Detaljplaner

Klyftorna mellan stad och land ökar. Arbetande i en Norrbottenskommun har flest barn och gamla att försörja. Skillnaden är enorm jämfört med Stockholmsregionen.
• Hela listan: Så många måste de arbetsföra försörja – kommun för kommun.
• Kommunalråd kräver åtgärder från staten.
• ”Inte bara vi som kommer att ha den här problematiken i framtiden.”

Örebro står för landets största befolkningsökning utanför storstäderna. En viktig pusselbit i expansionen är den så kallade Örebromodellen, som enligt stadens exploateringschef är ett effektivt sätt att försörja marknaden med byggklar mark.

SKR:s flytt till centrala Stockholm dröjer. Den tänkta inflyttningen har skjutits upp – från 2020 till 2027. Eller kanske 2028. Bakgrunden är en kulturhistorisk strid om rivningen av ett 1970-talshus.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) besöker på fredagen Arvika i Värmland för att prata med politiker och poliser om problemet med den musikterror som DS skrev om för två veckor sedan.

Musik på högsta volym från bilburna ungdomar och unga vuxna har blivit ett så stort problem att flera kommuner nu går samman för att få till en lagändring.

Många i byggbranschen har erfarenhet av att rita fungerande stadsmiljöer. Deras kompetens kan användas mer. Vi vill se fler aktörsdrivna detaljplaner, där bolagen själva ser till att nödvändiga utredningar görs och att planen färdigställs för ett politiskt beslut i byggnadsnämnden, skriver Gunilla Grahn-Hinnfors på Västsvenska Handelskammaren.

Oron för att Trafikverket godtyckligt skulle släcka ned landsbygden som framskymtar i debattartikeln ”Nu släcker staten lyset på landsbygden” är obefogad.

Ska Trafikverket få släcka ned vägar hursomhelst? Nyligen mottog Sollefteå kommun ett dokument från Trafikverket där myndigheten påtalade att belysningen genom en del av riksväg 90 skulle släckas ned permanent. Trots att vägen går igenom ett samhälle med nästan 10 000 invånare och är detaljplanerat som tätort.

Samhället har mycket tjäna på en förändrad planprocess. Ett effektivare och smidigare system som innebär att näringsliv och kommuner arbetar hand i hand, skulle både kunna leda till minskad bostadsbrist och att städerna utvecklas på ett bättre sätt skriver vd:n på Nordika Fastigheter, Jonas Grandér.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för att lagstiftningen kring strandskyddet ska förändras så att det blir lättare att få bygga i strandnära lägen på landsbygden. Kommunerna behöver kunna skapa attraktiva boendemiljöer för att utvecklas och locka nya invånare, skriver SKL:s ordförande Lena Micko.

Kommuner bör inte få reglera upplåtelseform för bostäder i sina detaljplaner. Det räcker om de reglerar om marken får bebyggas med småhus eller med flerbostadshus, skriver Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund.

Kommunerna behöver bli bättre på att prioritera gods- och logistikfrågorna. Annars finns en stor risk för att städernas tillväxt drabbas, skriver Katarina Wåhlin-Alm på NCC Property Development.

Centerpartiet har tagit fram en konkret reformagenda för landsbygden som vi ska genomföra om vi hamnar i regeringsställning efter valet i höst, skriver partiets ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström.

Bostadsbyggandet ökar – men det byggs inte tillräckligt många hyresrätter. Vänsterpartiet i Stockholm, Göteborg och Malmö ställer tre konkreta krav på regeringen – bland annat ändringar i plan- och bygglagen så att kommunen kan reglera upplåtelseform.

Regeringen siktar in sig på tillfälliga lösningar när bostadsbristen kräver ett helhetsgrepp. Bland annat så måste planprocessen kortas, rätten att överklaga en detaljplan begränsas och länsstyrelsens roll förändras. Länsstyrelserna bör inte heller ha makt att besluta vad som är ett riksintresse, det bör en nationell expertgrupp avgöra.

Ett haveri i bostadspolitiken är nära. Kommunernas svårigheter att ta emot nyanlända blir allt mer uppenbara. Om vi ska klara integrationen måste bostadsfrågan lösas, ledtiderna till nya bostäder kortas och undantagsregler införas. Kommunerna måste också modernisera sina detaljplaner så att det blir rum för fler i villaområden.

Regeringen har pekat ut 22 steg för fler bostäder i ett bostadspolitiskt paket. Men viktiga områden har glömts bort. Ska vi uppnå verkliga resultat måste ytterligare steg tas med.

Dagens debatt om bostadsbristen saknar några viktiga perspektiv. Som ledare i några av Stockholmsregionens mest expansiva kommuner är vi beredda att ta ansvar för en ökad takt i bostadsbyggandet. Men vi ska göra det på ett hållbart sätt. Låt oss inte göra om de misstag som tidigare har resulterat i allt annat än attraktiva bostadsområden.

