Byggregler

Elva kommunpolitiker i Alingsås åtalas för tjänstefel efter att de utfärdat ett felaktigt bygglov, rapporterar SVT Väst. En utredning visade att 80 procent av de byggnadslov som politikerna beslutat om var felaktiga.

Byggandet i Sverige måste hålla tempot uppe. För att lyckas i motig konjunktur krävs långsiktighet, flexibilitet och färre krångliga regler, menar Fastighetsägarnas fem vd:ar.

Utvisning av ryska agenter, ukrainska flyktingar till Sverige och klimatdeklaration av byggprojekt i utemiljö. Det är något av det som diskuteras på onsdagsmorgonen.

Klimatomställningen diskuteras på debattsidorna. Civilministern kräver att kommun- och regionråd kavlar upp armarna och blir svettiga av arbetet. S-kvinnor kräver fängelsestraff för sexköp och seniora moderater startar nytt förbund.

Den gröna omställningen av Sverige kräver svett och hårt arbete av landets kommunal- och regionråd. Staten måste också göra sitt jobb genom att exempelvis snabba upp hanteringen av tillståndsärenden, skriver civilministern Ida Karkiainen.

Jokkmokks samhällsbyggarnämnd ska införa könsneutrala nämndbeslut. ”Vi ska inte påverkas av vem som har sökt om ett bygglov”, säger nämndens tillförordnade ordförande Torbjörn Lindgren (S).

Kommunpolitiker från både MP och C välkomnar överenskommelsen om strandskyddet. Men flera moderater är kritiska och kräver att kommunerna får makten över stränderna. ”Den lokalpolitiker som förstör friluftsliv och biologisk mångfald blir inte långvarig”, säger en regionpolitiker.

Små detaljer och ”gamla lador” får inte hindra bygglov. ”Vi vill ju ha tillväxt i kommunen”, säger Kirunas kommuntopp Gunnar Selberg (C) som själv går in och stoppar remisser i byggärenden. Agerandet strider mot grundlagen, menar förvaltningsrättsprofessor Olle Lundin.

Bastu och badtunnor som Kirunas kommuntopp byggt på strandskyddad mark får okej i efterhand – i strid med tjänstemännens råd. Byggena främjar turismen, anser nämnden. Men oppositionen är kritisk. ”Det skickar dåliga signaler”‚ säger S-ledamot.

Karlstad kommer inte att överklaga förvaltningsrättens nej till Muminpark. Anledningen: det breda politiska stödet saknas.

Statens haverikommission skickade förra året rekommendationer till kommuner om takkonstruktioner som kan vara farliga. Men informationen kom inte fram till rätt personer.

Förslagen i slutbetänkandet Modernare byggregler (SOU 2019:68) skapar otydlighet snarare än vägledning och bidrar till att det faktiskt blir svårare att bygga. Kommittén för betänkandet hade ledorden förutsägbart, flexibelt och förenklat. Vi menar att det i stället blir förvirrat, fel och för dyrt, skriver DHR.

Statens regelverk försvårar lokala insatser som effektiviserar elanvändningen och möjliggör export av fossilfri el. SKR pekar på behovet av flera klimatpolitiska åtgärder. Det skriver SKR:s ordförande Anders Knape.

Kraven på ett klimatneutralt byggande måste täcka hela plan- och byggprocessen. Genom att fatta rätt beslut så tidigt som möjligt ökar möjligheterna att minska koldioxidutsläppen i hela värdekedjan. Hållbarhet handlar inte bara om själva byggnaden, utan även om hur den tas fram, skriver Carin Stoeckmann, förbundsordförande för Sveriges Byggindustrier.

Det är experter inom byggbranschen som har skrivit de krav som nu är definierade i det aktuella standardförslaget för bostadsbyggande, skriver Annika Andreasen, verkställande direktör på Svenska Institutet för standarder, SIS.

Allt fler nya områden byggs utan lokaler för fritidsaktiviteter. Det är dags att fritidsverksamheterna får en prioriterad plats i planprocessen så att vi i den ideella sektorn kan fortsätta att bidra till ungdomars utveckling.

Många studenter i vardande har blivit antagna och letar efter boende. Samtidigt tvingas många tacka nej till sina drömutbildningar på grund av bostadsbrist. Det är en skam för Sverige, skriver Theo Herold och Nils Annink (M).

