Cancer

Forskare är kritiska till tillitsbaserad styrning. Andra debattämnen: läget för liberalismen, styrningen av sjukvården och skattesänkningar.

Att S avsätter en politiker som kämpar mot gängbrottslighet är ingen engångsföreteelse, hävdar moderaten Louise Meijer. En nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd, gigbolagens framfart och regeringens energipolitik är andra ämnen på dagens debattsidor.

Staten måste ställa tydligare krav på att regionerna ska följa de nationella riktlinjerna, skriver 18 debattörer, bland andra Anna Nilsson Vindefjärd, Anna Martling och Margareta Haag.

Inflationens påverkan på kommuner och regioner, lokalt närvarande poliser och klimatlagen är några av de ämnen som debatteras på onsdagen.

Svensk sjukvård är i världsklass i fråga om att bota och bromsa sjukdomar. Men vi behöver bli bättre på att följa upp huruvida det vi gör verkligen ger bättre livskvalitet.

Externa faktorer satte krokben för flera partiers valstrategi, skriver en statsvetare. Valet dominerar på fredagens debattsidor. Men även skol- och sjukvårdsfrågor debatteras.

Tre regioner får beröm av Cancerrehabfondens generalsekreterare Pia Watkinson för sitt arbete med cancerrehabilitering. Men hon uppmanar även politikerna att ta ett större ansvar.

Valsamordnare kräver att valsystemet ändras. Andra debattämnen: statlig skola, fattigdomen i Sverige och elpriserna.

Regiondirektören Anna-Stina Nordmark-Nilsson i Norrbotten avgår. Beskedet kom på tisdagsförmiddagen, dagen efter att drygt 170 läkare gått ut och riktat skarp kritik mot henne och personalsituationen vid Sunderby sjukhus.

Stärk gränskontrollen för att stoppa vapenimporten, kräver S-märkta oppositionsråd i Linköping. Andra debattämnen: pensionerna, primärvården och hoten mot socialsekreterarna.

Vi kan minska antalet dödsfall i cancer. Men då krävs effektivare metoder för screening och större satsningar för att upptäcka cancerfall redan i primärvården, skriver Cancerfonden och Nätverket mot cancer.

Jämlik screening för olika cancerdiagnoser, gruvan i Gállok och pensionerna är några ämnen som diskuteras på dagens debattsidor.

Mammografi bör erbjudas fler kvinnor. Och den bör skräddarsys utifrån varje kvinnas riskfaktorer. Vi kan bli bättre på att bekämpa cancern, skriver liberalerna Anna Starbrink och Cecilia Elving på Världscancerdagen.

År 2025 ska andelen dagligrökare vara mindre än fem procent i alla befolkningsgrupper, enligt visionen ett Rökfritt Sverige. Vi kan bara nå dit genom en tydligare samverkan mellan kommuner och regioner, skriver regionrådet Lars Holmin (M).

Pop-up-stationer för vaccination visar att mycket går att göra utanför sjukhusen, anser regionråd i Skåne. Forskare varnar för att vården missar demenssjuka. Dagens debatt handlar också om hederskultur i förskolan, arbetsmiljön i vården och att rankningen av bästa skolkommun läggs ner.

Under pandemin fick kvinnor möjlighet att själva ta prov för livmoderhalscancer. Nu permanentas modellen. Samtidigt förlängs tiden mellan varje screening från tre år till fem år.

Det är nödvändigt att kunna möta de behov som finns i samhället idag med rätt investeringar, skriver Magdalena Andersson (S) och Åsa Lindhagen (MP). Svepet handlar också om Cancerscreening, hemmakontoret och Barnmorskorna, bland annat.

Kommunernas säkerhetsbrister orsakar onödiga risker för medborgarna, enligt fyra branschorganisationer.
Moderaterna presenterar på sin stämma ett reformpaket som ska få ordning på Sverige, skriver partiledaren Ulf Kristersson. Partiet anklagas samtidigt för att ha tappat bort skolpolitiken.
Övriga debattämnen: Stefan Löfven (S) om EU och skogen, dieselpris och vårdskuld.

