E-hälsa

Det är orimligt att vårdnadshavare inte ska kunna fullfölja sitt föräldraansvar gällande sina barns kontakter med vården, replikerar Maria Malmer Stenergard (M.)

Barn anses vara myndiga nog att sköta sina vårdkontakter på nätet och hämta ut sina mediciner på apoteket vid 13 års ålder. För föräldrar med friska barn kanske det här inte spelar så stor roll. Men för oss NPF-föräldrar ger beskedet upphov till en enorm stress, skriver mamman Jenny Egerborn.

Patienter kräver en tillgänglig primärvård med möjlighet till digitala vårdkontakter. Men dagens olika vårdsystem har inte hängt med i utvecklingen. Det är därför dags för ett nationellt primärvårdssystem med krav på både fysisk och digital närvaro, skriver Praktikertjänsts vd Carina Olson och chefläkare Sara Banegas.

Antalet äldre över 80 år ökar med 270 000 fram till 2030. Vi ser möjligheten att klara denna utmaning, utveckla äldreomsorgen och ta den in i framtiden, skriver Michael Ländin ordförande för omsorgsnämnden (S) och Mattias Ask chef för omsorgsförvaltningen i Kalmar.

Resultatet blir mer användarvänligt, behovsbaserat och relevant när patientföreträdare involveras vid utveckling av digitala vårdlösningar, replikerar företrädare för Visiba Care.

Om Sverige ska bli världsledande inom såväl life science som digitalisering av vården måste vårdprofessionella med kunskap om medicinsk informatik involveras i arbetet, skriver flera läkare och forskare.

Det blågröna styret i Västra Götalandsregionen vill från och med nästa år sluta betala för digitala vårdbesök utanför det egna länet.

Region Gävleborgs stora digitaliseringssatsning rör upp känslor. Moderaterna vill stoppa tvångsanslutningen av privata vårdcentraler. Och vårdföretagare pratar om ”monopolinförande”.

Varje år besvarar sjuksköterskor i Region Gävleborg runt två miljoner telefonsamtal. Ganska ofta är frågan: ”När är det jag har en läkartid?” Men i april ska en automatiserad e-tjänst ta över. Den kommer att ge råd, sortera patienterna och slussa dem vidare.

Stockholmarna behöver fler vårdcentraler och husläkare. Patienterna behöver ökad tillgänglighet till vården, både digitalt och fysiskt. Därför välkomnar vi etableringar av nya vårdcentraler – från alla olika slags aktörer, replikerar politikerna i Region Stockholm Anna Starbrink (L), Daniel Forslund (L) och Tobias Nässén (M).

Den 1 januari 2017 avskaffades patientavgiften i Region Sörmland. Intentionerna må ha varit goda, men beslutet har dessvärre kommit att utgöra ett återkommande huvudbry i resterande län när alla landets patienter kunnat erbjudas kostnadsfri vård hos digitala vårdgivare genom Sörmland, samtidigt som notan landat hos övriga regioner skriver de moderata regionråden Tobias Nässén och Magnus Leivik.

Corona-pandemin har satt ljuset på hur användbara digitala möten och e-tjänster kan vara. Samtidigt har utanförskapet bland dem som har svårt att använda digitala tjänster växt under samma period. Det krävs ökad kunskap och nya förhållningssätt för att bryta digitalt utanförskap, skriver ordförandena för Afasiförbundet, Sveriges Arbetsterapeuter och Svenska Logopedförbundet.

Bättre uppföljning och tydligare ansvar. För regionerna Stockholm, Sörmland och Värmland blev 1177-läckan och den undermåliga säkerheten kring miljontals patientdata en väckarklocka. ”När en sådan här sak händer får alla upp ögonen för de brister som kan ha funnits tidigare”, säger Daniel Forslund (L) biträdande regionråd.

Sjukvårdens digitala omställning kräver större it-budgetar. Det bedömer flera regioner. Dagens Samhälles granskning visar att det är stora skillnader mellan hur mycket regionerna satsar på it och hur de spenderar pengarna.

Mathias Ekman på Microsoft, kvantfysiker i botten, vill hjälpa sjukvården att förstå nyttan med ny teknik. Men är frustrerad över att det går för långsamt. ”Det är en jättestor risk att offentlig sektor inte hinner ikapp”, säger han.

Sjukvården lider knappast brist på data, men det är inte helt enkelt att snabbt uppfatta den viktigaste informationen i journalsystemens ordmassor. Visualisering skulle leda till bättre beslut, hävdar uppfinnaren Johan Lundell.

Alla vårdcentraler ska kunna erbjuda ett digitalt alternativ för sina patienter. Det målet jobbar många regioner nu mot och har på allvar tagit upp konkurrensen med de privata alternativen.

Med covid-19 är det tydligt att vi långt tidigare borde ha digitaliserat vård och omsorg. Frågan är varför den digitala omvandlingen går så sakta. De hinder som finns beror mer på kultur och ledarskap än teknik. Efter hanteringen av covid-19 är det dags att göra prioriteringar som bidrar till socialt hållbara lösningar, skriver Eva Franzén och Peter Berggren.

