.

Färre stuprör. Fler kontakter med aktörer utanför kommunen. Och snabbare beslut. Ängelholm har påbörjat en resa i den riktningen – som landets första agila kommun. ”Besöksvänner” till ensamma äldre är ett exempel på en ny lösning.

Många kommuner kommer tvingas att omprioritera och dra ner på ambitionsnivåerna i både välfärdsuppdraget och tillväxttakten om regeringens förslag till nytt kostnadsutjämningssystem blir verklighet, skriver kommunstyrelsens ordförande i Västerås Anders Teljebäck (S).

Hallå där rektor Linnéa Lindquist, som startade Skolledarupproret, du är också en av initiativtagarna till Skolmarschen den 12 och 13 oktober.

Vi hålla med om att verksamheten i Motala många fall har varit ineffektiv och att styrningen varit bristfällig under det föregående rödgröna styret. Men det har inte resulterat i att vi sänker kvaliteten i äldreomsorgen, skriver företrädare för den styrande Alliansen.

Så fungerar utfallsbaserad upphandling

Ingen kommun okynnesanställer kommunikatörer på ren jävelskap, tvärtom är de förutsättningen för en effektiv medborgarservice, skriver Nils Karlssom som tycker att det borde anställas fler kommunikatörer i våra kommuner och regioner.

67 kommuner har samlat all verksamhet i en enda förvaltning, visar en DS-enkät. Men forskare varnar för maktkoncentration.

Fritid ihop med teknik. Nämndfrågor till kommunstyrelsen. Kreativiteten flödar när kommuner ser över sin organisation, visar en DS-enkät. Samtidigt naggas demokratin i kanten när antalet politiska uppdrag fortsätter att minska.

Om pengarna inte räcker måste vi kanske slopa modersmålsundervisning och slöjd och musik, varnar rektor Linnéa Lindquist. Hon har startat Skolledarupproret.

Larmen om hotande underskott och sparkrav hörs nu från alla hörn i Kommunsverige. Hela 110 kommuner och mer än hälften av regionerna går mot förlust i år.

Regeringen vill tillsätta en kommission för att hitta lösningar på framtidens finansieringsgap i välfärden. Det är bra. Med risk för att låta som en hurtig kommunikatör från näringslivet – glöm inte att välfärden växer bäst när ekonomin gör det.

Nya arbetssätt är nödvändiga för att möta ett ökat behov av välfärd. Men de offentliga finanserna behöver också ses över, skriver SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog i en replik till Svenskt Näringsliv.

Det är illavarslande att SKL så ensidigt betonar behovet av resursförstärkningar och skattehöjningar. Allra viktigast för kommuner och regioner är att öka effektiviteten, skriver Svenskt Näringsliv.

Det är läge att upplysa Gabriel Heller Sahlgren om den lavinartade lärarbrist som råder och om de stora besparingskrav som kommunala skolor står inför, skriver läraren Maria Wiman i en replik.

För att kunna utforma en bra skola måste vi veta var styrkorna och svagheterna finns, men då krävs fler och bättre kvalitetsmått som mäter både elevernas resultat och lärarnas effektivitet, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Potentialen att förbättra samhällsservicen med hjälp av digitala tjänster är stor. Men digitaliseringen får inte ske på bekostnad av Sveriges säkerhet, samhällets funktionalitet eller individens integritet, skriver företrädare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Bettina Kashefi och Anders Morin från Sveriges Näringsliv har delvis rätt i sin rubrik: "Enbart mer resurser kommer inte att lösa välfärdens problem". Det är tyvärr det enda som är rätt i deras debattartikel, replikerar Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans.

Trots fem år i kommunal sektor slutar jag inte att förvånas över hur låg den generella IT-kompetensen är. Datorn kom till kommunkontoret innan jag var född, trots det verkar IT-kompetensen hos en del inte höjts sedan det där datorkörkortet togs 1997.

Det finns en övertro på att ledningssystemet i hemtjänsten ska lösa mycket av effektiviteten i verksamheten utöver definierad kvalitet. Men då ledningssystemet i normalfallet inte är organiserat så det bildar ett best practice för verksamhetens vardag bidrar det inte i tillräcklig mån till systemets effektivitet, skriver Dan Lindqvist.

Enligt bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP), ska han i år ta fram ny lagstiftning för att skapa ”en standard” för alla kommuner så att de kan digitalisera sina plan- och byggprocesser. Det vill han göra för att få en mer effektiv, likvärdig och smidig hantering i hela landet. Vi välkomnar initiativet att skapa gemensamma riktlinjer inom det här området. Äntligen, skriver Karin Lindmark, standardiseringschef samhällsbyggnad, SIS.

Just nu pågår ett osannolikt drev mot Nya Karolinska framförallt i DN. Det finns faktiskt ingen sans eller måtta i det som skrivs och alla proportioner har försvunnit, menar ekonomijournalisten och författaren Monica Renstig.

