Regeringen sätter av 300 miljoner till kommuner och regioner för att täcka sektorns ökade lånekostnader i år till följd av bankernas nya riskskatt. Men besked saknas kring vilka som kan få bidrag och på vilka grunder pengarna ska betalas ut.

Regeringens vårändringsbudget innehåller åtgärder för 31,4 miljarder kronor, bland annat pengar till vården, det civila försvaret och flyktingar. Frågan är om regeringen får igenom sitt förslag om mer pengar till pensionärer.

Klimatförändringarna ökar risken för naturolyckor i Sverige; översvämningar, ras och skred blir allt vanligare. Det förebyggande skyddsarbetet i kommuner och regioner blir allt viktigare, därför ökas budgeten för klimatanpassningar rejält, från 25 till 520 miljoner kronor.

Sverigedemokraternas budgetframgång i rikspolitiken ökar chanserna till inflytande även lokalt. Det tror Fredrik Lindahl, som är aktiv på alla politiska nivåer och nu också tar plats i SD:s ledning.

Vi som befolkning kan inte kräva tillgång till nya behandlingar, högre reallöner, en bra skola, socialomsorg och polis utan att det kostar något.

Sveriges kommuner och regioner är nyckelaktörer för att minska klimatpåverkan. För att sätta siffror på utmaningen och öka takten i klimatomställningen uppmanar vi fler kommuner och regioner att koldioxidbudgetera, skriver Visions ordförande Veronica Magnusson och forskaren Martin Wetterstedt.

Markförsäljningar ger mäktiga överskott i stora och växande kommuner, medan gles- och landsbygdskommuner inte når några vinster alls. Kommunernas reavinster på försäljning av mark och tomträtter når över 20 miljarder på tre år. Tre fjärdedelar landar i de 25 kommuner som gjort de största vinsterna. Men SKR:s chefsekonom varnar: ”Risken är att man vänjer sig vid att ligga på en för hög kostnadsnivå”.
* 14 kommuner räddas helt av såld mark.
* I många kommuner står försäljningen för en stor del av överskottet – men i 85 kommuner görs inga vinster alls på mark. Se hela listan!

Kommunekonomin i Danderyd stod och föll med markförsäljningar. När de inte gick i lås brakade ekonomin ihop. Nu har kommunen genomgått en tuff läkningsprocess. ”Vi eldade med möblerna för att värma slottet”, säger Hanna Bocander, kommunstyrelsens ordförande (M).

Bristen på regionalt inflytande inom EU:s strukturfonder riskerar att urholka återstarten av Sverige efter pandemin, skriver Carola Gunnarson (C) och Kristina Jonäng (C).

Genom att tillfälligt frångå överskottsmålet kan kommuner och regioner få det andrum som gör det möjligt för dem att orka hålla ut tills pandemin tagit slut, skriver Niclas Malmberg (MP).

Kommuninvests expertgrupp Välfärdsekonomerna kommer med beska råd i en ny rapport. Trots statens tillskott behöver kommuner och regioner hålla i kostnaderna och höja resultatmålen, menar expertgruppen.

Det håller inte att kommuner och regioner gör budget på samma sätt som amerikansk tillverkningsindustri gjorde för 100 år sedan. Hemtjänst, skola och barnomsorg behöver stabilitet snarare än frånvarande chefer som varje höst kämpar mot andra delar i kommunen för att få en lite större del av kakan, skriver Knut Fahlén och Johan Frisack på Ekan Management.

I det budgetförslag för 2021 som riksdagen nu behandlar nästan halveras anslaget för klimatanpassning, från 124 miljoner kronor till 78 miljoner kronor – trots att behovet ökar kraftigt. Därför är det dags för kommuner och näringsliv att samfällt och tidigt identifiera och agera mot de negativa effekterna av ett förändrat klimat, skriver Mattias Goldmann hållbarhetschef på Sweco.

Den 15 november fattar Nordiska ministerrådet beslut om sin budgetram för åren 2021–2024. Med budgeten vill politikerna klubba en kontraproduktiv omprioritering av det nordiska samarbetets ekonomiska medel: De vill minska kultur- och forskningsbudgeten och i stället öka anslaget till klimat- och miljöprojekt, skriver tre företrädare för tankesmedjan Unga tankar om musik.

