Budgetförhandling

Ber om extra pengar till regionerna för att undvika nedskärningar.

En lång rad regionpolitiker vädjar om regeringens hjälp i en ohållbar ekonomisk situation.

M-kommunalråd backar upp finansministern.

”Men jag vet, och ser, att många kämpar, särskilt många regioner.”

SKR:s fyra krav på staten för bättre långsiktighet.

¥Jättebesvärligt”, säger SKR:s chefsekonom om nya ekonomirapporten.

Dagens Samhälle listar sparförslagen som beslutsfattarna helst vill slippa.

50 miljarder som kan rädda välfärden – tillfälligt

Utredaren Håkan Sörman: ”Ingen liten fråga, så det blir tufft.”

Kommunsektorn är i kris och regeringens politik förvärrar läget, hävdar tre S-kommunalråd.

Besvikelse i Socialdemokraterna: ”Ett svek mot välfärden.”

En rejäl urholkning av värdet på statsbidragen, säger Annika Wallenskog.

Särskilt statsbidrag halveras – ministern: ”Behovet är inte så stort.”

Regioner och kommuner får vänta på besked.

Regeringspartierna vill minska antalet myndigheter

Bara smulor kvar av utredaren Clas Olssons förslag om skärpta krav.

Sex regioner i norra Sverige uppmanar regeringen att satsa mer pengar på vägarna där

Wallenskog: ”Vi vill se långsiktiga stabila planeringsförutsättningar.”

Tipsen som ger bättre inköpsarbete.

Under ytan finns problem – ”Ser riktigt riktigt tufft ut.”

DS tittar närmare på fyra kommuner.

26 kommuner redovisar underskott 2022 – trots goda förutsättningar att klara ekonomin.

Assistansutredningen sätter det kommunala priset på den personliga assistansen till 10,3 miljarder.

Pensionskostnaderna ökar med 22 miljarder i år och smällen får chockverkan på regionernas ekonomi. De flesta budgeterar underskott – och flera regioner hittar ingen annan lösning än att bryta mot kommunallagens ekonomiska krav.
• Lista: Här ökar kostnaden mest

Regeringen går till riksdagen i mars med förslag om skarpare regler för kommunernas ekonomistyrning. En ny utformning av det kommunala balanskravet kan vara på plats till hösten eller nästa år.

Hälften av landets 290 kommuner har fått för lite pengar, den andra hälften för mycket.

Elpriset i Norrland har under 2022 bara varit en tredjedel av elpriset i Skåne. Ändå bidrar kommuner i syd med höga belopp till norrländska kommuners uppvärmning. Ju längre norrut, desto mer pengar, visar Dagens Samhälles granskning.
• Lista: Kommunerna som får/betalar mest
• Sydkommun: ”Direkt provocerande”

Utjämningen får kritik för att den straffar kommuner med tillväxt. Stämmer det? Vi tar en titt på vart penningströmmarna i systemet faktiskt går och hur den kommunala tillväxten ser ut.
I Dagens Samhälles ekonomiskola del 3 reder vi ut fakta och myter om utjämningssystemet och studerar vilka kommuner som är självförsörjande och var tillväxten faktiskt finns.
• Rätt om heta potatisarna Malmö och Norrland
• De två Stockholmskommunerna som tillsammans får mer än hela Norrbotten
• Hämmar utjämningen tillväxten?
• Hela listan: Så har skatteunderlaget förändrats i din kommun
• Jobb- eller sovkommun? Se hur självförsörjande din kommun är

Sverige behöver en levande kultur­skola, bemannade skolbibliotek och en stärkt kultur­sektor – inte en kulturkanon, skriver fackförbundet DIK. Andra debattämnen: utjämningssystemet och julstämning.

Skillnader i de kommunala skatterna hör till stor del ihop med strukturella förhållanden. Öka statens ansvar för kommunernas finansiering, föreslår Tore Melin i en rapport.

Långt ifrån bara glesbygden förlitar sig på utjämningen. I ett hundratal kommuner står utjämningsbidragen för en fjärdedel av finansieringen eller mer. Och här finns flera stora städer som Malmö och Eskilstuna. Nio kommuner får ingenting alls.
Häng med i Dagens Samhälles ekonomiskola del 2 – ta chansen att på riktigt förstå hur utjämningssystemet fungerar. 
• Därför är Danderyd Stockholmsregionens största mottagare 
• Så ger roten ur miljardbelopp till Stockholm
• Regionerna som får mest – inte de du tror
• Flera sökbara tabeller – hitta din kommun

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft

Under 2022 och 2023 kommer Sveriges ekonomi att bromsa in, vilket kan tvinga landets kommuner att höja skatterna. I en rapport från SKR spås en återhämtning tidigast 2024.

