Demografi

”Det är bråttom”, säger Jan Johansson, kommundirektör i Överkalix.

Färre nyfödda i nästan hela landet – kärleksvecka ska vända trenden.

Dagens Samhälles researcher Gustav Halth om hur superkommunerna vaskas fram.

26 kommuner redovisar underskott 2022 – trots goda förutsättningar att klara ekonomin.

Det blev inga frivilliga sammanslagningar – nu vill regeringen återigen utreda behovet av att slå samman kommuner.

"Önskar helt annan kommunikation med målgrupperna i dag"

Så lyckas man attrahera människor till en plats. Men forskare är kritisk.

Att skapa ännu fler arbetstillfällen genom att omlokalisera myndigheter kan hjälpa de nya industribolagen i norr att få tag på arbetskraft.

Lågkonjunktur, inflation, pensionskostnader och en demografisk utveckling som gör att behoven ökar stort inom vård och omsorg. Lägg till det hårdare ekonomistyrning och skarpare balanskrav. Framtiden ser tuff ut för ekonomin i kommuner och regioner.

Sollefteå är en av kommunerna där barnafödande minskade rejält förra året. Nästa vecka satsar därför kommunen på en kärleksvecka för att uppmuntra fler att vilja skaffa barn, skriver SVT Västernorrland.

Det råder motsatsen till en babyboom i Sverige. Nu gör de minskade barnkullarna att kommuner måste anpassa förskoleverksamheten, samtidigt som man måste vara redo för att det kan vända. ”Viktigt att inte förhasta sig”, säger Tina Persson, förskolechef i Eskilstuna.

Det finns en större förväntan på tjejer att flytta och vidareutbilda sig. ”Det är ett slags diskriminering”, säger Janna Lundberg, lektor i samhällskunskap.
Forskarens bästa tips: Sluta satsa på återvändare och inflyttare – gör så här i stället.

Fler invånare är många kommunpolitikers dröm. Men i vissa kommuner skulle bara en tredjedel av dem som redan bor där rekommendera andra att flytta dit – i andra långt över 80 procent. DS har hela listan.
• Varumärkesexpertens bästa råd till politiker som vill få fler invånare.

Har kommunen råd att bygga ny simhall? Räcker skatteintäkterna? Måste vi spara? Det är du som förtroendevald som styr – och som måste hitta rätt i nyckeltalsdjungeln.
Dagens Samhälles ekonomiskola del 6 lär dig analysera bokslutet. Du får:
• Måttet som talar om hur sårbar din kommun är.
• Lära dig när läget är illavarslande.
• Så påverkar börsen kommunens ekonomi.
• Viktigaste indikatorn att ha koll på.

Alla kommuner vill ha fler invånare och öka sina skatteintäkter. Men hur mycket pengar ger nya invånare? Svaret är inte det du tror.
• 3-åringen ger fem gånger mer än en bankdirektör
• Därför överskattas intäkten av nyinflyttade
• Kommunen som går back om en höginkomsttagare flyttar in

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft

Efter två rekordår förändras nu läget fullständigt. Inflation och krig riskerar få kommunala budgetar att lysa rött 2023, spår SKR.
Så många miljarder dyrare blir pensionerna efter inflationschocken.

Ungdomarna fortsätter att fly småkommunerna i glesbygden. ”De ungas rörelsemönster avgör vilka platser som växer”, säger Charlotta Mellander, forskare vid Jönköping university.
• Lista: Så stor är befolkningstillväxten i universitets- och högskolestäder.
• Lista: Här är småorterna unga flyr.

Hanne Kjöllers ledartext om glesbygden får Po Tidholm att drömma om en ny skattereform.

Klyftorna mellan stad och land ökar. Arbetande i en Norrbottenskommun har flest barn och gamla att försörja. Skillnaden är enorm jämfört med Stockholmsregionen.
• Hela listan: Så många måste de arbetsföra försörja – kommun för kommun.
• Kommunalråd kräver åtgärder från staten.
• ”Inte bara vi som kommer att ha den här problematiken i framtiden.”

I Sverige blev vi fler under förra året. Men ökningen är fortsatt blygsam sedan året innan, 2020, som markerade den lägsta befolkningstillväxten på 15 år.

På 1970-talet sa man ofta: allt är politik. I dag tycks devisen snarast vara: allt jag inte håller med om är politik.

Antalet 80-plussare växer kraftigt de kommande tio åren. Det ökar behovet av äldreomsorg - och sätter press på framför allt vissa kommuner att locka till sig barnfamiljer och andra yngre invånare. ”Vi har stora visioner om att öka inflyttningen”, säger verksamhetschef i Mullsjö.

