Regeringen vill avveckla ebolagen. En befintlig utredning får nu ett tilläggsdirektiv för att utreda hur det ska gå till. Det säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).

Socialdemokraten Jimmy Jansson upprörs över att ”matematiska formler” styr flyktingpolitiken. Kommunalrådet fick stor uppmärksamhet när han i helgen ”sa nej” till att Eskilstuna ska ta emot nyanlända nästa år. Men kan kommunen det? Dagens Samhälle reder ut.

Att kostnaderna för långvariga socialbidrag tas lokalt ger incitament till ett slags mellankommunalt Svarte Petter-spel som för med sig flera problematiska sidoeffekter menar forskaren Jan Amcoff.

Den 1 juli skärptes ebo-lagen så att en asylsökande som flyttar till ett utsatt område kan förlora sin dagersättning. Ändå har drygt 1 400 personer valt att bosätta sig i de undantagna stadsdelarna.

Elva kommuner vill sätta stopp för att asylsökande ska kunna bosätta sig där på egen hand. Fyra avstår från den rätt de fått att göra undantag från ebo-lagen. Det visar Dagens Samhälles kartläggning.

Bengtsfors är en av de kommuner som tagit emot flest flyktingar sedan 2016. Ändå finns vi inte med på listan över kommuner som får göra undantag från ebo. Det här måste naturligtvis ändras – allra helst bör ebo skrotas, skriver kommunstyrelsens ordförande Stig Bertilsson (M).

Att ta emot flyktingar och låta dem forma Göteborg är en tradition lika gammal som staden själv, skriver Mikail Yüksel och Lotta Slim, Partiet Nyans.

Avskaffa ebo, förläng etableringstiden och strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Det är tre förslag för en samlad omtanke om vårt land och de människor som söker sig hit för att börja ett nytt liv, skriver Katrin Stjernfeldt Jammeh & Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande (S) i Malmö respektive Södertälje.

Flera kommuner vill helt stoppa asylsökande från att flytta in på egen hand. Genom ändringen av ebo-lagen ser det nu också ut att bli möjligt.

Barn som läser läxor i trapphusen och vuxna som sover i skift i små lägenheter. Vi håller inte med om att regeringen sviker asylsökande när ebo-lagen förändras, skriver S-kommuntopparna Katrin Stjernfeldt Jammeh, Boel Godner och Ebba Östlin.

Regeringen vill ändra regelverket för ebo så att asylsökande som bosätter sig i “särskilt utsatta områden” ska förlora sin rätt till bidrag. I stället för att använda verktyg som stadsplanering, välfärdspolitik och omfördelning använder regeringen repressiva verktyg mot människor som drabbas av rasism och skuldbelägger individer för kollektiva utmaningar.

Hemlösheten i Malmö är rekordstor och en följd av den utbredda bostadsbristen. Staden klarar inte att lösa situationen ensam. Nu krävs statliga initiativ: en bostadspolitik för bostäder som fler har råd med och en förändrad ebo-lagstiftning.

Norrköpings kommun kan göra mer för att minska de negativa konsekvenserna av trångboddhet. Vi har exempelvis beslutat att vårt kommunala bostadsföretag, via hyreskontrakten, ska begränsa antalet boende i en lägenhet. Vi vill också utnyttja miljöbalken för att kunna inspektera om en specifik bostad kan anses vara hälsovådlig eller inte.

Nästan hälften av landets moderata kommunstyrelseordförande anser att de inte klarar ett bra flyktingmottagande. Bland annat pekar de på att dagens system leder till kortsiktiga och dyra lösningar.

Medan rikspolitiker talar om ebo-lagstiftningen som en frihetsfråga, får kommunerna förhålla sig till dess verklighet, som är trångboddhet och svarthandel med bostadskontrakt.

Det goda folkhemmet skulle ha plats för alla. Det har det inte längre. Stor, ibland extrem trångboddhet, är en realitet i många kommuner med högt ebo-mottagande.

Lagen om eget boende, EBO, leder inte bara till trångboddhet i redan utsatta områden. Även kommuner som väljs bort av nyanlända får onödiga utgifter när förberedda bostäder inte tas i bruk.

Flyktingar kan idag bosätta sig var de vill i landet. Men hur många låter socialtjänstens långsiktiga budgetutveckling i mottagarkommunen agera ledstjärna i valet av boendeort? Om våra lagar inte längre är praktiska, ändra dem!

Var fjärde lokal toppolitiker anser att deras kommun inte klarar kvaliteten och integrationen i flyktingmottagandet. Många vill nu se att det statliga ansvaret för de nyanlända förlängs.

Bostadsanvisningslagen har gjort en redan svår bostadssituation svårare - men pressar också fram fler lösningar. Kommuner som tidigare tog emot få eller inga nyanlända försöker nu verkligen leva upp till lagen. Länsstyrelsen Skåne ser, trots protester och svårigheter på flera håll, att lagen haft positiva effekter.

Det kan inte vara enstaka kommuners uppgift att bryta mot olika lagar godtyckligt. I det läge som råder klarar vi inte av vårt anvisade mottagande för 2016. Det är vi inte ensamma om, däremot är det inte alla som väljer att vara lika ärliga med det, skriver Leif Gripestam (M), Täby samt Adam Reuterskiöld (M), Ekerö.

Täby och Ekerö har beslutat att inte vara en del av det svenska flyktingmottagandet. De vill överlämna sitt åtagande till andra – men tar gärna emot fördelarna av att vara en del av Stockholmsregionen. Det måste få konsekvenser. Om Sverige ska bryta segregationen måste landets rikaste kommuner blir en del av den stabila ansvarstagande basen.

Migrationsverket har inlett en massiv omflyttning av asylsökande som bor i tillfälliga anläggningsboenden, med syfte att flytta dem till verkets egna anläggningar som mestadels finns i norra delen av landet. Tyvärr verkar Migrationsverket vara omedvetet av värdet på den integration som skett lokalt där många har fått praktikplatser och stora nätverk.

Politikerna på den nationella nivån måste inse att landets 290 kommuner är det som är Sverige. Utan respekt för kommunerna - ingen respekt för medborgarna. Sverige behöver gå i takt.

Ebo-lagen måste ändras, annars riskerar människor att bli fast i ett utanförskap som de aldrig kommer ur, säger Boel Godner (S), kso Södertälje.