Civilminister Ida Karkiainen (S) tror inte att utjämningsutredningens trovärdighet skadas av att dess ordförande Håkan Sörman också blir ordförande i Academedia.

SKR:s förre vd Håkan Sörman föreslås till ny ordförande för skolkoncernen Academedia. Samtidigt har han just satt igång uppdraget att utreda utjämningssystemet och ett nytt sektorsbidrag till skolan. Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans reagerar starkt.

Dagens Samhälles chefredaktör Christina Kennedy om ett inspirerande besök i Malmö.

Håkan Sörman har nu mindre än två år på sig för jätteuppdraget att utreda hela utjämningssystemet. Och han är optimistisk om att nå ett svar på största frågan: Är det tillväxthämmande?
• ”Hon har rätt” – Sörman om civilministerns syn på utjämningen
• Därför tror han att han lyckas
• Om egna erfarenheterna av att betala: ”Helt otroligt egentligen”

Kommunerna kämpar i månader med att färdigställa kommunalekonomins portaldokument: räkenskapssammandraget till SCB. Merparten klarar inte deadline. Men nu har Solna jobbat fram en lösning där hela redovisningen rullar ut färdig med ett enda knapptryck.

Ydre har höjt skatten – men det hjälpte inte. Kommunen går mot underskott och det är placeringar av barn och unga som tynger ekonomin.

För tredje året i rad går Bräcke kommun back. Nu väntar besparingar inom flera områden. ”Vi har bara påbörjat stålbadet”.

Sötebrödsdagarna är över. ”Så snabb förändring har jag inte varit med om tidigare”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Flera kommuner med svag grundekonomi vittnar om stora bekymmer redan nu.

13 av 21 regioner kommer inte att klara årets sjukvårdsbudget trots besparingar. Tio av dem kommer därför att behöva spara in på sjukvården, visar en kartläggning som Vårdfokus har gjort.

Nytt utjämningssystem – varför då? Civilminister Ida Karkiainen (S) svarar på Dagens Samhälles frågor och avslöjar varför hon är ”nördigt intresserad” av saken.

Regeringen sätter av 300 miljoner till kommuner och regioner för att täcka sektorns ökade lånekostnader i år till följd av bankernas nya riskskatt. Men besked saknas kring vilka som kan få bidrag och på vilka grunder pengarna ska betalas ut.

Regeringens vårändringsbudget innehåller åtgärder för 31,4 miljarder kronor, bland annat pengar till vården, det civila försvaret och flyktingar. Frågan är om regeringen får igenom sitt förslag om mer pengar till pensionärer.

Klimatförändringarna ökar risken för naturolyckor i Sverige; översvämningar, ras och skred blir allt vanligare. Det förebyggande skyddsarbetet i kommuner och regioner blir allt viktigare, därför ökas budgeten för klimatanpassningar rejält, från 25 till 520 miljoner kronor.

Hela listan: En snabbtur genom kommunernas skatteförändringar inför 2022.

Guldläge - så här många kommuner har inte sänkt skatten sedan finanskrisen 2008. ”Vi har faktiskt tagit ut för mycket i skatt” kommenterar kommunalråd.
• Kommunerna som höjer och sänker skatten.
• Kommunen som sänker mest ligger inte i Stockholm.
• Klyftorna ökar mellan hög- och lågskattekommuner.

Sverigedemokraternas budgetframgång i rikspolitiken ökar chanserna till inflytande även lokalt. Det tror Fredrik Lindahl, som är aktiv på alla politiska nivåer och nu också tar plats i SD:s ledning.

Den kommunala fastighetsavgiften slår fel. De snabbast växande kommunerna blir allt större förlorare på reformen som vuxit till att fördela 20 miljarder kronor. ”Ett korkat system”, säger ekonomichef. Här är vinnarna och förlorarna på avgiften – hela listan.
* Oväntade effekten av avgiften.
* Annika Wallenskog (SKR): ”Det är en smygförändring”.
* Ökningar på 300 procent i vissa kommuner.