Hallå där Lars Stjernkvist, tidigare partisekreterare för S och kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, som utsetts till chef för regeringens nya kansli för ett hållbart arbetsliv.

Svenskarnas medellivslängd har ökat den senaste tioårsperioden. Men ökar gör också skillnaderna i medellivslängd för hög- och lågutbildade.

Stress och ad-hoc-lösningar – oacceptabla arbetsvillkor i omsorgen måste bort. Det anser nationella samordnaren Göran Johnsson som ilsknat till över kvinnors dåliga arbetsmiljö och kräver handling. ”Lägstanivån är helt enkelt för låg.”

Rikets fjärde stad är ständigt på vippen att bli storstad. Dit når man inte, men nu klättrar Uppsala i alla fall upp i topp som Årets Superkommun bland 108 städer och stadsnära kommuner.

En gigantisk industrisatsning på uppskattningsvis 25 miljarder kronor ska bana väg för 1 500 jobb i produktionen av fem miljoner årston fossilfritt grönt stål i skogen utanför Boden. Nu jagar kommunalrådet invånare och bostadsprojekt.

Stockholm blir omkört till höger och vänster när huvudstadens folkökning bromsar in. Trosa tar plats som den procentuellt snabbast växande kommunen i landet. DS har tio i topp-listan över de snabbast växande kommunerna.

Åre, Laxå och Ödeshög är de nya barnkommunerna. Medan tillväxten bland de yngsta tvärnitat i större städer ökar antalet barn snabbt på helt andra håll. Dagens Samhälles granskning visar hur ökningen av barn ger kommunerna plus i förskoleekonomin.

Ökningen av antalet barn de kommande tio åren blir inte alls så stor som man trott tidigare. Det visar SCB:s senaste befolkningsprognos. Kommunala planer kan behöva ritas om.

Flera professionsgrupper måste bli mer uppmärksamma på den äldres näringsintag och vikt och jobba med en systematik som gör att undernäring kan upptäckas och förhindras i tid, skriver Livsmedelsakademins vd Lotta Törner och ordföranden för omsorgsnämnden i Kävlinge Annsofie Thuresson (M).

År 2000 var 5,1 procent av Sveriges befolkning 80 år eller äldre. Men vad har hänt med denna andel under 00- och 10-talen? Hur hög är den i dag?

I Sverige bor jämförelsevis få äldre tillsammans med yngre. Endast cirka 5 procent av 70-plussarna bor tillsammans med någon yngre än 40 år. Så ser det ut i din kommun – hela listan.

Det är hög tid att påbörja diskussionen om en rationell och ändamålsenlig kommunindelning utifrån dagens och framtidens förutsättningar, skriver Sverker Lindblad, tidigare huvudsekreterare i kommunutredningen.

2019 blev ännu ett starkt år för kommunekonomin med 17 miljarder i samlad vinst. Men under ytan signalerar många kraftiga problem: hos 116 kommuner räcker skatteintäkter och statsbidrag inte till för att finansiera driften. Se resultatet i din kommun – hela listan.

Välfärden är ett gemensamt nationellt ansvar och det är därför inte rimligt att invånare i vissa kommuner tvingas att betala mer för samma välfärd. Det skriver Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin, som uppmanar deltagarna på Centerpartiets kommundagar att använda sin samlade politiska kraft för att slå ett slag för utjämning mellan kommuner.

Regeringen vill visa att de tar frågan om välfärdens utmaningar på allvar genom tillsättandet av Välfärdskommissionen. Men kommissionen saknar en viktig byggsten: de privata välfärdsaktörernas röst. Det är märkligt, skriver Praktikertjänsts styrelseordförande Urban Englund och koncernchef Carina Olson.

Att pendla ökar möjligheterna att få ett attraktivt jobb och höja sin lön. Men det kan också leda till stress och sjukdom.

Svenskarna arbetspendlar som aldrig förr. 1,7 miljoner pendlar till en annan kommun för att jobba. Och 150 000 pendlar minst 15 mil enkel väg. På 14 år har långpendlarna blivit 28 procent fler. Från till exempel Umeå jobbpendlar över tusen personer till kommunerna i Stockholms län.

Civilminister Lena Micko (S) har bjudit in sju regioner och 26 kommuner till finansdepartementet i början av nästa år. På agendan står det kärva ekonomiska läget.

Storebror inte bara ser dig – han styr över dig också. Förstfödda är klart överrepresenterade i både kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdagen, visar ny forskning. En förklaring kan vara uppväxtmiljön. – Yngre syskon får helt enkelt en mer fördummande miljö, säger statsvetaren Sven Oskarsson.