Dags för Sverige att prioritera digitala vårdbesök framför fysiska i tider av Covid-19, skriver Lundaforskarna Leif Dahlberg och Håkan Nero.

Föräldrar ansvarar för sina barn tills den dag de blir myndiga vid 18. Men det finns ett undantag – barnets hälsa. Det som är föräldrars allra viktigaste ansvar fråntas dem av staten den dag barnet fyller 13 år. Då får barnet rätt att sköta sina vårdkontakter på nätet och hämta ut receptbelagd medicin, skriver Maria Hölerman.

Vår kritik mot hur genomsnittskostnaderna för vård på en vårdcentral jämförs med digitala vårdbesök kvarstår, slutreplikerar Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann.

Det går inte att separera vissa patientgrupper från de ökade möjligheter till vård som digitaliseringen medfört. Det saknas dock bra sätt mäta kostnader för digital respektive fysisk primärvård och det finns ett stort behov av mer forskning och kunskap, replikerar läkare, forskare med flera.

Det går inte att rakt av jämföra kostnader för vård på distans med vård på en vårdcentral, eftersom den tillgängliga statistiken endast tillåter missvisande jämförelser. Det skriver forskarna Lina Maria Ellegård och Mikael Hoffmann, som är kritiska till en ny forskningsrapport som slår fast att distansbesök troligen är billigare.

Med en samlad, effektiv och frihetlig hälsopolitik kan vi bespara människor mycket lidande och samhället oerhört stora resurser, skriver hälso- och sjukvårdsregionrådet i Region Stockholm Anna Starbrink (L), som vill forma en samlad hälsopolitik genom initiativet Hälsa för frihet.

Visionen om att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 ter sig fortfarande verklighetsfrämmande. Det är inte i första hand pengar som saknas utan frånvaron av ett tydligt mandat från staten och regionerna, skriver forskaren Mårten Blix.

Region Skåne har upphandlat ett system som gör att bedömningar av hudförändringar kan göras snabbare.

Både privata och offentliga leverantörer av samhällsviktiga tjänster måste leva med att incidenter som 1177-läckan inte är organisationens interna ensak. Det är en självklarhet att de både ska redovisas och analyseras, slutreplikerar informationssäkerhetsexperten Fia Ewald.

I Region Stockholm har arbetet med informationssäkerhet pågått sedan länge, just därför kunde vi agera snabbt så snart säkerhetsbristen kring 1177 kom till vår kännedom, replikerar Daniel Forslund (L) ordförande för innovations- och utvecklingsutskottet.

Det är direkt kontraproduktivt att hudflå organisationer som är publika med sina informationssäkerhetsbrister. Det riskerar bara att leda till att fler hemlighåller sina incidenter för att undgå kritik, replikerar SKL:s Jenny Birkestad och Fredrik Lennartsson, som efterlyser experter som bidrar med konstruktiva råd så att fokus i stället läggs på förbättringar och lösningar.

Ledande företrädare för vården saknar antingen sjukdomsinsikt eller är helt ointresserade av det alarmerande läget som 1177-rapporten beskriver. Det skriver informationssäkerhetsexperten Fia Ewald, som har läst Region Stockholms 14 sidor tunna granskningsrapport om 1177-skandalen.

Efter 1177-skandalen är det viktigt att gå till botten med grundproblemen. Kommunalisering, privatisering och fler regionsamarbeten har alla bidragit till dagens otydliga ansvar för informationssäkerheten i vården. Och vad SKL gör är inte lätt att veta, skriver Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert.

Den som dömer ut digital vård kan göra det på grund av tro och tyckande, men inte på basis av medicinsk kvalitet och tillgänglighet. I det avseendet är vi lika bra, om inte bättre, skriver 30 läkare på den digitala vårdgivaren Kry.

Att sänka ersättningen för den nationellt tillgängliga digitala vården skulle skicka en kraftig signal om att den nödvändiga digitaliseringen av svensk hälso- och sjukvård inte är önskvärd, skriver Kry:s utvecklingschef Livia Holm och Sverigechef Tobias Niemi.

I vården finns flera exempel på hur digitaliseringen sprungit förbi lagarna. I Skåne lanseras snart en ny digital vårdplattform och för att den ska fungera fullt ut måste regeringen förtydliga lagen, uppmanar Alliansen i Region Skåne.

Ansvaret för vårdens digitalisering behöver ägas och tas på ledningsnivå. Annars kommer digitaliseringen ifrågasättas allt mer av patienter som tappat tilliten till sjukvården, skriver Håkan Nordgren, läkare och e-hälsokonsult.

Efter floppen med Hälsa för mig kommer nu nästa förslag om ett nationellt hälsokonto. Men Datainspektionen riktar kraftig kritik även mot det nya förslaget.

Den snabbväxande e-hälsobranschen anställer både utvecklare och vårdpersonal. Skåne ingår i en satsning på startupföretag inom området. Där tillkom 98 nya jobb förra året.

Den svenska primärvården har dragits med stora tillgänglighetsproblem. Därför har patienter, till sjukvårdspolitikers förtret, sökt sig uppåt i vårdkedjan. Därför kan de nya virtuella vårdtjänster som har vuxit fram i Sverige dels utgöra ett viktigt komplement till den övriga vården, dels råda bot på den bristande tillgängligheten.