Mathias Lindquist (S) är Sveriges mest framgångsrika kommunpolitiker – med över 63 procent av rösterna i senaste valet. ”När man har så stort stöd måste man leverera.”
Läs hans tankar om:
• ”Skrik från kommuner i Stockholmsområdet”
• Varför S lyckades i Munkfors
• Fördelar med samarbete över kommungränser

Kostnaderna för äldreomsorgen skiljer sig stort mellan kommunerna. Nynäshamn har den mest kostnadseffektiva omsorgen, medan Bjurholm driver den mest kostsamma. Men det finns inget som tyder på att äldreomsorgen är bättre i de kommuner där den är dyr.

Ingenstans möter de äldre i hemtjänsten så få olika medarbetare som i Emmaboda. Samtidigt har kommunen varit den mest kostnadseffektiva under senaste decenniet. Personalkontinuiteten är central i Emmabodamodellen.

Vi som befolkning kan inte kräva tillgång till nya behandlingar, högre reallöner, en bra skola, socialomsorg och polis utan att det kostar något.

På internationella mensdagen kräver föreningen Mensen och RFSU mer menskunskap i skolan. Lärarnas riksförbund tillsätter en utredning för att ta fram förslag på hur aktiebolagen kan fasas ut ur skolväsendet. Och Socialdemokraterna i Malmö anklagar Moderaterna för att stoppa företagsetableringar. Det är något av innehållet i fredagens debattsvep.

Sveriges kommuner och regioner är nyckelaktörer för att minska klimatpåverkan. För att sätta siffror på utmaningen och öka takten i klimatomställningen uppmanar vi fler kommuner och regioner att koldioxidbudgetera, skriver Visions ordförande Veronica Magnusson och forskaren Martin Wetterstedt.

Markförsäljningar ger mäktiga överskott i stora och växande kommuner, medan gles- och landsbygdskommuner inte når några vinster alls. Kommunernas reavinster på försäljning av mark och tomträtter når över 20 miljarder på tre år. Tre fjärdedelar landar i de 25 kommuner som gjort de största vinsterna. Men SKR:s chefsekonom varnar: ”Risken är att man vänjer sig vid att ligga på en för hög kostnadsnivå”.
* 14 kommuner räddas helt av såld mark.
* I många kommuner står försäljningen för en stor del av överskottet – men i 85 kommuner görs inga vinster alls på mark. Se hela listan!

Kommunekonomin i Danderyd stod och föll med markförsäljningar. När de inte gick i lås brakade ekonomin ihop. Nu har kommunen genomgått en tuff läkningsprocess. ”Vi eldade med möblerna för att värma slottet”, säger Hanna Bocander, kommunstyrelsens ordförande (M).

Bristen på regionalt inflytande inom EU:s strukturfonder riskerar att urholka återstarten av Sverige efter pandemin, skriver Carola Gunnarson (C) och Kristina Jonäng (C).

Genom att tillfälligt frångå överskottsmålet kan kommuner och regioner få det andrum som gör det möjligt för dem att orka hålla ut tills pandemin tagit slut, skriver Niclas Malmberg (MP).

Medier rapporterar om att äldrenämnden i Uppsala kommun i årsredovisningen uppgett att man är ”orolig för vad som kan hända om Mikael Persbrandt flyttar till Uppsala”. Dagens Samhälle reder ut konsekvenserna för Uppsala och Nynäshamn om han flyttar.

Kommuninvests expertgrupp Välfärdsekonomerna kommer med beska råd i en ny rapport. Trots statens tillskott behöver kommuner och regioner hålla i kostnaderna och höja resultatmålen, menar expertgruppen.

Det håller inte att kommuner och regioner gör budget på samma sätt som amerikansk tillverkningsindustri gjorde för 100 år sedan. Hemtjänst, skola och barnomsorg behöver stabilitet snarare än frånvarande chefer som varje höst kämpar mot andra delar i kommunen för att få en lite större del av kakan, skriver Knut Fahlén och Johan Frisack på Ekan Management.

I det budgetförslag för 2021 som riksdagen nu behandlar nästan halveras anslaget för klimatanpassning, från 124 miljoner kronor till 78 miljoner kronor – trots att behovet ökar kraftigt. Därför är det dags för kommuner och näringsliv att samfällt och tidigt identifiera och agera mot de negativa effekterna av ett förändrat klimat, skriver Mattias Goldmann hållbarhetschef på Sweco.