För dem med spridd bröstcancer kan både hoppet och tiden att leva begränsas av vilka läkemedel som förskrivs i en enskild region. Samtliga regioner behöver därför ta ansvar för en mer effektiv och jämlik cancervård, skriver Thomas Wahlgren, medicinskt ansvarig onkologi på Pfizer Sverige.

Rehabilitering är en rättighet enligt hälso- och sjukvårdslagen, och regionerna är skyldiga att följa lagen. Cancerrehabfonden finns inte för att bli en undanflykt från detta ansvar, men i dag erbjuds få av dem som har eller har haft cancer rehabilitering, skriver Cancerrehabfondens generalsekreterare Pia Watkinson.

Det råder stora skillnader kring hur många som går på screening för bröstcancer och livmoderhalscancer beroende på var i landet man bor, visar en ny rapport från Cancerfonden.

Dags för krav på praktisk fälterfarenhet hos anställda på svenska myndigheter, tycker nationalekonom. Debatten denna måndag handlar även om skolans knappa resurser, om nya budgetförslag, om stundande kyrkoval och om hur vi ser på dagens 70-åringar.

Tillgängligheten till bröstcancerrehabilitering varierar stort i landet och lagstiftning och nationella riktlinjer följs inte. Det och andra oroande fakta framkommer i en gemensam granskning gjord av Bröstcancerförbundet och Cancerfonden som publiceras under tisdagen (30/3). Nu är det dags för både nationella och regionala beslutsfattare att agera, skriver Susanne Dieroff Hay och Ulrika Årehed Kågström.

Året som har gått har givit svåra frågor förnyad kraft. Hur ska vi skydda samhällets mest utsatta, till exempel de gamla? Hur prioriterar våra politiker bland begränsade resurser? Behöver personalen i vården uppskattas mer än genom handhjärtan på sociala medier och vackra ord? Sammanfattningsvis: Vilket pris sätter staten på våra liv, frågar Sarkomföreningens ordförande Magnus Carlsson.

86 procent av Sveriges mammografienheter har akut brist på bröstradiologer. I stället för att lägga mer tid och resurser på att förbättra screeningen för bröstcancer har landets bröstradiologer fullt upp med att hinna med den mammografiscreening som krävs enligt lag skriver Bröstcancerförbundets ordförande Susanne Dieroff Hay tillsammans med flera läkare och forskare.

Regeringen skjuter till 100 miljoner kronor extra per år till cancervården under 2021–2023. Pengarna ska gå till tidig upptäckt, screening och rehabilitering.

Patienter som behöver rehabilitering efter en cancerbehandling får ofta inte den hjälp de behöver. Så var det före pandemin och nu är det än värre. Ansvariga politiker måste inse att rehabiliteringsskulden är lika viktig att ta itu med som vårdskulden. Ett tillfälligt stöd till frivilliga aktörer borde vara ett inslag bland krisåtgärderna, skriver Cancerrehabfonden.

Det kommer att ta minst ett år att arbeta ikapp den vårdskuld som byggts upp under coronapandemin. Den bedömningen gör de flesta regioner i Dagens Samhälles enkät. Mot strömmen går Region Kalmar län som har organiserat om operationsverksamheten för att komma i kapp redan till årsskiftet.

Sjukvården kommer att starta i en brant uppförsbacke när coronakrisen är över. Just nu ställs tusentals operationer in varje vecka i Sverige. ”Alla regioner kommer att sitta i samma båt” säger Mia Frisk, regionstyrelsens ordförande Jönköping.

Det går inte att organisera bort vårdens kostnader, lika lite som aloe vera-juice botar cancer. Låt oss i stället få arbetsro!

Vi hör allt oftare att cancerbehandlingarna blivit ”för dyra”. Men i stället för att sjukvården lägger pengar på omorganisationer och byråkrati måste mer av medlen gå till att verkligen bota sjuka. Cancer är ingen skyll dig själv-sjukdom, skriver Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Man förleds lätt att tro att framgångsrik vård sparar pengar. Men det är precis tvärtom, varje räddat liv leder till nya vårdbehov. Det ökande vårdbehovet kan emellertid inte lösas med mer resurser. Uppmärksamheten måste riktas mot hur resurserna används, skriver Prostatacancerförbundets vårdpolitiske talesperson Calle Waller.