Barnafödandet sjunker i alla utom fyra län, och allra mest sjunker det i Stockholm. Men i grannlänet Södermanland föds högst antal barn per kvinna.

Låga födelsetal runt millennieskiftet och betydligt fler födda i yngre årskullar är en förklaring till att antalet elever i grundskolan har ökat. De barn som nu går på lågstadiet är betydligt fler än de tonåringar som lämnat grundskolan de senaste åren.

Den stora ökningen av antalet barn och unga är en orsak till att kommunerna nu går mot kärvare tider. I vissa kommuner har antalet skolbarn ökat med drygt 30 procent på sju år. Här ökar och minskar antalet skolbarn mest - se hela listan.

Den stora utmaningen för välfärden är att vi har en åldrande befolkning samt att skattekvoten har sänkts under 2000-talet. Utan denna sänkning hade det offentliga haft 240 miljarder kronor mer per år att spendera.

Befolkningen i Stockholmsregionen är ung, frisk och lever länge – men går ändå oftast till läkaren. Det motsatta gäller glesbygdslän i norr.

I dag väljer männen bort vård och omsorg på grund av de uppenbart sämre villkoren i branschen. Vi uppmanar därför våra folkvalda politiker i kommuner och regioner att inse att vi inte kan klara kompetensförsörjningen om vi bara kan rekrytera ur halva befolkningen, skriver Jenny Wibacke ordförande för Ledarna inom vård och omsorg.

Fyra av tio kulturskolor i Sverige står inför nedskärningar. Det slår mot barnen. Kulturskolan är en svensk klenod som staten nu måste gå in och rädda med både pengar och lagstiftning.

Det är inte rätt att betrakta människor som problem bara för att de ser mörkare ut, har andra vanor eller äter andra djur. Det är heller inte rätt att opinionsbilda för att bejaka irrationella känslor – vilket är det som görs när demografin, människorna i sig, problematiseras.

Det är bara fyra år sedan som den nu helt odramatiska volymfrågan låg på fel sida om den anständighetsgräns som Ivar Arpi nu återigen påstås ha överskridit. Frågan är om de grindvaktande medierna själva inser hur de gång på gång undergräver sin egen betydelse.

En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Lars Borgquist.

För att lösa kompetensproblemen i hälso- och sjukvården måste regionerna erbjuda alla medarbetare stimulerande arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Det krävs en personalpolitik som bidrar till en attraktiv och inkluderande utvecklingskultur, menar företrädare för fackförbundet Naturvetarna.

Många av landets mindre kommuner töms på arbetsför befolkning under det närmaste decenniet. I vissa kommuner försvinner var femte i yrkesaktiv ålder. Hoppet står till att få fler utrikesfödda i jobb.

En halv miljon mer personer måste anställas till 2030. Om inte detta lyckas hotas företagen och den offentliga servicen i små och medelstora kommuner med en åldrande befolkning, varnar Arbetsförmedlingen.

I mer än hälften av landets kommuner har det dött fler invånare än vad som fötts under de senaste tio åren. Ska hela Sverige verkligen leva? frågar sig regionalforskare nu.

Var fjärde anställd i kommunerna kan gå i pension inom tio år. Men skillnaderna är stora i landet.

Nej, alla kommuner behöver inte ha egen personal för alla funktioner. Att samarbeta om kompetensen kan göras relativt snabbt, kräver inga större investeringar och ger snabbt effekt i form av bättre resursanvändning.

Offentlig sektor behöver hitta långsiktiga lösningar för att klara av att finansiera välfärden och klara kompetensförsörjningen. Tillsammans arbetar vi för att frigöra tid till det som är vårt viktigaste uppdrag − att möta och hjälpa människor. Det som kan automatiseras ska automatiseras, skriver företrädare för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) välfärdsråd.

Nästan all regional kollektivtrafik i Sverige ska upphandlas på nytt inom de närmaste fyra åren. Vägen till bättre upphandlingar går via färre särkrav, bejakande av innovativ teknik och ett medvetet val av kostnadseffektiva kollektivtrafiklösningar, skriver Anna Grönlund, branschchef och vice vd Sveriges Bussföretag.

Sedan 2014 har rikets genomsnittliga kommunalskatt ökat med 26 öre per hundralapp. Stat, landsting och kommuner måste sluta se skattehöjningar som ett universalmedel mot alla problem och utmaningar vi står inför, skriver företrädare för Skattebetalarna.