Den 15 november fattar Nordiska ministerrådet beslut om sin budgetram för åren 2021–2024. Med budgeten vill politikerna klubba en kontraproduktiv omprioritering av det nordiska samarbetets ekonomiska medel: De vill minska kultur- och forskningsbudgeten och i stället öka anslaget till klimat- och miljöprojekt, skriver tre företrädare för tankesmedjan Unga tankar om musik.

EU-kommissionen presenterade den 14 oktober 2020 sin satsning på renoveringar som en del av EU:s gröna giv. Initiativet är avgörande för att minska utsläppen, återstarta ekonomin och skapa attraktivare bostadsområden. Det skriver Fredrick Federley (C), ledamot i Europaparlamentet, och Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Politiken måste välja sida – ska vi stärka tillvaron för svenska medborgare med funktionsnedsättning, eller ska vi urholka deras välfärd för att kunna lägga pengar på människor som inte är svenska medborgare, frågar Sverigedemokraternas funktionshinderpolitiska talesperson Carina Ståhl Herrstedt och gruppledare i Region Stockholm Gabriel Kroon i sin slutreplik.

”Det ska inte vara så lätt att manipulera demokratin”, säger Liza Kettil, socialdemokraternas gruppledare i Munkedal.

Vi lyssnar på dem som befinner sig ute i verksamheten och på experterna. Vi anslår därför 8 miljarder kronor i vår budgetmotion till landets kollektivtrafik så att den kan upprätthållas i hela landet under och efter pandemin, skriver partiets gruppledare i trafikutskottet Jimmy Ståhl och ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Lärare och skolledare ser nedskärningar mer eller mindre varje dag. Så har verkligheten sett ut de senaste åren. Att tydliggöra den verkligheten och samtidigt konstatera neddragningarna i budgeten för skolan är inte att ta ut svängarna. Det är den bistra vardagen Sveriges lärare står i, slutreplikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Kriterierna för att få stöd från regeringens nya kommunakut är inte klara. Men att vara en liten kommun räcker inte, enligt civilminister Lena Micko (S).

Tillsammans med riktade statsbidrag blir tillskottet till kommunsektorn över 40 miljarder kronor nästa år. Det är direkt oseriöst att hävda att dessa stora tillskott inte innebär ökade resurser till välfärden, replikerar utbildningsminister Anna Ekström (S) till Lärarförbundet.

Januaripartiernas oförmåga att prioritera välfärden och i stället prioritera skattesänkningar är helt fel strategi. Sveriges framtid blir bättre med utbildningssatsningar som ger unga en verklig chans till jobb, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Djupt in i höstbudgeten för nästa år finns statens prognos för ekonomin i kommuner och regioner. Överskott i år: 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i en massa kommuner – mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Hur ska lokala politiker kunna göra det begripligt för kommuninvånarna?

En konsekvens av covid-19-pandemin är att regeringen vill öka anslagen till lovskola med 170 miljoner kronor nästa år och 100 miljoner åren därefter.

Mer pengar ska gå till att öka Arbetsförmedlingens lokala närvaro och till extratjänster i kommuner och regioner. Det är några av budgetpropositionens satsningar på arbetsmarknadsområdet.

100 miljarder för att återstarta Sverige, varav cirka 30 miljarder landar i kommunsektorn. Finansminister Magdalena Andersson hade foten långt från bromsen när hon presenterade statsbudgeten för nästa år.

Regeringen skjuter till 100 miljoner kronor extra per år till cancervården under 2021–2023. Pengarna ska gå till tidig upptäckt, screening och rehabilitering.

”Det handlar om att få till en bra och tidig etablering i arbets- och samhällslivet”, säger civilminister Lena Micko (S) till TT.

Regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att inrätta en ny kommunakut. Det skriver TT.

Kommunerna får en miljard kronor extra under nästa år för att bland annat kunna satsa på mer undervisningstid i skolan. Det framgår av en ny överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

När vi slöt Januariöverenskommelsen var vi tydliga med att LSS och den personliga assistansen efter år av besparingar och nedrustning måste återupprättas. Tempot i återuppbyggandet är för långsamt. Krisinsikten måste öka, replikerar Liberalernas talesperson i funktionsrättspolitik Bengt Eliasson.