Beskedet att allianspartierna hoppar av de bostadspolitiska samtal är ett bakslag för både politiken och alla de som desperat söker efter någonstans att bo. Det stora problemet med dagens bostadspolitik är bristen på helhetssyn och politisk samhällsvision. Där har samtliga partier en hemläxa att göra, skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder.

Planprocessutredningen föreslår att kommuner redan i detaljplanen ska få bestämma upplåtelseform. I klartext: att förbjuda bostadsrätter. Kommunerna ska också få bestämma vad som ska byggas på privat mark, vilket är ett enormt ingrepp i äganderätten.

Kommunerna utmålas som syndabockar i bostadskrisen. Men det finns undantag: Vallastaden i Linköping är ett exempel på en helt ny stadsdel där 1 000 lägenheter kunnat byggas på kort tid. Från första skiss till inflyttning har det gått mindre än fem år. Det hade inte varit möjligt om kraven på att minska kommunernas självbestämmande blir verklighet.

Planprocessen måste bli mindre komplicerad om bostadsbyggandet ska kunna ta fart på allvar. Låt staten bidra med lån till kommuner och markägare som i god tid innan byggnation blir aktuell genomför detaljplaneprocessen.

Vi tror att regeringen är inne på rätt spår när den vill ta bort delar av detaljplaneprocessen, men vi tror också att det kräver att avvägningen mellan det allmänna och det enskilda görs redan i översiktsplaner, skriver Fastighetsägarna i en replik.

Regeringens ambition om en blocköverskidande bostadspolitik är välment. Men samförstånd till varje pris kan bli början till slutet för den svenska modellen.

Behovet av nya bostäder i Sverige är extremt. Det råder ingen tvekan om behovet av att öka takten i byggandet. Men i jakten på nya bostäder får vi inte begå samma misstag som gjordes när miljonprogrammets bostäder byggdes.

Handeln är för viktig för att tas för given. Därför bör handeln och kommunerna bör samarbeta för att uppnå god symbios och attraktiva städer, skriver 
Karin Johansson, vd Svensk Handel och 
Niklas Nordström, kommunalråd (S) Luleå kommun.

25 kulturaktörer i gemensamt upprop till Stockholms stad: Låt inte en detaljplan stå i vägen för en unik möjlighet att uppfylla stadens behov av kulturella mötesplatser.

Det är svårt att begripa varför kommunerna spenderar så stora summor på arenor, gallerior och köpcentra med mera. Dessa byggen blir alltid dyrare än beräknat, kommuninvånarna får stå för notan och städerna smutsar ned sitt rykte.

Krisen på bostadsmarknaden är djup. Många människor – inte minst ungdomar – har svårt att hitta bostad. Bostadsproblemen skadar därför hela Sverige och borde stå högt på den politiska dagordningen, skriver Bokriskommitténs ledamöter.

Svenska samhällsbyggare borde samarbeta mer med tyska företag och rådgivare. Tillsammans kan vi möta dagens klimatutmaningar på ett konstruktivt sätt och samtidigt öka konkurrensen, skapa innovation och pressa byggpriserna, skriver Tysk-Svenska Handelskammarens chef Ralph-Georg Tischer.

Byggherrar, investerare och samhällsplanerare borde värdera urbana kvaliteter och en stadskänsla högre när man bygger arbetsplatser och kontorsfastigheter. Branschen behöver vidga sin syn på hur kommersiella fastighetsprojekt värderas, utvecklas och planeras på bästa sätt, skriver Kristina Alvendal, vd på Airport City Stockholm.

Handeln är en dynamisk och snabbfotad bransch med en snabb strukturomvandling. Men om kommuntjänstemän, politiker och fastighetsägare inte hänger med i svängarna kan den snabba utvecklingen leda till minskad handel i stadskärnorna, förlorade arbetstillfällen och en citydöd.

Det är ett faktum att det tar för lång tid för länsstyrelserna att hantera bygglov som överklagats, och så kan vi inte längre ha det, skriver SKL:s Anders Knape i en replik till landshövdingen i Stockholms län.

SKL:s ordförande Anders Knape påstår i en rad debattartiklar att det är långa handläggningstider av överklagade bygglovsärenden vid länsstyrelserna som gör att det byggs för lite bostäder. Detta är fel.

Vi vill förbättra bostadsmarknaden så att så många som möjligt ska kunna få en bra bostad till en rimlig kostnad. Med en satsning på nya plan- och bygglagen tar vi ett steg i den riktningen.

Regeringens handläggning av överklagade detaljplaner får en snigel att framstå som ett under av snabbhet.