I januariavtalet uttalas viljan att göra om strandskyddet. Det har många försökt förut och ska den avsikten lyckas gäller det att veta vilka paragrafer man behöver skruva på, skriver Johan Bobert, konsult med strandskyddsintresse

Bostadsmarknaden är ohållbar. Vi är en grupp värdedrivna aktörer som vill bidra till lösningar — men kommunerna måste släppa fram oss. Om vi fick tillgång till byggklar mark skulle fler bostadsprojekt kunna genomföras.

Det är illa ställt med skyddet av bebyggelsens kulturvärden. Det visar Riksantikvarieämbetets undersökning av 110 byggärenden runt om i landet. I de flesta fall tas ingen hänsyn alls till kulturvärdena i den kommunala byggprocessen.

Antalet beviljade bygglov för flerbostadshus minskar kraftigt när byggboomen klingar av. Personalsituationen är fortfarande svår i flera kommuner. Det är svårt att få tag i kvalificerade bygglovshandläggare.

Sveriges befolkningsökning kräver en lösning på bostadsfrågan. Nästa regering behöver avveckla kreditregler och vara beredd att öka hushållens bolån i syfte att undvika en kris, skriver Trä- och Möbelföretagen.

Centerpartiet har tagit fram en konkret reformagenda för landsbygden som vi ska genomföra om vi hamnar i regeringsställning efter valet i höst, skriver partiets ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström.

Kommunerna har ett ansvar för att undanröja enkla hinder på allmänna platser och i allmänna lokaler. Det gäller till exempel att installera ramper och ledstänger, avhjälpa bristande kontrastmarkering och sätta upp orienterande skyltning. Bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder har funnits i plan- och bygglagen sedan 2001 i syfte att öka tillgängligheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Men än lever inte kommunerna upp till sitt ansvar.

För att kunna ställa om till hållbar energi behöver vi tänka enligt EU-kommissionens princip ”energieffektivisering först”, slutreplikerar Mats Björs, Johanna Sandahl och Pernilla Winnhed.

Vi ser ett statsråd som satsar allt på verkningslösa, skattefinansierade subventioner utan att de efterfrågas av byggbranschen, replikerar M.

Branden i London visar hur viktigt det är att kontrollera brandskyddet. Nu kräver Brandskyddsföreningen ett nytt system med oberoende tredjepartskontroller.

Många kommuner har en mycket tuff uppgift i att klara sina välfärdsåtaganden redan i dag. Tror man att hot om statliga sanktioner är vad som krävs för att öka bostadsbyggandet, då har man underskattat de utmaningar kommunerna möter, skriver regionpolitiker (S, M, C och MP).

Det är dags att sluta låtsas att normaltillståndet är att sitta i en stuga i skogen och njuta av tystnaden. Vi dras till storstan och oljuden. Då borde Boverket kunna hänga med och tillåta mer byggande – i bullrigare miljöer.

Omöjliga redovisningsprinciper för nybyggda flerfamiljshus på landsbygden sätter stopp för ytterligare byggen eftersom marknadsvärde fastställs för objekt som saknar marknad. En annan reglering är nödvändig, menar SmåKom – 69 kommuner i samverkan.

Ta bort lagregleringen om särkrav som bara leder till missförstånd. Sverige behöver ligga i framkant – inte i ett byråkratiskt bakvatten.

Riksdagen har lagstiftat om att vid genomförande av detaljplaner får kommuner inte ställa egna krav på byggnaders tekniska egenskaper. Det gäller såväl exploateringsavtal som markanvisningsavtal. Bakgrunden är i korthet att kommunerna i många fall inte har någon reell möjlighet att överblicka tekniska och samhällsekonomiska konsekvenser av sådana krav.

Stockholms stad är en många kommuner som ställer högre krav än vad Boverket kräver vid byggnation på stadens mark. Det är inget problem eftersom det inte finns något förbud mot särkrav. Det är en missuppfattning att ett sådant förbud finns.

Förra året byggdes cirka 4000 nya bostäder i Skåne. Samtidigt som befolkningen ökade med strax över 14000 personer. Det är en ekvation som inte går ihop. Det råder brist på bostäder i 29 av Skånes 33 kommuner. Den skånska Byggindustrin går på högvarv och kommer i år upp i nivåer av byggande som inte skett sedan miljonprogrammets tid. Trots det sackar Skåne efter andra storstadsregioner där det byggs ännu mer. Därför kraftsamlar Region Skåne och Sveriges Byggindustrier Syd nu för att öka bostadsbyggandet i ett flerårigt samarbete, som presenteras på konferensen Skånskt Bostadsforum idag.

