Liberalerna kräver ett förbud mot kusinäktenskap. Infrastruktur, distansundervisning och friskolor är andra debattämnen denna morgon.

Flera debattörer skriver om skolan i dag: de kritiserar förslaget om en tioårig grundskola, att skolan inte lever upp till sitt kompensatoriska uppdrag och bristen på studiero. Andra ämnen som engagerar är bland annat utsatta barnfamiljer, vaccineringen mot coronaviruset och EU:s taxonomi.

En värdig död definieras alltmer som en kontrollerad död. Här talar vi dock inte längre om ett medicinskt problem som ska lösas med medicinska medel, utan om en samhällelig och kulturell oförmåga att acceptera beroende, tragedi och död, slutreplikerar professorn i hälsovårdsetik Theo Boer.

Att motståndet mot dödshjälp varit större i religiösa kretsar i Nederländerna än i befolkningen i övrigt är ingen hemlighet. Men bland holländska medicin-etiker torde professor Boer stå tämligen ensam, replikerar läkaren P C Jersild.

Precis som de som för närvarande argumenterar för en ändring av lagen i Sverige, trodde jag en gång att det var möjligt att vi i Nederländerna skulle kunna reglera och begränsa dödshjälp till dödligt sjuka och psykiskt kompetenta vuxna med mindre än sex månader kvar att leva. Jag hade fel, skriver professorn i hälso- och sjukvårdsetik Theo Boer.

Den debatt om dödshjälp som uppstått efter Kramforsfallet visar att förespråkarna för dödshjälp inte bara verkar för Oregonmodellen, utan för att Sverige ska bli ett fullt utvecklat dödshjälpssamhälle. Det vill säga ett samhälle som nekar och vård till sjuka och funktionsnedsatta och sedan "undsätter" dem med dödshjälp.

I de berättelser ME-sjuka delat om sin vårdsituation inom ramen för protestaktionen #MEvårdsaknas blir det väldigt tydligt att många blivit mer sjuka på grund av felaktig vård, skriver bland andra Malin Carlbom och Karin Alvtegen.

Ekots uppmärksammade granskning "När vården inte räddar liv" aktualiserar frågan om dödshjälp. Men tankarna går inte i huvudsak till den etiska och filosofiska sidan av frågan, utan till den organisatoriska. Principer är enkelt – men rutiner är svårt.

Den frivilliga dödshjälp som patienter i amerikanska Oregon har möjlighet att få i livets slutskede följs noga upp, och läkarna får stå till svars om några brister upptäcks. Så åter igen: frivillig dödshjälp måste vara en medborgarfråga och inte en läkarfråga, skriver teologer, musiker, politiker, författare med flera i en slutreplik.

Förespråkare av assisterad dödshjälp i livets slutskede talar sig varma för Oregon-modellen. Och visst, allt ser bra ut på ytan, men det behövs inte många timmars undersökningar för att upptäcka att systemet medger oerhörda möjligheter att göra misstag, dölja misstag och skydda deltagande läkare – istället för patienterna.

Märkligt att respekten för sjukas integritet och frihet att välja i livets absoluta slutskede ska vara så svår att acceptera. Den frivilliga dödshjälpen måste vara en medborgarfråga och inte en läkarfråga, konstaterar teologer, musiker, politiker, författare med flera.

Den medicinsk-tekniska utvecklingen väcker frågor om förutsättningarna för livets sista tid och hur den ska se ut, skriver Göran Hermerén som läst nyutkomna boken ”Den moderna döden”.

Vi ska fortsatt ha en vård och omsorg som är tillägnad livet och inte döden. Vårdens uppdrag bör nu som alltid vara att döda smärtan och inte patienten.

Vi är många som vill bestämma över vårt eget slut. Läkare måste få rätt att hjälpa sina patienter att dö på ett värdigt sätt.

Det är sorgligt att handikapprörelsen säger nej till aktiv dödshjälp. Även en människa med ett handikapp kan drabbas av en plågsam obotlig sjukdom som till exempel ALS och vilja slippa kvävas till döds, skriver författaren Inga-Lisa Sangregorio i en replik till DHR och KD.

Att öppna dörren för att det i Sverige ska bli tillåtet med aktiv dödshjälp är att ge vården en helt annan och motsatt uppgift än den har i dag. En människas liv eller värde ska inte mätas i pengar.

Någon borde utreda hur mycket av resurserna i vård och omsorg som binds i att förlänga livet och lidandet för gamla och svårt sjuka som bara ser fram mot en sak: att slippa vakna på morgonen.

I år uppmärksammar RFSU att den svenska abortlagstiftningen fyller 40 år. Den är en milstolpe för jämställdheten i vårt land. Sverigedemokraterna är tredje största parti och vill riva upp lagen. Feministiska segrar och strider vi trodde var vunna ser ut att behöva utkämpas igen.

I kväll torsdag handlar SVT Debatt om aktiv dödshjälp, en debatt som ofta präglas av en syn på funktionsvariationer som något så tragiskt att en snabb död är mer human. Men diskussionen i Sverige borde istället handla om hur vi fortsätter att utveckla ett samhälle där alla garanteras rätten till liv oavsett funktionalitet.