I dag avslutas riksdagsterminen med en budgetdebatt om svensk hälso- och sjukvård. Sedan S-regeringen tillträdde 2014 har köerna ökat lavinartat, med 136 procent inom specialistsjukvården. Det är förödande för samhällskontraktet och skapar oro hos patienter, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M).

Vi satte morgonkaffet i halsen när vi läste att Kristdemokraterna vill införa avgifter för mammografi. Ebba Busch Thor bedriver en instagrampolitik där det är viktigare att synas med kändisar än att ge alla kvinnor rätt till god vård, skriver S-kvinnor och S i Region Uppsala.

Cancer är lika vanligt hos män som kvinnor, men när det gäller rehabilitering är skillnaderna stora. Män efterfrågar rehabilitering i mycket mindre utsträckning. För män är det att förlora status att behöva hjälp. Dessa förlegade könsnormer måste belysas, skriver Eva Hansen generalsekreterare Cancerrehabfonden.

Ökat deltagande i cellprov, direktkanal till urologin och hudcancerdiagnos på distans. Att tidig upptäckt räddar liv är ett faktum inom cancervården och här kan landets sjukvårdsregioner lära av varandra, skriver Ulrika Årehed Kågström, Cancerfonden.

Barn som har behandlats för hjärntumör får ofta sämre betyg än sina kamrater och nästan en fjärdedel saknar behörighet till gymnasiet. Det visar en studie från Stockholms universitet. Nu uppmanar Barncancerfonden och två skolexperter Sveriges rektorer att ta frågan på allvar.

Det finns en gräns för hur många gånger Non Smoking Generation och Hjärt-Lungfonden kan ropa att vargen kommer. Och den gränsen har passerats för länge sedan, replikerar Markus Lindblad kommunikationschef på Haypp.

Genom att kalla nikotinprodukter ”tobaksfria” kan tobaksindustrin kringgå lagstiftningen och ogenerat marknadsföra sina produkter direkt till barn och unga. I stället för att sätta ned foten väljer regeringskansliet och konsumentverket i stället att ge grönt ljus till tobaksindustrins rekrytering av nästa generations tobaksbrukare, skriver företrädare för A Non-Smoking Generation och Hjärt- Lungfonden samt forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Så vitt jag kan förstå är det större risk att deltagande i PSA-screening leder till inkontinens helt i onödan än att den förlänger mitt liv. Därför har jag hittills tackat nej till att delta i screening. Andra män, alltså prostatabärare oavsett könsidentitet, kan komma till en annan slutsats, det är ett individuellt val.

”Sjukast först” står det i portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen. Stämmer det med de privata sjukförsäkringarna eller den ökade privatiseringen som vi ser komma? Även de med tunnplånbok och kort utbildning ska ha tillgång till den bästa vården, skriver Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö.

Alla patienter har rätt till en trygg och nära cancervård i tid. Oavsett var de bor. Därför protesterar vi moderater när onkologin i Västervik, en del av Region Kalmar län, nu hotas av nedläggning.

De resursbrister vi ser i dag är bara början på de utmaningar som vården kommer att ställas inför framöver. En resurs kan bara användas en gång. Rättvisa och kloka prioriteringar i vården är därför nödvändiga, skriver företrädare för NT-rådet.

Dödligheten bland tarmcancersjuka är förfärande. Om dödsfallen ska bli färre måste sjukdomen upptäckas i tid.

Med undantag för Skåne och Värmland verkar de flesta regioner mena att nya rön med potential att minska lidande och död bara kan införas med statliga medel. Kanske är det snarare statligt ledarskap som behövs, skriver Calle Waller, Prostatacancerförbundet.