EU-kommissionen presenterade den 14 oktober 2020 sin satsning på renoveringar som en del av EU:s gröna giv. Initiativet är avgörande för att minska utsläppen, återstarta ekonomin och skapa attraktivare bostadsområden. Det skriver Fredrick Federley (C), ledamot i Europaparlamentet, och Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Politiken måste välja sida – ska vi stärka tillvaron för svenska medborgare med funktionsnedsättning, eller ska vi urholka deras välfärd för att kunna lägga pengar på människor som inte är svenska medborgare, frågar Sverigedemokraternas funktionshinderpolitiska talesperson Carina Ståhl Herrstedt och gruppledare i Region Stockholm Gabriel Kroon i sin slutreplik.

”Det ska inte vara så lätt att manipulera demokratin”, säger Liza Kettil, socialdemokraternas gruppledare i Munkedal.

Vi lyssnar på dem som befinner sig ute i verksamheten och på experterna. Vi anslår därför 8 miljarder kronor i vår budgetmotion till landets kollektivtrafik så att den kan upprätthållas i hela landet under och efter pandemin, skriver partiets gruppledare i trafikutskottet Jimmy Ståhl och ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Lärare och skolledare ser nedskärningar mer eller mindre varje dag. Så har verkligheten sett ut de senaste åren. Att tydliggöra den verkligheten och samtidigt konstatera neddragningarna i budgeten för skolan är inte att ta ut svängarna. Det är den bistra vardagen Sveriges lärare står i, slutreplikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Kriterierna för att få stöd från regeringens nya kommunakut är inte klara. Men att vara en liten kommun räcker inte, enligt civilminister Lena Micko (S).

Tillsammans med riktade statsbidrag blir tillskottet till kommunsektorn över 40 miljarder kronor nästa år. Det är direkt oseriöst att hävda att dessa stora tillskott inte innebär ökade resurser till välfärden, replikerar utbildningsminister Anna Ekström (S) till Lärarförbundet.

Januaripartiernas oförmåga att prioritera välfärden och i stället prioritera skattesänkningar är helt fel strategi. Sveriges framtid blir bättre med utbildningssatsningar som ger unga en verklig chans till jobb, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Djupt in i höstbudgeten för nästa år finns statens prognos för ekonomin i kommuner och regioner. Överskott i år: 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i en massa kommuner – mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Hur ska lokala politiker kunna göra det begripligt för kommuninvånarna?

En konsekvens av covid-19-pandemin är att regeringen vill öka anslagen till lovskola med 170 miljoner kronor nästa år och 100 miljoner åren därefter.

Mer pengar ska gå till att öka Arbetsförmedlingens lokala närvaro och till extratjänster i kommuner och regioner. Det är några av budgetpropositionens satsningar på arbetsmarknadsområdet.

100 miljarder för att återstarta Sverige, varav cirka 30 miljarder landar i kommunsektorn. Finansminister Magdalena Andersson hade foten långt från bromsen när hon presenterade statsbudgeten för nästa år.

Regeringen skjuter till 100 miljoner kronor extra per år till cancervården under 2021–2023. Pengarna ska gå till tidig upptäckt, screening och rehabilitering.

”Det handlar om att få till en bra och tidig etablering i arbets- och samhällslivet”, säger civilminister Lena Micko (S) till TT.

Regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att inrätta en ny kommunakut. Det skriver TT.

Kommunerna får en miljard kronor extra under nästa år för att bland annat kunna satsa på mer undervisningstid i skolan. Det framgår av en ny överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

När vi slöt Januariöverenskommelsen var vi tydliga med att LSS och den personliga assistansen efter år av besparingar och nedrustning måste återupprättas. Tempot i återuppbyggandet är för långsamt. Krisinsikten måste öka, replikerar Liberalernas talesperson i funktionsrättspolitik Bengt Eliasson.

Regeringen och samarbetspartierna satsar brett på att främja läsandet hos alla barn och unga. Omkring 200 miljoner kronor årligen avsätts för att stärka biblioteken, lärare och föräldrar i detta arbete, skriver ordförandena i riksdagens utbildningsutskott Gunilla Svantorp (S) och kulturutskott Christer Nylander (L).