Nu digitaliserar vi hela samhällsbyggnadsprocessen – enhetligt och i alla kommuner, skriver bostadsminister Peter Eriksson (MP), och föreslår en ny lagstiftad standard som ska förenkla, snabba upp och göra planprocessen mer transparent.

Trots toppnoteringar på flera områden ligger Sverige i botten när det gäller antal läkarbesök, antal vårdtillfällen, antal vårdplatser och patientnöjdhet, skriver Staffan Tjus, Medborgerlig Samling.

I dag styr och leder vi utbildning, vård och omsorg så att effektivisering ska ge ekonomisk vinst. En idé som vi hämtat från företag som producerar skolböcker, röntgenapparater och hjälpmedel. Denna idé har sedan 1990-talet blivit alltmer förankrad i vår världsbild och nu kommit nära en naturlag. Tänk om den är fel och i stället skapar svårigheter och problem inom dessa områden?

Hälso- och sjukvården i Sverige måste bli mer patientnära, mindre sjukhustung och styras mer effektivt. Den 15 december 2017 presenterade regeringen de första förslagen för att förstärka primärvården och omstrukturera vården. Vision välkomnar detta arbete, men vill bidra med ett antal förslag, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande.

Varje offentlig organisation måste då och då se över administration och ledning så att skattepengar används effektivt – även SLL. Vi är förvånade över S och MPs replik, då alla partier borde stå enade i just detta ärende, skriver Alliansen i SLL i en replik.

Svenskt Näringsliv bedömer att det är möjligt att effektivisera kommunal verksamhet med 15 – 25 miljarder kronor fram till år 2020 utan att kvaliteten blir lidande. Därtill kan effektiviseringar också ske i landstingen. På så sätt kan skattehöjningar undvikas.

Moderaterna har haft tio år på sig att vässa landstinget. Men istället har vi sett kostnadsdrivande privatiseringar, skenande konsultnoter och oproffsiga upphandlingar med akut kris i sjukvården som resultat.

Nu ser vi över landstingets ledning och styrning. Resurser ska läggas på rätt saker och verksamhet går före byråkrati. Ambitionen är att vi ska vara bäst i landet på att leverera en sjukvård utan köer, skriver alliansledarna i Stockholms läns landsting.

Att tillgängliggöra offentliga geodata som öppna data skulle ge en samhällsekonomisk vinst. Det gäller även om man inte räknar in sannolika indirekta effekter som effektiviseringar, eller bättre konkurrens och lägre anbudspriser vid upphandlingar, skriver Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan.

Utredningens förslag ökar inte vårdens effektivitet utan är en eftergift åt arbetsgivarna som genom delegering slipper åtgärda den allvarliga bristen på sjuksköterskor, skriver Svensk Sjuksköterskeförening apropå Göran Stiernstedts utredning.

De senaste 25 åren har en villaägares avgifter för vatten och avlopp ökat dramatiskt, och på ett sätt som visar på tydliga brister i dagens system. Nu måste politiker och ledande tjänstemän visa mod och ifrågasätta sättet att arbeta med dessa frågor.

Den svenska välfärdsstaten står inför stora utmaningar på både kort och lång sikt. Den demografiska utvecklingen under de närmaste åren sätter tillsammans med höstens flyktingkris stor press på ekonomin. Höjd produktivitet blir avgörande för att klara välfärdens finansiering, skriver chefekonomen Ann Öberg och Anders Morin som är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

Vad vill ditt parti göra för tilliten, frågade Dagens Samhälle nyligen, apropå Långtidsutredningen. Kristdemokraternas Jakob Forssmed har plockat upp handsken och pekar ut några viktiga områden för stärkt tillit, däribland reformerad arbets- och bostadsmarknad, men också egenmakt och större tilltro till civilsamhället.

I Sverige finns flera tusen IT-ingenjörer med indiskt ursprung. Rätt använt ger detta möjligheter för den offentliga sektorn att outsourca mer, minska kostnaderna och samtidigt hålla en hög kvalitet i sina IT-verksamheter.

Hur Sverige ser ut om trettio år beror på hur den demografiska utmaningen hanteras, och hur vården, skolan och omsorgen moderniseras. Sanningen är att de flesta av de senaste decenniernas reformer varit verkningslösa. Vi måste inte minst använda data om välfärdssystemen på ett nytt sätt.

Landstingen måste fördela vårdens arbetsuppgifter så att kompetensen används på rätt sätt och resurserna utnyttjas mer effektivt. Genom att föra över administrativa arbetsuppgifter från läkare och sjuksköterskor till medicinska sekreterare får vårdpersonalen mer tid för patienterna. Det ger en högre kvalitet i vården och en förbättrad patientsäkerhet.

Det finns redan i dag verktyg för att driva på decentraliseringsarbetet och säkra myndigheters och de statliga jobbens närvaro i hela landet. Därför borde civilministern kavla upp ärmarna, ta av skygglapparna och sluta gömma sig bakom ett uppdrag.