Varje år insjuknar hundratals män och kvinnor i cancer på grund av ärftliga genetiska mutationer. För att vi ska kunna rädda liv och även förebygga sjukdom vill Nätverket mot gynekologisk cancer att genetisk testning ska vara mer tillgängligt för alla, skriver nätverkets ordförande Barbro Sjölander.

De med pengar kan köpa sig liv medan andra får vänta. Så är läget i Sverige 2019. Vänsterpartiet är ytterst oroade över att ojämlikheten i hälsa fortsätter att öka, skriver Karin Rågsjö (V) i en slutreplik.

Nationellt ordnat införande av nya läkemedel är en förutsättning för jämlik vård i Sverige. Men det är också viktigt att introduktionen är ordnad och att risker, nytta och kostnadseffektivitet värderas.

Patienter som kan betala 70 000 kronor i månaden får behandling på privat klinik i Stockholm. Det visar att den likvärdiga vården har kantrat. Det är regionerna som ska finansiera cancerbehandling. Och processen måste snabbas på så att fler får behandling.

Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer och den utlovade satsningen på barncancervården inger hopp för många. Men bristen på personal är det i särklass största hotet mot en fullgod vård. Satsningar krävs nu på bland annat större personaltäthet och bättre arbetsmiljö.

Rätt reformer minskar dödligheten i cancer. I budgeten för 2019 satsar Moderaterna därför stort på bättre och mer tillgänglig cancervård. Den som är sjuk ska få hjälp och stöd, inte en kölapp.

Antalet cancerfall i Sverige fortsätter att öka. Under 2017 rapporterades 66 775 cancerfall, en ökning med 4 procent jämfört med 2016 och med 27 procent sedan 2007. Med hjälp av mer förebyggande arbete, ökad forskning samt nya metoder för bättre diagnostik och behandling kan vi förbättra situationen för patienter och samtidigt minska vårdköer och samhällskostnader.

Trots att man vet att det räddar liv har bara sju landsting/regioner infört det HPV-test som ingår i Socialstyrelsens nationella screeningprogram för att upptäcka livmoderhalscancer. Nu måste ansvariga politiker och tjänstemän i övriga landsting införa testet och rädda liv, kräver Nätverket mot gynekologisk cancer.

Medan politikerna käbblar om makten dröjer ett livsviktigt regeringsbeslut om att HPV-vaccinering även ska erbjudas alla pojkar. Nu måste riksdagens socialutskott agera, skriver sakkunniga och intresseorganisationer.

Nobelpriserna i medicin och i kemi lever upp till statuterna om att belöna den största nyttan för mänskligheten. Upptäckterna har förändrat sjukvårdens möjligheter att behandla svåra sjukdomar. Men vi bör vi inte bara nöja oss med att dela ut priserna i Sverige. Vi har även stora möjligheter att bidra till medicinsk utveckling och växa inom Life Science.

Cancervården börjar tidigare än många föreställer sig. Fler fall kan upptäckas i primärvården – i synnerhet med mer forskning som kan vässa verktygen för tidig upptäckt, skriver Marcela Ewing, forskare på Regionalt cancercentrum väst.

Det ligger i allas intresse att den totala kostnaden för läkemedel är så låg som möjligt. Det är därför vi uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet kring introduktionen av nya läkemedel, inklusive den enorma administrativa apparat som har byggts upp kring läkemedelsgodkännande, slutreplikerar ordföranden för Blodcancerförbundet Lise-Lott Eriksson.

Samhällets resurser för läkemedel är begränsade. Vi måste därför alltid värdera nyttan av ett läkemedel i förhållande till kostnaden, replikerar ordföranden i NT-rådet Gerd Lärfars och ordföranden för Regionala cancercentrum i samverkan Beatrice Melin.

Cancerpatienter förlorar månader, år och till och med livet, eftersom de inte får tillgång till nya livsavgörande läkemedel. Ansvariga politiker och tjänstemän diskuterar i princip uteslutande kostnader för läkemedel i stället för nyttan för den enskilda patienten. Det är hög tid att slå sönder den enorma apparaten kring läkemedelsgodkännande som gör patienterna till förlorare.