De två extra miljarderna i coronastöd till kollektivtrafiken räcker inte, menar Anders Knape och Kristoffer Tamsons.

Resandet och intäkterna har rasat under pandemin. Nu skjuter regeringen till ytterligare två miljarder.

Den ekonomiska krisen riskerar att bli en kunskapskris om inget görs snabbt. Men kommunernas möjlighet att själva agera är beskuren. Staten behöver ta ett övergripande ansvar för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi befarar att oförutsedda utgifter och röda budgetsiffror efter pandemin kommer att täckas av minskade anslag till biblioteken. Biblioteken behöver tydliga uppdrag, långsiktig finansiering och en strategisk inriktning som möjliggör detta, såväl nationellt som lokalt, skriver Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson.

Extra pengar till regionernas kulturverksamhet och fördubblat bidrag till kulturskolan. "Det vi gör i dag kommer att få betydelse för om det kommer att finnas fritt och levande kulturliv efter pandemin", säger Per Bolund.

Det blir 19,7 miljarder i extra tillskott till kommuner och regioner nästa år när Stefan Löfven och Annie Lööf satsar på vård och omsorg.

En stor andel av det återstartspaket på över 100 miljarder kronor som regeringen föreslår i budgeten för 2021 bör gå till att förbättra arbetsvillkoren inom välfärden – inte minst inom äldreomsorgen, skriver Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin.

Regeringen måste agera i den kommande budgetpropositionen. Kommunerna behöver få resurser för att identifiera lämpliga placeringar för vindkraften, deras vetorätt måste reformeras och de bör få ta del av fastighetsskatten från vindkraften, skriver företrädare för nätverket Vindkraftens klimatnytta.

I en mycket osäker värld behöver välfärdens finansiering ges ett stadigt ankare. I budgetpropositionen för 2021 bör kommuner och regioner garanteras att staten täcker både bortfallet av kommunal inkomstskatt som blir effekten av arbetslösheten, och de extra kostnader som pandemin orsakar, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Förslaget att grundlagsskydda public service oberoende lät givetvis ädelt. I praktiken talar vi dock inte enbart om att skydda programmens innehåll, utan även om att skydda budgeten.

Offentlig sektor är duktiga på att skapa arbetsuppgifter såväl som utgifter. Verksamheter expanderar gärna av sig själva. Man vill göra mer och bättre. Därför är den externa genomlysning av verksamheten som Region Norrbotten genomför ett utmärkt exempel på ansvarsfullt offentligt agerande.

På måndagskvällen kom besked om att kommuner och regioner får 6 nya miljarder i generellt statsbidrag för i år för att hantera coronakrisen. Pengarna är mer än vanligt adresserade till regionerna, som får hälften.

Ursula Berge slätar över Arbetsförmedlingens genomgripande problem och kallar kärnan i arbetsmarknadspolitiken för ”välfungerande”. Att blunda för bristerna är inte bara verklighetsfrånvänt, utan direkt ansvarslöst. Det behövs genomgripande reform för att motverka en mer långvarig arbetslöshetskris, slutreplikerar Caspian Rehbinder på tankesmedjan Timbro.

Förlorade skatteintäkter äter upp regeringens krisstöd till kommuner och regioner. För att täcka merkostnaderna kommer sektorn att behöva mer pengar, enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Onsdagens vårproposition är den mest ekonomiskt omvälvande i modern svensk historia. Samtidigt innehåller den inget nytt alls för kommunsektorn – det stora krisstödet är redan känt och annan politik står tillbaka i pandemitid.

SKR:s första skattning visar att pandemin kommer att slå hårt mot den kommunala ekonomin. Tillväxten i skatteunderlaget skrivs ned kraftigt och tunna kommunbudgetar riskerar att spricka. SKR vill nu ha ekonomiska garantier från staten.

Om inte kulturminister Amanda Lind (MP) vill satsa på att stärka den ideella kultursektorn ska hon vara tydlig med det eller få till stånd ett resurstillskott snarast möjligt, skriver flera företrädare för sektorn.