På området e-hälsa och it-stöd inom vården är det lätt hänt att politiker lockas att fokusera på glamourös genombrottsteknik snarare än på de basala och tråkiga lösningar som måste säkras först, skriver läkarna Mikael Hoffmann och Håkan Nordgren.

Vi ska ha ett helt Sverige, där hela landet lever och där människor och verksamheter tillåts utvecklas. För Norrlands del står infrastruktur av olika slag högt på dagordningen, det rör sig om vägar, järnvägar och digital infrastruktur, som möjliggör tillgång till service av olika slag.

Sverige behöver öka sitt deltagande i internationell standardisering för att uppnå målet om att bli ledande inom e-hälsa år 2025. Fler aktörer kan tillsammans göra skillnad och på köpet blir vi mer konkurrenskraftiga på exportmarknader för e-hälsa, skriver Dan Nilsson vid Swedish Standards Institute.

Allmänläkarkollegiet slåss för att patientsäkerheten, kontinuiteten och resurserna ska bibehållas inom primärvården så att vi kan undersöka våra patienter på plats. Mot oss har vi ett fartblint landstingsstyre som uppger att upp till 75 procent av besöken i primärvården kan tas emot genom digitala lösningar, skriver Sara Banegas, distriktsläkare och verksamhetschef, Ekerö Vårdcentral.

Trots bevisat goda resultat och fina utmärkelser har det varit mycket lättare för det Sverigebaserade företaget First Derm att etablera sig i Storbritannien än inom svensk vård. Orsaken stavas byråkrati.

Att patienter och anhöriga efterfrågar digital vård hänger ihop med att den ordinarie vården inte fungerar. Digitaliseringen av sjukvården är här för att stanna, men professionerna och politikerna måste bejaka utvecklingen och reglera verksamheten på ett sunt sätt.

Alla inblandade måste bli bättre på att ta ansvar för sin del av utvecklingen. Sjukvårdspolitiker behöver tala mindre om möjligheter och göra mer. Och dagens privata utförare måste ändra sin aggressiva marknadsföring.

Regeringens förslag att förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar kommer slå hårt mot den privata vårdsektorn. Det slår även mot innovationskraften av nya lösningar för sjukvården. I förlängningen innebär det att regeringens egna mål inom e-hälsa hotas.

De politiska ambitionerna är tydliga och tekni­ken finns – nu flockas privat och offentligt riskkapital kring unga svenska e-hälsobolag. Och senfärdiga landsting och regioner tänker om och börjar öppna för innovationer.

Genom att upphandla slutresultat i stället för specificerade system kan vården få tillgång till nya innovationer. Det säger Marianne Larsson på Innovation Skåne, och pekar på att många landsting och regioner redan är i gång.

Regeringen planerade flytt av E-hälsomyndigheten till Kalmar är på väg att stjälpa visionen om att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025. Detta är djupt oroande då detta är en av de viktigaste framtidsutmaningarna inom vården, skriver Cecilia Widegren, socialpolitisk talesperson (M).

Digitaliseringen har stor potential för vården och omsorgen. Rätt utnyttjad blir den ett verktyg för effektiv styrning, av godo för patienter och brukare. För att skynda på utvecklingen har tankesmedjan Digital Utmaning listat tio saker vården inte bör göra. Följs dessa är mycket vunnet på vägen mot ett digitalt förändringsarbte.

Hotet om stora kostnadsökningar på grund av den demografiska utvecklingen har hängt över välfärden i ett par decennier, men blir extra påträngande under de närmaste åren. Mot det står bilden av välfärdstjänster som med hjälp av smarta digitala hjälpmedel åstadkommer både kvalitetslyft och väsentligt lägre kostnader. Nationalekonomen Stefan Fölster resonerar om dessa motverkande perspektiv utifrån sin bok Robotrevolutionen.

Behoven av digitalisering inom hälso- och sjukvården är både många och stora. Dagens vård är patientosäker på grund av lagstiftningen. Lagen måste nu ändras så att den sätter individens behov i centrum.

Om vi menar allvar med jämlik vård så får det inte vara betydande skillnader i vilken typ av journaldata de olika landstingen erbjuder via nätet.

För många framstår säkert vården som djupt omodern. Det som krävs är att digitaliseringen ses inte bara som ett stöd, utan som en del av en modern och tillgänglig vård, skriver innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (FP).

Informationssäkerheten är en svår fråga för många kommuner att hantera och det finns betydande brister i den. Därför måste de nu driva på arbetet med att förbättra säkerheten. Priset för god informationssäkerhet kan uppfattas som högt, men det pris som både kommuner och medborgare får betala för dålig säkerhet är betydligt högre.

Svensk hälso- och sjukvård är ofta bättre än sitt rykte. Men inom ett område släpar utvecklingen efter rejält - tjänster inom E-hälsa. Där har vi en lång väg kvar att gå innan vårdens IT-lösningar ligger på den nivå som vi har rätt att förvänta oss.