Sverige har troligtvis världens bästa byggregler avseende energi, men nu vill Boverket sänka kraven. Det ska från och med den 15 december 2016 räcka att teoretiskt beräkna byggnaders energianvändning. Det riskerar att leda till ökad energianvändning och därför bör förslaget dras tillbaka, skriver företrädare för bygg- och fastighetsbranschen samt SKL.

Magdalena Andersson (S) misstänker skattefusk i bygget av Nya Karolinska och kräver en lokal kriskommission. Finansministerns inhopp i frågan är okunnigt och dessutom högst olämpligt från henne i ett läge då en rättsprocess pågår. Och vad har hon egentligen gjort för skattemoralen mer än att snacka?

Nästan all obebyggd mark i våra storstäder är i dag oåtkomlig för bostadsbyggare. För att visa på problemen planerar vi nu en helt ny stadsdel i Kymlinge, ett grönområde utanför Stockholm.

Dagens debatt om bostadsbristen saknar några viktiga perspektiv. Som ledare i några av Stockholmsregionens mest expansiva kommuner är vi beredda att ta ansvar för en ökad takt i bostadsbyggandet. Men vi ska göra det på ett hållbart sätt. Låt oss inte göra om de misstag som tidigare har resulterat i allt annat än attraktiva bostadsområden.

Ett ökat byggande av trähus kan lösa många av samhällets utmaningar när det gäller såväl bostadsbrist som hållbarhetsfrågor. Men byggbranschen måste enas kring gemensamma normer och regler för hur man ska bygga in ett bra brandskydd i de nya trähusen.

Inom de närmsta tio åren behövs 700 000 bostäder byggas i Sverige. För att möta det behovet är en bättre samverkan och ökad kunskap om förutsättningarna för bostadsbyggande nyckeln. Jag vill därför ringa in vad beslutsfattare bör känna till för att kunna fatta rätt beslut kring förändringar i lagstiftning och regelverk.

Nya regler krävs för att underlätta kommunernas bostadsplanering, föreslår SKL som en åtgärd av flera för att öka tillgängligheten av bostäder.

Tillgänglighet är viktigt. Den åsikten delar vi med Liberalerna. Det är viktigt både för nuvarande behov och för byggnaders möjliga framtida behov i andra funktioner än i dag. Därför gäller lättnaderna inte det normala beståndet, utan endast tillfälliga anläggningsboenden.

Fler bostäder behövs. En outnyttjad resurs är alla villaägare som vill bygga ett Attefallshus för att hyra ut det – men hindras av nuvarande lagstiftning där komplementhus inte är tillåtna på tomter med k-märkta fastigheter.

Det behövs en fortsatt kraftsamling och samverkan kring strandskyddsreglerna, både på nationell och regional nivå. Satsningen på en nationell arena för samverkan och kunskapsuppbyggnad har skapat förutsättningar för en bättre tillämpning. Samtidigt står det klart att förändringarna inte skapat den flexibilitet som efterfrågas i dagens regelverk. Det skriver Strandskyddsdelegationens ordförande och 11 ledamöter.

Det finns mängder med personer och kommuner som har goda idéer om hur landsbygdsutvecklingen skulle kunna ske på ett för miljön respektfullt och bra sätt. Men många av idéerna kvävs i sin linda av en strandskyddslagstiftning som är felaktigt konstruerad, och som lägger en hämsko på byggandet nära vatten.

Runt om i Europa pågår en mängd olika aktiviteter i syfte att uppmärksammade och åtgärda riskerna med radon. Ett föredöme är till exempel Irland, som genomfört ett omfattande arbete för att åtgärda förekomsten av radon i fastigheterna. Men, i Sverige är det tyst! Konsekvensen av avsaknaden av aktiviteter från svenska kommuner och myndigheter är att cirka 100 svenskar drabbas av lungcancer, varje år, skriver Svensk Radonförening och ger ett antal förslag till Mehmet Kaplan.

Fjärrvärmen har ställt om Sveriges uppvärmning och kraftigt minskat utsläppen. Fjärrvärmenäten kan också ta vara på energi som blir över. Nu hotas denna framgångssaga av ett ogenomtänkt förslag till nya byggregler.