Under finanskrisen var det de lokala myndigheterna som fick betala det högsta priset för åtstramningarna, och medborgarna drabbades i form av sämre offentliga tjänster och stöd. EU måste dra lärdomar av detta, skriver Apostolos Tzitzikostas, Europeiska regionkommitténs ordförande.

Vilhelmina befinner sig i ekonomisk kris. Kommunen har beslutat att ta ett lån på 60 miljoner kronor för att klara likviditet och löpande utgifter under återstoden av 2020.

Förslaget från M, KD, V och SD om 2,5 extra miljarder till kommunsektorn har vunnit gehör i finansutskottet. Bra besked, tycker SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Regeringen och stödpartierna skjuter till 5 miljarder kronor till kommuner och regioner redan i år. Bra med tidigt besked men för stort fokus på pengar, tycker SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Nyligen meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att reglerna för likvärdighetsbidraget till skolhuvudmännen ska ändras. Det betyder att hon är beredd att undergräva Skolkommissionens bärande förslag om att bidraget ska riktas till undervisning och elevhälsa. Det är ett allvarligt bakslag för en likvärdig kunskapsskola, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Arton kommuner står för blöjorna i barnomsorgen. I andra kommuner får föräldrarna köpa och lämna blöjor på förskolan. Men är det verkligen förenligt med lagen och maxtaxan?

Det är inte klart vilka kommuner som kommer att bjudas in till de samtal som Stefan Löfven utlovade när han talade på SKR:s kongress. Men många kommunalråd anser att de bör vara med. ”Det finns väl inte ett enda kommunalråd i Sverige som inte vill vara med”, säger Jan Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande i Borlänge.

Fyra av fem kommuner skär ned nästa år och den bristande integrationen ökar kostnaderna. Regeringen måste nu öppet redovisa en analys av konsekvenserna av invandringen för Sveriges kommuner, skriver Maria Malmer Stenergard (M), migrationspolitisk talesperson.

Budgetåret går mot sitt slut. Det innebär att allmänheten kan börja undra varför skolförvaltningen bjuder de anställda på extra julbord medan vikariestoppet i förskoleförvaltningen innebär sju barn per vuxen och extra vinterkräksjuka åt alla. Släpp kraven på ettårsbudgetar, manar Nils Karlsson.

Kärvare tider för kommunekonomin. Då skärper Skellefteå sina ekonomiska mål. Vattenkraften innebär en turboväxel i ekonomin som få andra kommuner kan mäta sig med.

Det är en stor seger för Lärarnas Riksförbund att de första stegen tas för att göra en tioårig grundskola möjlig. Men reformen är inte en gratis quick-fix för skolan. Om lärarna blir lämnade utan de nödvändiga verktygen för ett tidigt kunskapsfokus riskerar reformen att bli en pyrrhusseger, skriver Åsa Fahlén.

Sverigedemokraterna satsar en extra miljard på förskolan i vår kommande budget för att minska barngrupperna. Målsättningen är ett tak på max fem barn per anställd. Förskolemiljarden kan även användas till att förbättra arbetsmiljön för de anställda.

Mängder av satsningar på kommunala välfärden i budgeten. Men också mängder av bidrag som läggs ned, omstuvningar och frågetecken. Det är rentav oklart med de 5 miljarderna i ökat statsbidrag – fick kommuner och regioner dem, egentligen?

Politikens omfördelande kraft i Sverige har minskat i nära 40 år. Då är det fel att aktivt fortsätta spä på klyftorna – inte bara mellan hög- och låginkomsttagare, utan även mellan stad och land – genom att avskaffa värnskatten, skriver LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin och LO:s utredare Marika Lindgren Åsbrink.

Regeringen dubblerar det orättvisa statsbidraget till lärarassistenter och lägger pengar på ett likvärdighetsprogram som ökar skillnaderna mellan skolor. Budgeten för 2020 måste göras om för att inte bryta mot januariöverenskommelsens skrivelse om likvärdighet inom välfärden.

I budgeten visar regeringen upp en syn på kommunsektorns ekonomiska framtid med svag verklighetsförankring. Det rimmar inte med löften om att ”välfärden ska stärkas”.

Extratjänsterna i kommunerna kommer tillbaka. Men det blir bara en liten och kortvarig återställare.