Regeringen och samarbetspartierna satsar brett på att främja läsandet hos alla barn och unga. Omkring 200 miljoner kronor årligen avsätts för att stärka biblioteken, lärare och föräldrar i detta arbete, skriver ordförandena i riksdagens utbildningsutskott Gunilla Svantorp (S) och kulturutskott Christer Nylander (L).

De två extra miljarderna i coronastöd till kollektivtrafiken räcker inte, menar Anders Knape och Kristoffer Tamsons.

Resandet och intäkterna har rasat under pandemin. Nu skjuter regeringen till ytterligare två miljarder.

Den ekonomiska krisen riskerar att bli en kunskapskris om inget görs snabbt. Men kommunernas möjlighet att själva agera är beskuren. Staten behöver ta ett övergripande ansvar för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi befarar att oförutsedda utgifter och röda budgetsiffror efter pandemin kommer att täckas av minskade anslag till biblioteken. Biblioteken behöver tydliga uppdrag, långsiktig finansiering och en strategisk inriktning som möjliggör detta, såväl nationellt som lokalt, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson.

Extra pengar till regionernas kulturverksamhet och fördubblat bidrag till kulturskolan. "Det vi gör i dag kommer att få betydelse för om det kommer att finnas fritt och levande kulturliv efter pandemin", säger Per Bolund.

Det blir 19,7 miljarder i extra tillskott till kommuner och regioner nästa år när Stefan Löfven och Annie Lööf satsar på vård och omsorg.

En stor andel av det återstartspaket på över 100 miljarder kronor som regeringen föreslår i budgeten för 2021 bör gå till att förbättra arbetsvillkoren inom välfärden – inte minst inom äldreomsorgen, skriver Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin.

Regeringen måste agera i den kommande budgetpropositionen. Kommunerna behöver få resurser för att identifiera lämpliga placeringar för vindkraften, deras vetorätt måste reformeras och de bör få ta del av fastighetsskatten från vindkraften, skriver företrädare för nätverket Vindkraftens klimatnytta.

I en mycket osäker värld behöver välfärdens finansiering ges ett stadigt ankare. I budgetpropositionen för 2021 bör kommuner och regioner garanteras att staten täcker både bortfallet av kommunal inkomstskatt som blir effekten av arbetslösheten, och de extra kostnader som pandemin orsakar, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Förslaget att grundlagsskydda public service oberoende lät givetvis ädelt. I praktiken talar vi dock inte enbart om att skydda programmens innehåll, utan även om att skydda budgeten.

Offentlig sektor är duktiga på att skapa arbetsuppgifter såväl som utgifter. Verksamheter expanderar gärna av sig själva. Man vill göra mer och bättre. Därför är den externa genomlysning av verksamheten som Region Norrbotten genomför ett utmärkt exempel på ansvarsfullt offentligt agerande.

Coronakrisen har blivit omprövningarnas tid. Dagens Nyheter kräver enhetlig kommunalskatt med hänvisning till att regioner och kommuner drabbats olika hårt av pandemin, med Göran Persson som åberopad auktoritet.

Hälso- och sjukvårdens medarbetare måste få bättre lön, villkor och förutsättningar. Att säkerställa resurser för detta vilar på region- och kommunpolitiker samt på regeringen med samarbetspartier. Det skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, som uppmanar januaripartierna att prioritera medel till sjukvården i den kommande budgeten.

UPPDATERAD. Region Stockholm kräver att staten i stället står för stockholmarnas betalningar i utjämningssystemet.

Det blåser upp till storbråk när EU-länderna ska enas om nästa långtidsbudget för unionen. Bråket handlar både om reda pengar och om huruvida EU måste samarbeta tätare för att överleva coronakrisen.

På måndagskvällen kom besked om att kommuner och regioner får 6 nya miljarder i generellt statsbidrag för i år för att hantera coronakrisen. Pengarna är mer än vanligt adresserade till regionerna, som får hälften.

Ursula Berge slätar över Arbetsförmedlingens genomgripande problem och kallar kärnan i arbetsmarknadspolitiken för ”välfungerande”. Att blunda för bristerna är inte bara verklighetsfrånvänt, utan direkt ansvarslöst. Det behövs genomgripande reform för att motverka en mer långvarig arbetslöshetskris, slutreplikerar Caspian Rehbinder på tankesmedjan Timbro.