Mehmet Kaplans bostadssubventioner lyckas inte få till billiga, nyproducerade studentlägenheter. I stället för att strö pengar över byggbolagen borde bostadsministern avreglera såväl byggnormer som hyresreglering, menar Centerstudenters ordförande Alfred Askeljung.

Strandskyddsreglerna hämmar utvecklingen och förhindrar människor från att bo i attraktiva områden, skriver Borlängemoderaten Bo Persson och föreslår 30 meter i stället för dagens 100 meter.

Fjärrvärmebranschen uppskattar konkurrens. Vi välkomnar att kunderna får alternativ med olika fördelar att välja mellan och är övertygade om att fjärrvärmen i de flesta fall kommer att komma ut bra i den jämförelsen.

Regeringens lagförslag om nya bullerregler för bostäder är tandlöst och ger en falsk trygghet. Bullerfrågan kommer fortfarande vara omöjlig att överblicka, och skapar därmed osäkerhet för byggbolag, kommuner och industrier samtidigt som boendes hälsa sätts åt sidan. Reglerna som de nu föreslås är mer vilseledande än något annat

Bristen på bostäder har under de senaste åren blivit ett allt större problem. Den slår mot alla ungdomar som inte kan flytta hemifrån, den slår mot alla dem som behöver en bostad för att kunna ta ett jobb i Mälardalsregionen, och den slår därmed också mot alla de företag som inte kan hitta den arbetskraft de behöver. En väl fungerande bostadsmarknad är en central förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver.

Nio av tio svenskar bor inte i allmännyttan. De föredrar att bo i hus, radhus, bostadsrätt eller att hyra av privata värdar. Det gör många invandrare också. Att samtidigt som det behövs 600 000 nya bostäder höra bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) predika de tillfälliga modulbostädernas lov är som att lyssna till ljudet från en social och ekonomisk bomb.

Att snabbt bygga modulbostäder som är dubbelt så dyra som vanliga bostäder kommer bli kostsamt för staten och kommunerna och samtidigt dåligt för integrationen och individerna. Ickepermanenta bostäder riskerar att skapa nya otrygga områden där utanförskapet biter sig fast.

Regeringen har smashläge i frågan om hållbar stad. Med den nya satsningen på statligt stöd till bostadsbyggandet borde frågan vara i fokus, men tyvärr är vi tillbaka till att diskutera detaljer i produktionen istället för visionen om resultatet. Vi vill se en vision för den hållbara staden.

Vi riktar nu en tydlig uppmaning till regeringen. Stöd våra förslag till enklare och bättre byggregler i riksdagen – bostadsbristen blir inte mindre för att man talar om en aktiv politik. För att möjliggöra ett ökat byggande krävs handling. Det är dags att börja agera, skriver fyra riksdagsledamöter från Alliansen i civilutskottet.

Vi behöver bygga minst 250 000 bostäder till 2020 i Sverige. För att nå det målet måste vi lägga tid och energi på rätt frågor och inte fastna i detaljer som inte leder bostadsbyggandet framåt.

Det förekommer kraftiga myrangrepp på hus i både Sverige och Norge. I Norge är myrornas skadeverkningar kända och kartlagda, men i Sverige ligger vi långt efter. Det kan stå oss dyrt om vi inte omgående gör något åt detta.

Med en mer öppen inställning till moderna byggprojektformer skulle vi redan i dag kunna skapa en sund konkurrens på bostadsmarknaden. En konkurrens som enligt experter i genomsnitt skulle kunna innebära att vi kan bygga 130 bostäder till det pris som det i dag kostar att bygga 100, skriver Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen.

De föreslagna nya förenklade byggreglerna för småhusägare, där bland annat de så kallade ”Attefallshusen” ingår, skapar fler problem än de löser. Istället för minskad byråkrati skapas nu en svårtolkad gråzon. Godkänns regeringens förslag är risken stor att många villaområden förvandlas till konflikthärdar där okänsligt utformade tillägg stör både den estetiska upplevelsen och grannfriden, skriver arkitekterna Fredrik Rosenhall och Stefan Rupert.

Regeringen hanterar bostadsbubblan på samma sätt som den hanterar moraset i skolan: Skyll på kommunerna! Men bostadsmarknaden och bostadsbyggandet visar att det är dags att lämna detta demagogiska stickspår och istället se till helheten i politiken, skriver det vänsterpartistiska kommunalrådet Staffan Norberg i Södertälje.