En halv miljard extra till särskilt utsatta kommuner. Det är en av nyheterna i budgeten som presenterades på onsdagen. I pengarna ingår 80 miljoner kronor till kommuner som tagit emot många flyktingar.

Fyra av tio kulturskolor i Sverige står inför nedskärningar. Det slår mot barnen. Kulturskolan är en svensk klenod som staten nu måste gå in och rädda med både pengar och lagstiftning.

Miljöpartiet gick till val på att steg för steg gå mot en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen som regeringen nu lägger fram på riksdagens bord når inte hela vägen dit men är en bra start, skriver Karolina Skog (MP) ihop med flera miljöpartistiska regionråd.

Hinner nya kostnadsutjämningen klubbas av riksdagen före sista november när budgeten ska vara klar? Går förslaget igenom? Vad blir i så fall utfallet för kommunen? Frågorna har inga svar. Kommunerna gissar.

Det finns en risk att vi får en budget som mer svarar mot de fyra januaripartiernas interna behov än Sveriges betydande reformbehov. Jag är därför bekymrad över att budgetreformerna kommer att brista i träffsäkerhet, skriver Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed.

Regeringens senfärdighet att besluta att även pojkar ska erbjudas vaccin mot HPV är både beklaglig och svårförsvarbar, då ett beslut skulle förhindra 120 cancerfall per år. De ansvariga är svaret skyldiga, skriver Cancerfondens Ulrika Årehed Kågström och Anna Karlsson.

Regeringen vill lindra ” skatteklyftan mellan stad och land” genom en särskild riktad skattereduktion till invånarna i 76 kommuner i norra och västra Sverige. Flera av landets mest utsatta kommuner får däremot inte del av pengarna.

Ett tillfälligt statsbidrag ska kompensera privata vårdföretag för moms på hyrpersonal. Det föreslår regeringen i budgeten för 2020.

Att hävda att bankskatten finansierar högre försvarsutgifter är lika felaktigt som att hävda att bankskatten finansierar högre statsbidrag till kommunerna i framtiden eller för den delen finansierar borttagandet av värnskatten. Det är bara ett retoriskt knep från regeringen och dess stödpartier.

Vilka pengar kan förändra det faktum att kommuner som Filipstad har bytt befolkning? Vilka medel kan förändra det faktum att arbetslösheten och bidragsberoendet bland den nya befolkningen är väldigt högt, eller att många saknar förutsättningar för att komma ut på arbetsmarknaden frågar Anosh Ghasri.

Flera kommuner har inför höstterminen tvingats säga upp extrapersonal och andra stödfunktioner. Risken är nu att fler lärare tvingas till sjukskrivning.

Alla förstår att plastpåseskatten bara är ett sätt att bringa in pengar till staten. Politikerna borde säga som det är i stället för att dölja sina främsta motiv.

Vi kämpar i en verksamhet som i snabb takt dräneras på utbildad personal och legitimerade förskollärare. Det är dags att medge att HÖK18 är ett riktigt uselt, intetsägande avtal och ett slag i luften, skriver företrädare för Förskoleupproret.

Efter flera förspillda år är det bra att en nationell demensplan nu kommer på plats, men regeringen Löfvens senfärdighet och ovilja att prioritera de demenssjuka är anmärkningsvärd, replikerar Kristdemokraternas vice partiledare Jakob Forssmed och äldrepolitiske talesperson Michael Anefur.

Går man in på tankesmedjan Balans hemsida och läser om Skolnedskärningskartan framkommer det ingenstans att sammanställningen är ett arbetsdokument, slutreplikerar Österåkers kommuns kommunstyrelseordförande Michaela Fletcher (M) och ordföranden i förskole- och grundskolenämnden Hampe Klein (M).

Skolnedskärningskartan är inte en granskning i sig, utan ett arbetsdokument som kan användas som utgångspunkt för granskningar, skriver Tankesmedjan Balans i en replik.

Om man gör anspråk på att hänga ut kommuner i en nedskärningskarta behöver man ha resurser för att göra en jämförbar granskning av kommunerna och kriterierna och källan till granskningen måste vara tillförlitliga, replikerar Österåkers kommuns kso Michaela Fletcher (M) och ordföranden för förskole- och grundskolenämnden Hampe Klein (M).