I sin debattartikel uppmanar Alexandra Charles von Hofsten och Göran Sjönell politiker att ge anhörigvården en plats i den politiska debatten. De menar att anhörigvården är kvinnofälla. Men det är inte bara kvinnor som går i fällan, utan alla!

För att kunna vara ett land som erbjuder cancervård i världsklass måste Sveriges politiker våga lyfta grundläggande problem. Utmaningarna är gigantiska och kan inte lösas genom ideologiska attacker, årliga överenskommelser eller tillfälliga satsningar, skriver företrädare för Cancerfonden.

Landstingen har enligt lag en skyldighet att erbjuda rehabilitering till alla cancersjuka. Av dem som genomgått Cancerrehabfondens rehabiliteringsveckor har bara var femte person erbjudits rehabilitering via sjukvården. Det är närmast en skandal, skriver generalsekreteraren för Cancerrehabfonden Eva Hansen och professor Roger Henriksson.

Det är alltid glädjande att läsa om nya forskningsframsteg inom cancerområdet. Men nya behandlingsmetoder behöver inte ha mycket med patienterna att göra. Ibland inget alls. Ett sådant exempel RAS Reflex, ett biomarkörtest för tarmcancer.

Vi har tagit initiativ till att samla forskare, forskningsfinansiärer, industri, patienter, vården och hälsomyndigheter från hela världen till samtal om cancervårdens framtidsfrågor vid Uppsala Health Summit den 14-15 juni. Vi avser att utveckla konkreta förslag för en mer effektiv och mer jämlik cancervård, skriver en rad forskare.

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas. Betydelsen av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, begränsning av alkohol samt rökstopp framgår tydligt av den forskning som finns. Så varför görs det så lite, frågar sig Dietisternas riksförbund i en replik på Paulina Neudings krönika.

Att övervikt delvis beror på gener är inget argument för att problemet ska tas för givet, snarare tvärtom, när vi nu dessutom vet att kopplingen mellan fetma och cancer finns där.

Den här veckan uppmärksammas hudcancer över hela Europa. Vi uppmanar därför Sveriges kommuner att göra sitt för att hejda den skenande hudcancerutvecklingen genom att utforma barns utemiljöer så att det finns tillgång till skugga, skriver Mats Persson, generaldirektör Strålsäkerhetsmyndigheten.

Varje år drabbas hundratals kvinnor och män i Sverige av HPV-relaterad cancer. Trots det får inte alla personer i riskzonen tillgång till det vaccin som skulle förhindra uppkomsten av dessa cancerformer, skriver liberalerna Anna Starbrink och Barbro Westerholm.

Cancerfondens senaste rapport visar att cancervården är ojämlik, exempelvis får den som är lågutbildad sämre vård. Slutsatsen måste bli att vi behöver ett nationellt huvudansvar för vården, skriver KD:s Acko Ankarberg Johansson.

Socialstyrelsen har ännu en gång kommit fram till att screening för prostatacancer inte bör rekommenderas. Vår besvikelse över detta bakslag är stor eftersom så mycket har förändrats sedan föregående beslut 2014, skriver Kjell Brissman och Calle Waller, Prostatacancerförbundet.

När barn får cancer är det bland det grymmaste som kan hända. För att alla barn som får cancer ska få den fina vård, som nu kan ges tack vare forskningen, måste vården fungera bättre än idag. För precis som alla andra vårdköer blivit längre de senaste åren så har också barncancervården problem.

I går kom Socialstyrelsens besked – det blir ingen rekommendation om allmän screening för prostatacancer. Det är beklagligt. SD har länge drivit frågan om ett pilotprojekt för PSA-prov i Västra Götaland, och vi hoppas resultaten på sikt ska få Socialstyrelsen att ändra sin inställning.

Det är välkommet att Iréne Svenonius (M) äntligen erkänner att Stockholmsvården är i kris. Men hennes jämförande ”rapport” möter inte ens de mest basala kvalitetskrav. Väljarna väntar sig mer av det parti som styrt landets rikaste landsting än jubel över att man lyckats bättre än Dalarna.