Många orter har sett statliga tjänster försvinna när myndigheter okoordinerat flyttat sina kontor till Stockholm eller andra större städer. Det visar att styrningen av myndigheterna inte längre är anpassad till samhällsutvecklingen, och det kan vi inte stillatigande acceptera. Regeringen ska därför ta ett tydligare grepp över myndigheternas lokalisering för att garantera en närvaro i hela landet.

Många yrkesgrupper i Sverige är i dag översvämmade av administration som kräver tusentals arbetstimmar. Lärare, undersköterskor och chefer lägger allt mindre tid på sina kärnuppgifter: undervisa, ge omvårdnad och utöva ledarskap. Jakten på att minska administrationen har lett till att vi jobbar fel. Minskad byråkrati får vi bara om rätt personer gör rätt saker.

Genom att införa obligatorisk nyttokalkylering i beslut om större IT-investeringar och andra områden där nyttan är både direkt och indirekt kan många fördelar uppnås. Med små medel kan offentlig sektor ta mer välgrundade beslut, identifiera positiva förändringar och spara stora skattepengar i sitt upphandlingsarbete.

Det är beklagligt att Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson ägnar sig åt en oseriös statistikdiskussion i stället för att intressera sig för den förbättringspotential som många sjukhusläkare vittnar om, replikerar Stefan Fölster.

Kommunerna måste bli bättre på att utnyttja den erfarenhet och kompetens som finns hos äldre och rutinerade tjänstemän. Det finns en stor arbetskraftsreserv därute som kan göra stor nytta för kommunerna - bara utbud och efterfrågan kan hitta varandra. Det är dags att skapa en ny marknadsplats för kommunala utredningstjänster.

Efter hundratals möten med ledningsstaber i det offentliga Sverige ser vi stora utmaningar angående hur IT används för styrning. Kort sagt så riskerar myndigheter, kommuner och landsting att gå allt mer i otakt med såväl samtiden som med varandra. Kommunerna har kommit längst och har ett stort fokus på både medborgare och medarbetare. Där har staten mycket att lära.

Svenska statens politik utförs av dess myndigheter. Hur väl de fungerar är därför viktigt för statens effektivitet i både ekonomisk och demokratisk bemärkelse. En viktig men kontroversiell fråga i sammanhanget handlar om myndigheternas lokalisering.

En färsk rapport beskriver den svenska sjukvården som onödigt trög och ineffektiv. Samtidigt visar landstinget i Gävleborg hur ny teknik på ett konkret sätt kan ge läkarna mer tid över till patienterna, genom att frigöra tid som de annars tvingas lägga på att hantera ålderstigna administrativa system och tröga datorer.

Ledande socialdemokrater har i praktiken slagit fast att det ska sparas ytterligare 10 miljarder kronor i statlig sektor. Hur de besparingarna konkret ska se ut har S ännu inte berättat. Men partiets ovilja att gå fram med höjda skatter inför valet får inte leda till att statlig sektor inte kan fullgöra sitt uppdrag eller att statsanställda får sämre arbetsförhållanden, skriver Saco-S ordförande Lena Emanuelsson.

De nya moderaternas politik har havererat på alla fronter. För att flytta fokus från detta faktum sprider de båda riksdagsledamöterna Anna Kinberg Batra och Per Bill mot bättre vetande myter om den socialdemokratiska politiken, nu senast i Dagens Samhälle om vår ekonomiska politik, replikerar Fredrik Olovsson (S).

Magdalena Anderssons politik riskerar leda till att tiotusentals offentliganställda får sparken och kraftigt försämrad service på till exempel arbetsförmedlingen. Viktiga samhällsfunktioner får inte hanteras så lättvindigt som S föreslår när de opreciserat vill spara tio miljarder på 20 myndigheter, skriver moderaterna Anna Kinberg Batra och Per Bill.

Genom att samordna mer av verksamheten via Statens servicecenter kan den statliga administrationen spara hundratals miljoner kronor som istället kan satsas på bättre verksamheter. En positiv bieffekt är också att det skapar värdefulla arbetstillfällen utanför Stockholm.

Genom att fokusera på ett område i taget och tydligt visa var effektiviseringar och satsningar ska ske kan svenska myndigheter klara av det stora omställningstryck som de står inför i sina verksamheter.

Regeringen har ökat trycket på myndigheterna att flytta ut stödfunktioner för att effektivisera verksamheten. Statens servicecenter som öppnade i juni är ett exempel på detta. Och visst kan den offentliga sektorn effektiviseras med dessa metoder, visar en studie bland 15 av de 20 största svenska myndigheterna.

Det talas mycket om det framtida finansieringsgapet i den offentliga sektorn. Bedömningar visar att skatten behöver höjas med långt över 10 kronor för att servicenivån ska kunna behållas. En sådan skattehöjning är omöjlig. Men det finns andra och smartare vägar att gå.

Staten skapar nu under våren ett centralt servicecenter som stöd för sina myndigheter. Rätt använt kan resultatet bli en rejält effektiviserad administration.