Skolan är drabbad av en kraftig besparingsvåg. Riktade sektorsbidrag behöver nu snabbutredas. Staten måste kunna garantera att resurserna räcker till alla elever.

M och KD:s höstbudget var ett hårt slag mot kulturskolan. Men tack vare vårpropositionen blir det en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet.

Även den som är emot valfrihet i skolan måste respektera att det finns en lagstadgad valfrihetsprincip i Sverige.

Utan KD/M-budgeten hade inte polislönerna höjts. Det är alltså samma budget som Socialdemokraterna föraktfullt kallade för servettskiss.

Dagens system för skolpeng behöver bli bättre, tydligare och mer förutsägbart. I dag är det svårt för friskolorna att veta om kommunerna följer lagens krav på lika villkor.

Det är ett förbannat oskick att SKL och andra nationella beslutsfattare ständigt möter kritik med att skyffla över ansvaret på varandra. Det sker i biblioteksfrågan, i frågor som rör skolan, förlossningsvården och i många andra viktiga frågor, slutreplikerar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.

Med liten påverkan på statsbudgeten kan byggtiden för höghastighetsbanan halveras, det visar beräkningar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort. Det är välkommet att även regeringen öppnar för en översyn av hur höghastighetsbanan ska finansieras så att den snabbare kan bli verklighet, skriver företrädare för SKL, berörda kommuner och regioner.

I dag är det nationella syntolkningsdagen, i dag uppmärksammar vi att inte alla har möjlighet att fullt ut ta del av den rika floran av kulturutbud som vi har i Sverige, skriver Linus Forsberg ordförande för Riksorganisationen Unga med Synnedsättning och Per Lodenius, kulturpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Ingen annan del av kulturlivet kan bli en starkare motpol till sekterism och inskränkthet än länsmuseerna. I kommande budgetförhandlingar behöver Socialdemokraterna därför se till att prioritera vallöftet om fri entré till regionala museer, skriver ordföranden för Kalmar läns museum, Jonas Hellberg (S).

Som tidigare borgarråd i majoritet vet givetvis Olle Burell (S) att politik inte handlar om att trolla, utan om att våga prioritera. De förändringar som sker ska inte påverka förvaltningens kärnverksamheter. Inga lärare i Kulturskolan kommer behöva gå och inga bibliotek stängs, slutreplikerar Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd (C) Stockholms stad.

En av tio tjänster försvinner från kulturförvaltningen. Om man minskar på personalen som är proffs på administration och organisering av verksamhet läggs de arbetsuppgifterna i stället på lärare i kulturskolan, bibliotekarier och andra yrkesgrupper som svarar för själva kärnan i kulturverksamheten, replikerar oppositionsborgarrådet i Stockholm Olle Burell (S).

De kommuner som nu väljer att göra besparingar och nedskärningar i skolan för att täcka sina underskott lurar sig själva. Långsiktigt vinner hela samhället på att investera i en bättre skola, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det går inte längre att blunda för de strukturproblem som på sikt hotar stadens kulturverksamhet. Därför genomför det grönblå styret nu organisationsförändringar på Kulturförvaltningen kombinerat med en bred lokalöversyn med målet att den miljard vi avsatt till kultur används till just kultur, skriver kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C).

Att försöka styra kommuner och regioner med över 200 statsbidrag är inte ett optimalt sätt att utnyttja statens resurser. Det minskar genomslaget för den statliga styrningen och försvårar för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt, skriver Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren och utredare Peter Ehn.

Falkenberg slår ihop kultur och fritid med teknik och får en stark förvaltning – men att hitta en chef som var beredd att leda den breda verksamheten var inte så lätt.

Minst 2 000 allmännyttiga lägenheter är i farozonen när investeringsstödet slopas. Budgetbeskedet från M och KD ökar de kommunala bostadsbolagens byggkostnader och stoppar flera bostadsprojekt.

I oktober skrev Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro en debattartikel om att årets anslag till a-kassan höll på att ta slut. Regeringen hade helt enkelt räknat fel i sina prognoser om hur mycket resurser a-kassan behövde. Artikeln blev årets mest lästa.