Rökning kostar samhället drygt 31 miljarder varje år. Det motsvarar hela primärvårdens kostnader för alla allmänläkare och sjuksköterskor. Samhället måste ta sitt ansvar och minska rökningen. Ett rökfritt Sverige år 2025 är möjligt men för att nå dit krävs politisk handlingskraft.

Trots bevisat goda resultat och fina utmärkelser har det varit mycket lättare för det Sverigebaserade företaget First Derm att etablera sig i Storbritannien än inom svensk vård. Orsaken stavas byråkrati.

Eftersom antalet som drabbas av vissa allvarliga cancerformer är så litet, har vi i de nordiska länderna svårt att själva kunna ha tillräckligt hög expertis för att ge patienterna den högspecialiserade vård de behöver. Vi behöver blicka över nationsgränserna.

En fjärdedel av alla vuxna svenskar har så ohälsosamma matvanor att de riskerar att bli kronisk sjuka eller dö i förtid. Det är hög tid att vårdens beslutsfattare prioriterar frågan om hälsofrämjande samtal i vården.

Vi har frågat riksdagspartierna hur de vill arbeta för en bättre och mer koncentrerad cancervård. Alla pekar ut regionala cancercentrum, RCC, som lösningen. Men även om RCC har kompetensen, så har de ingen makt över plånboken, skriver ordföranden för Nätverket mot cancer.

HPV-vaccin ges i dagsläget bara till flickor. Man har länge hävdat att detta räcker eftersom det skulle ge skydd även för pojkar. Men när en pojke är runt 11 år – åldern då första HPV-vaccinationen ges till flickor – är det omöjligt att veta om han kommer att bli hetero-, homo- eller bisexuell, skriver ordförande och vice ordförande för Riksförbundet Noaks Ark.

Tusentals svårt sjuka svenska cancerpatienter sätter i dag sitt hopp till nya mediciner som är på väg. Samtidigt ser vi stora brister i introduktionen av nya läkemedel i Sverige. Regeringen ska utreda frågan, men det behövs nya lösningar nu. Alla sjuka har inte råd att vänta.

Ackreditering av bröstcancervård leder till en generell höjning av vårdens kvalitet och minskade regionala skillnader. Det menar Peter Strömbäck, generaldirektör för Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, och Elizabeth Bergsten-Nordström, ordförande för BRO, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.

Det är viktigt att vara vaksam inför eventuella negativa konsekvenser av nätjournaler. Efter fyra år med tjänsten i Uppsala läns landsting har emellertid inga sådana kunna beläggas, och det gynnar knappast någon att framföra oro innan fakta har kontrollerats.

Det är möjligt att privata sjukvårdsförsäkringar av många upplevs som ojämlikt. Men de skillnader som Handikappförbundens medlemsförbund tar upp finns främst inom de offentligfinansierade systemen. Det handlar om regionala skillnader, skillnader i vård beroende på om du är man eller kvinna, infödd eller invandrad och om du har en funktionsnedsättning eller inte. Om Gabriel Wikström menar allvar i sitt tal om jämlik hälsa så måste han börja agera.

En femtonåring får hjärntumör. Ett år går från diagnos till dödfall. Då gäller det att föräldrarna är starka fysiskt och psykiskt, helst också fast anställda med en månadslön som utgångspunkt i socialförsäkringssystemet.

Det är oacceptabelt att svårt sjuka får vänta på vård - det kan handla om veckor av väntan på en operation. Nu krävs politiskt ansvar av den styrande landstingsalliansen. Vi Socialdemokrater har krävt ett extra landstingsmöte nästa vecka för att få veta vilka åtgärder som vidtas.

Uppbyggnaden av kvalitetsregistren har gjorts under många år och det finns i dag drygt 100 register som innehåller individbaserade uppgifter om olika sjukdomar, insatta åtgärder och resultat. Nu behöver ett ökat fokus läggas på registrens användning i vården och hur resultaten omsätts i den ordinarie verksamheten.