Vi vet inte hur framtidens energiförsörjning kommer se ut. Därför måste det vara upp till fastighetsägaren att välja uppvärmningsform, och därför måste också byggreglerna vara teknikneutrala, skriver Ulrika Jardfelt på Svensk Fjärrvärme i en slutreplik.

Debatten om geoenergi och värmepumpar handlar för Svensk Fjärrvärmes del om marknadsandelar. De företräder ett fåtal, men stora aktörer som gör gigantiska ekonomiska vinster om byggreglerna ändras. Vi företräder i större utsträckning den enskilde samhällsmedborgaren som vill ha möjlighet att använda lokal, förnybar och gratis geoenergi, replikerar Johan Barth.

Vi driver på för att få Boverkets byggregler ändrade. I dag är värmepumpsföretagen gynnade jämfört med andra uppvärmningsformer. Ett kryphål i reglerna gör att hus som slösar med energi ändå kan byggas, vilket visar att en ändring måste till så att både elen och värmen utnyttjas så effektivt som möjligt, replikerar Ulrika Jardfelt på Svensk Fjärrvärme.

Trots att mobiltäckning i dag är en förutsättning för en fungerande vardag för privatpersoner och företag brister den offentliga sektorns samordning med mobilbranschen. Mobiltäckning måste få samma självklara plats i samhällsplaneringen som annan strategisk infrastruktur när svenska regioner växer.

Om den nya nationella strategin för energieffektivisering och byggande ska göra någon skillnad måste Boverket och Energimyndigheten ta ett helhetsgrepp i frågan, annars går vi miste om stora möjligheter att minska energiförbrukningen i Sveriges alla byggnader.

Regelverken som styr bostadsbyggandet behöver förenklas. Det stimulerar samhällsekonomin och underlättar för personer att hitta attraktiva bostäder och arbeten. Sverige har mycket att vinna på reformer som det borde gå att få ett brett politiskt stöd för.

Bostadsminister Stefan Attefall har fel när han hävdar att ett förbud mot kommunala energikrav skulle leda till att det byggs fler och billigare bostäder, replikerar Anders Knape.

I budgeten ger regeringen beskedet att det blir gemensamma tekniska byggregler i hela landet och att energikraven för nya hus skärps. Därmed kan Sverige fortsätta vara ett föregångsland i klimatarbetet samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för bostadsbyggandet.

Bostadsbristen i Stockholm visar att dagens bullerlagstiftning behöver ändras. Den hindrar staden från att växa och bygga bostäder där folk vill bo.

Kommunerna pekas nu ut som det stora hindret för en ökad bostadsproduktion. Men vi har många års erfarenhet av detta område och känner inte igen oss i den bild som målas upp.

Utredningen om nya byggkrav underlättar för bostadsbyggandet och skapar samtidigt förutsättningar för ett bättre miljöarbete, replikerar företrädare för Byggkravsutredningen.

I den energisparverksamhet som staten driver är ett av budskapen vikten av energieffektiva lösningar i nya byggnader. Att en utredning nu föreslår lagstiftning mot sådana åtgärder i hus som byggs för att stå i 100 år ter sig befängt.

Byggkravsutredningens nyligen presenterade förslag är ett dråpslag mot ett klimatsmart energiarbete. Förslagen vilar på en alltför kortsiktig analys av bygg- och energikostnader där snålheten tillåtits bedra visheten.

Bostadsbristen är ett allvarligt hot mot tillväxten på både små och stora orter. Den situation vi har nu där det kan ta upp till tio år från plantid till färdigt hus är inte hållbar. Sverige måste lära av Tyskland och Finland.

Varje år orsakar felaktiga elinstallationer mängder av bränder och personskador. Men i Danmark har nya krav på elbesiktning minskat riskerna för olyckor. På bara två månader upptäcktes 95 000 felaktiga elinstallationer i de danska hemmen. Den nya lagens resultat borde inspirera energiminister Anna-Karin Hatt i det fortsatta arbetet för att stärka elsäkerheten i Sverige.

Regeringen borde lyssna på kommunernas miljöchefer och lagstifta om smart belysning vid alla nybyggen och större renoveringar av fastigheter. Lagen skulle bli en vinst för både plånboken och miljön.

Boverkets nya byggregler som redan är föråldrade sätter stopp för energieffektiv fjärrvärme och klimatsnåla byggnader. Såväl energimål som teknikneutralitet åsidosätts om reglerna genomförs i höst. Därför måste regeringen ge Boverket nya direktiv.