Sverige är inget rättssäkert land. Vi tvingas ständigt se hur människor hamnar i kläm mellan lagar och regler å ena sidan och vanligt sunt förnuft å den andra sidan, skriver ett flertal debattörer och uppmanar fler att skriva under deras upprop för Gino.

Fler medborgare innebär ett ökat behov av välfärdstjänster som skola, kollektivtrafik, vård och äldreomsorg. Ambitionsnivån i svensk välfärd behöver höjas, skriver SKL i en replik.

Demografin har ­sedan 1980-talet inneburit ökade behov av kommunal välfärd med i snitt cirka 0,5 procent per år. Hittills har utvecklingen av den arbetsföra befolkningen trampat på i mer eller mindre exakt samma takt. Hädanefter kan vi glömma det.

Det demografiska kostnadstrycket ökar rekord­snabbt. Men det slår skevt. Ett fåtal kommuner har överflöd av yrkesaktiva invånare, medan bördan av en åldrande befolkning växer snabbt i glesbygd.

I det politiska uppdraget ingår inte att ha åsikter om vad som helst. Debatten om Göteborgs Stadsteaters uppsättning av Jihadisten borde inte handla om om vi ska dalta med terrorister eller inte, utan om vikten av att värna om den fria kulturen.

Sverige har lyckats med det ingen trodde var möjligt år 2000; att radikalt ändra den åldersstruktur som då tycktes skriven i sten. Invandringen har bromsat försämringen i åldersstrukturen och framtidsutsikterna med den nettoinvandring som SCB räknar med ser goda ut. Om Sverige lyckas tillvarata de många arbetsföra människor som invandrat så kan de bygga ekonomin och därmed landet starkt igen.

Den inflyttning som resten av Sverige behöver kommer knappast på annat sätt än genom invandring. Tyvärr är den möjligheten nu borta i och med att Sverige stängt gränserna. Men var vår välfärd verkligen i fara? För mig förefaller det som att delar av vårt samhälle drabbades av panik - vi borde ha hanterat situationen bättre.

Kristdemokraterna föreslår fördubblat jobbskatteavdrag och examensbonus för personer under 25 år. Syftet är att förlänga den aktiva tiden i arbetslivet, vilket är nödvändigt med tanke på den demografiska utvecklingen. Den tid som etableringsåldern i arbetslivet kan sänkas är viktig för den enskilde, samhället i stort och pensionssystemet.

Hotet om stora kostnadsökningar på grund av den demografiska utvecklingen har hängt över välfärden i ett par decennier, men blir extra påträngande under de närmaste åren. Mot det står bilden av välfärdstjänster som med hjälp av smarta digitala hjälpmedel åstadkommer både kvalitetslyft och väsentligt lägre kostnader. Nationalekonomen Stefan Fölster resonerar om dessa motverkande perspektiv utifrån sin bok Robotrevolutionen.

Migration och invandring är ett naturligt fenomen. Det är något som förekommit genom alla tider och bidragit till att utveckla de samhällen som folk flyttar till, även om det inte är en enkel process. Hur mycket invandringen bidrar till att utveckla Sverige är inte statiskt utan något påverkbart, skriver professor Jesper Strömbäck, aktuell med boken Utan invandring stannar Sverige.

Vi välkomnar att primärvården lyfts fram som den viktigaste aktören i utredningen om en effektivare sjukvård. För sköra äldre är den hälso- och sjukvård som ges i primärvården central. Därför behövs det ett perspektivskifte inom sjukvården så att den delen garanteras mer resurser och kompetens. Det skriver Sineva Ribeiro och Christina Tallberg, ordförande i Vårdförbundet respektive PRO.

Den svenska välfärdsstaten står inför stora utmaningar på både kort och lång sikt. Den demografiska utvecklingen under de närmaste åren sätter tillsammans med höstens flyktingkris stor press på ekonomin. Höjd produktivitet blir avgörande för att klara välfärdens finansiering, skriver chefekonomen Ann Öberg och Anders Morin som är ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

Hur Sverige ser ut om trettio år beror på hur den demografiska utmaningen hanteras, och hur vården, skolan och omsorgen moderniseras. Sanningen är att de flesta av de senaste decenniernas reformer varit verkningslösa. Vi måste inte minst använda data om välfärdssystemen på ett nytt sätt.

Närmare en tredjedel av alla barn i Sverige tillhör olika minoriteter i dag. Gemensamt för många av dem är att de växer upp i segregation och fattigdom. Det är detta, inte den tilltagande mångfalden i sig, som oroar inför framtiden, skriver Tobias Hübinette.