Dagens Samhälles ekonomiskola

Har kommunen råd att bygga ny simhall? Räcker skatteintäkterna? Måste vi spara? Det är du som förtroendevald som styr – och som måste hitta rätt i nyckeltalsdjungeln.
Dagens Samhälles ekonomiskola del 6 lär dig analysera bokslutet. Du får:
• Måttet som talar om hur sårbar din kommun är.
• Lära dig när läget är illavarslande.
• Så påverkar börsen kommunens ekonomi.
• Viktigaste indikatorn att ha koll på.

Det kommunala balanskravet är välbekant – inga underskott. Men lagen ställer faktiskt betydligt högre krav än så: god ekonomisk hushållning.
Men hur god är egentligen hushållningen i kommuner och regioner?
I Dagens Samhälles ekonomiskola del 5:
• Därför är det dags att glömma målet om överskott på två procent
• Resultatutjämningsreserven – så får den användas
• Åtstramningar att vänta

2022 är ett av de mest framgångsrika åren i Dagens Samhälles historia.

Alla kommuner vill ha fler invånare och öka sina skatteintäkter. Men hur mycket pengar ger nya invånare? Svaret är inte det du tror.
• 3-åringen ger fem gånger mer än en bankdirektör
• Därför överskattas intäkten av nyinflyttade
• Kommunen som går back om en höginkomsttagare flyttar in

Utjämningen får kritik för att den straffar kommuner med tillväxt. Stämmer det? Vi tar en titt på vart penningströmmarna i systemet faktiskt går och hur den kommunala tillväxten ser ut.
I Dagens Samhälles ekonomiskola del 3 reder vi ut fakta och myter om utjämningssystemet och studerar vilka kommuner som är självförsörjande och var tillväxten faktiskt finns.
• Rätt om heta potatisarna Malmö och Norrland
• De två Stockholmskommunerna som tillsammans får mer än hela Norrbotten
• Hämmar utjämningen tillväxten?
• Hela listan: Så har skatteunderlaget förändrats i din kommun
• Jobb- eller sovkommun? Se hur självförsörjande din kommun är

Långt ifrån bara glesbygden förlitar sig på utjämningen. I ett hundratal kommuner står utjämningsbidragen för en fjärdedel av finansieringen eller mer. Och här finns flera stora städer som Malmö och Eskilstuna. Nio kommuner får ingenting alls.
Häng med i Dagens Samhälles ekonomiskola del 2 – ta chansen att på riktigt förstå hur utjämningssystemet fungerar. 
• Därför är Danderyd Stockholmsregionens största mottagare 
• Så ger roten ur miljardbelopp till Stockholm
• Regionerna som får mest – inte de du tror
• Flera sökbara tabeller – hitta din kommun

Fem frågor till DS ekonomireporter Måns Wikstrand som håller på att skriva en artikelserie, en ekonomiskola, för politiker i kommuner och regioner. Tidigare har DS gett ut ”Politikernas ekonomibok” som varit mycket läst och uppskattad, men denna gång får prenumeranterna ta del av kunskaperna via en artikelserie.

God ekonomi är ett medel att förverkliga de politiska visionerna. Att förstå den kommunala ekonomin är följaktligen A och O för beslutsfattare i kommuner och regioner. Det är därför du ska läsa vår artikelserie Politikernas ekonomiskola.

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft