Civilt försvar

En rapport från Suicide Zero visar att en stor majoritet av kommunerna saknar viktiga insatser för att förebygga självmord. Andra debattämnen: hotet mot demokratin och våldsbejakande extremism.

Ska räddningstjänsten kunna arbeta i krig behöver den förstärkas med 16 000 civilpliktiga. Men först om tio år är så många redo. ”Risk att det går för långsamt”, säger chef på MSB. En pilotutbildning i minröjning har redan arrangerats och fler är på gång.

Räddningstjänsten behöver dubbelt så mycket personal om den ska klara sina uppgifter i krig på svensk mark, skriver MSB i ny analys. Det kan handla om att sanera efter angrepp med kemiska stridsmedel eller kärnvapen.

Krisberedskapen inom äldreomsorgen bör stärkas väsentligt, anser regeringen. För att snabba på planeringen får kommunerna i år ett statsbidrag på knappt 100 miljoner kronor. ”Vi ska planera för det värsta”, säger försvarsdirektör på länsstyrelse. MSB ger ut checklista.

Vid omfattande och långvariga strömavbrott är äldreboenden särskilt utsatta. Kommunerna ser nu över behovet av reservkraft, krislådor, vattendunkar och batteribackup. ”Vi är ganska sårbara och det är ingen bra känsla”, säger Tina Isaksson, chef över Göteborgs kommunala äldreboenden.

Samarbete med politiken tar över som kommundirektörernas svåraste utmaning i år, visar årets kommundirektörsenkät. Lika högt bland utmaningarna hamnar styrningen av ekonomin i mycket omvälvande tider.

Om 40 000 personer flyr undan en kärnkraftsolycka, naturkatastrof eller krig är Växjö redo att rycka in. En detaljerad plan för storskalig mottagning är nu klar.
* Så ska radioaktivitet saneras
* Då måste staten hjälpa till
* Nästa steg: upphandling

Kriget i Ukraina har tvingat kommuner och regioner att höja sin beredskap. Men de har olika strategier. Vissa har krigsplacerat alla anställda medan andra ser risker med det. ”Jag tycker att det är oansvarigt att göra anspråk på alla”, säger säkerhetsstrategen Jakob Jansson i Helsingborg.
• Lista: Kommunerna och regionerna som krigsplacerat

Rekrytering löser inte ensamt välfärdens kompetensproblem. Regeringens elstöd kritiseras för att vara kortsiktiga. Lärare anklagar politiker för att fabulera om skolan.
Det är några ämnen i dagens debattsvep.

Runt 2 000 civilpliktiga är ett bra första steg, men ska räddningstjänsten fungera i krig krävs förstärkning med uppemot 30 000 personer. Den bedömningen gör Peter Arnevall, förbundsdirektör på Storstockholms brandförsvar.

Runt 2 000 personer som är utbildade inom räddningstjänst men nu arbetar med annat kan snart krigsplaceras i den kommunala räddningstjänsten. Regeringen kommer under våren att aktivera civilplikten.

Regeringen vill återinföra civilplikten. MSB får nu i uppdrag att förbereda för en aktivering av civilplikten för räddningstjänsten.

Regeringen kommer att införa en omfattande reglering av friskolemarknaden, skriver skolministern. Andra debattämnen: kommunal polis, oskuldskontroller och kärnkraft.

Det krävs tydlighet när myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer nu ska arbeta tillsammans för att stärka försvaret, skriver debattörer från bland annat Karlstads universitet.

Sveriges tillgång på skyddsrum är god – men det behövs ändå tusentals ytterligare platser, enligt utredningen om civilbefolkningens skydd.
Utredningen föreslår också ett återinförande av civilplikten.

I helgens debatt varnas för att skicka handelsnäringen och trygghetskänslan ner i mörkret. Varningar hörs även för otillräcklig satsning på det civila försvaret, höga lönekrav vid arbetskraftsinvandring samt för hälsoappar.

Kommunerna och regionerna måste bli mycket bättre på att klara kriser och katastrofer. Det konstaterar Socialstyrelsen som nu har tagit fram utbildningar och planer för övningar.