Vårdvalsreformen för urologin i Stockholm, som är tänkt att träda i kraft den 1 november i år, beaktar inte på något sätt de brister som redan finns i prostatacancervården. I stället för att ta höjd för nödvändiga förbättringar så erbjuder man vårdgivarna ett avtal där ersättningarna minskas med minst 25 procent.

Hivpositiva män som har sex med andra män löper betydligt högre risk att drabbas av analcancer än övriga befolkningen. Trots att Stockholm står för en stor majoritet av nya sjukdomsfall har SKL föreslagit att centralisera kirurgi och behandling till andra delar av landet. Förslaget riskerar att drabba en redan riskutsatt grupp cancerpatienter hårt.

Folkhälsominister Gabriel Wikströms målsättning borde vara att rädda liv och minska vårdkostnader istället för att likt Prussiluskan vifta med pekpinnar och dra all tobak över samma kam.

Ett nationellt program för uppföljning och hjälp med sena komplikationer behövs för alla som överlevt barncancer. Behandlingen av barncancer kan ge en mängd olika komplikationer som kvarstår hela livet. I dag saknas specialiserad hjälp för den här patientgruppen i större delen av landet.

Upptäckt, överlevnad eller död i cancer är i dag på många sätt en klass- och kulturfråga. I vissa grupper sprids missuppfattningar och myter om cancer. I ett pilotprojekt i Botkyrka arbetar hälsoinformatörer med att nå ut med rätt information.

I Sverige drabbas färre av skadliga och dödliga rökrelaterade sjukdomar – tack vare det folkliga njutningsmedlet snus. Att vara fanatiskt emot alla former av nikotin- och tobaksbruk ter sig i detta ljus oklokt, menar Svenska Snustillverkarföreningens Patrik Strömer i en replik.

Sverige har halkat efter i preventionsligan, trots att vi ratificerade WHO:s tobakskonvention 2005. 12 000 liv krävs varje år på grund av rökning – det måste inte vara så.

Det är dags att politiker, beslutsfattare och utbildningsväsendet inom sjukvården lånar fler förebilder från serviceyrkena snarare än från den tillverkande industrin när vården ska utvecklas. Sätt fokus på patienternas behov och livskvalitet snarare än på ekonomiska kontrollsystem.

När landstingens budgetar sviktar under trycket från nya mediciner – samtidigt som dessa mediciner väcker patienters och närståendes hopp – krävs samordning och prispress. Cancerfonden föreslår därför en nationell finansieringsfond för rättvisare tillgång till nya cancerläkemedel.

Även som anhörig är jag drabbad av cancer. När jag ser min nittonåriga dotters frustration över ännu en cellgiftsbehandling, hennes besvikelse över ytterligare en infektion eller den behållare full med använda sprutor som hon har bredvid sin säng gör det ont. Mycket ont.

En patient med prostatacancer får i nuläget vänta i median 172 dagar på behandling, men snart måste landstingen leva upp till regeringens nya ambitiösa mål: max 60 dagars väntetid.

Svensk hälso- och sjukvård håller generellt hög kvalitet. Den har också högt förtroende bland patienterna. Även om mycket är bra kan vi dock inte vara nöjda. Vården måste bli mer jämlik och patientcentrerad, och hålla hög kvalitet på alla områden. Ett område som måste förbättras är tillgängligheten. Vårdköerna måste bli kortare.

Cancer och hjärtkärlsjukdomar utgör 70 procent av alla dödsorsaker i västvärlden. Men trots att vi har både kunskap och teknologi för att upptäcka och förebygga dessa sjukdomar domineras vården fortfarande av synsättet att sjukdomar behandlas först när patienten visar symptom. Sverige har inte råd att fortsätta med detta synsätt. Det är nödvändigt med ett paradigmskifte. Regeringen bör ta fram en handlingsplan för att driva utvecklingen mot en preventiv sjukvård.

Den ojämlika vården utgör ett hot mot hela vårt sjukvårdssystem. En nollvision för dödsfall på grund av ojämlik vård måste fastslås i riksdagen, dessutom måste patienternas rättigheter stärkas. Det skriver Kommissionen för en jämlik vård, efter att ha lagt fram sin slutrapport.