Hon jobbar alltid med ”worst case”, och vill att samhällsviktig verksamhet inte bara har en plan B, utan även C och D. Camilla Asp är överdirektör på MSB och fullfjädrad prepper: ”Vi ska göra samhället redo för krig och måste klara otroligt tuffa förhållanden.”

Om regeringen menar allvar med att stärka Sveriges totalförsvar måste den ge kommuner och regioner rätt stöd och förutsättningar att lyckas. Det riskerar annars att bli som i den haltande kedjan i rättssystemet.

Regeringen vill skärpa hälso- och sjukvårdslagen. Kommunernas arbete med vårdens och socialtjänstens beredskap ska också stärkas.

Åtgärder mot bidragsbrott, insatser för folkhälsan, omställning för att nå klimatmålen och lärarnas löner är ämnen i dagens debatt.

Att ta beslut om Nato gick i en jämförelse med blixtens hastighet. I alla fall om man jämför med många andra kommunala beslut.

Nato vill att medlemmarna stärker det civila försvaret. Energiförsörjningen ska bli tryggare och sjukvården utvecklas för att klara av stora mängder skadade.
Lista: Det måste kommuner och regioner prioritera om Sverige går med.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lägger fram 700 förslag till regeringen kring hur civilförsvaret kan stärkas till nästa år, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

”Vår stad hade aldrig kunnat gå samman på det här sättet när allt styrdes från staten”, säger borgmästaren Grigory Rudyuk i staden Nova Borova, där SKL International är aktiva.

Kriget i Ukraina gör att det kan bli brist på viktiga vattenreningskemikalier till svenska vatten- och avloppsverk. Kommuner, länsstyrelser och flera myndigheter arbetar intensivt med frågan. ”Just in time”-principen gör systemet sårbart.

Somliga ministrars bruk av sociala medier kritiseras i en av dagens debattartiklar. Svepet innehåller också rik debatt om VA-frågor kring investeringsbehov och utredningen Vägar till hållbara vattentjänster.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog saknar de långsiktiga beskeden i regeringens vårbudget som lades fram på tisdagen. Och så kritiserar hon nyheten om den tillfälliga satsningen på fler sjuksköterskor: ”Driver kostnaderna.”

Regeringens vårändringsbudget innehåller åtgärder för 31,4 miljarder kronor, bland annat pengar till vården, det civila försvaret och flyktingar. Frågan är om regeringen får igenom sitt förslag om mer pengar till pensionärer.

På grund av det försämrade säkerhetsläget får Socialstyrelsen i uppdrag att snabbt stärka stödet till hälso- och sjukvården.

Det civila försvaret får 800 miljoner kronor i extra tillskott i år. Det kan betyda över 200 miljoner kronor till kommunerna, om regeringen går på MSB:s förslag.

Miljöpartiet vill rusta cybersäkerheten i offentlig sektor. Den idéburna vården har inte fått kompensation för coronakostnader, varnar Famna och Fremia. Vikten av fri journalistik är ett annat ämne som debatteras i dag.

Var tredje räddningstjänst klarar inte beredskapen i fredstid. Det civila försvaret ska skydda oss vid storskaliga cyberattacker och krig – nu växer oron. ”Många lokalsamhällen är sårbara även för vardagens olyckor”, säger enhetschef på MSB.
Lista: Här är det brist på deltidsbrandmän.

Sverige har 65 000 skyddsrum med plats för sju miljoner människor. Men i 18 kommuner finns inga alls. ”Initialt är det inte skyddsrum vi behöver ha pejl på”, säger Tranemos krisberedskapssamordnare som pekar ut andra mer överhängande hot.
Hela listan: Så många skyddsplatser har varje kommun.

Kommunerna och räddningstjänsten har en viktig roll i händelse av stora kriser eller krig.

Tempot skruvas nu upp i förstärkningen av det civila försvaret. MSB vill att kommunerna ska få 210 miljoner kronor för att bland annat rusta skyddsrum och larm.
• Civilplikt kan snart införas.
• Så bör kommunerna planera utrymning.
• Bränsledepåer till räddningstjänsten.

Storskalig evakuering, reservkraft och trygga punkter med mat och vatten. Hur det ska ordnas utreds nu när Göteborg skakar liv i sin krigsorganisation. ”Frågan har blivit väldigt aktuell”, säger planeringsledaren.