Budget 2022

Vårdcentralerna tjänar på att ha listade patienter men förlorar på att ta emot dem, skriver ”Soldoktorn” Mikael Sandström och Staffan Gustavsson, vd för Vården.se. Färdtjänstsystemet, förslaget om etableringsstopp för konfessionella friskolor och svensk energipolitik är andra ämnen på dagens debattsidor.

Regeringen sätter av 300 miljoner till kommuner och regioner för att täcka sektorns ökade lånekostnader i år till följd av bankernas nya riskskatt. Men besked saknas kring vilka som kan få bidrag och på vilka grunder pengarna ska betalas ut.

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog saknar de långsiktiga beskeden i regeringens vårbudget som lades fram på tisdagen. Och så kritiserar hon nyheten om den tillfälliga satsningen på fler sjuksköterskor: ”Driver kostnaderna.”

Regeringens vårändringsbudget innehåller åtgärder för 31,4 miljarder kronor, bland annat pengar till vården, det civila försvaret och flyktingar. Frågan är om regeringen får igenom sitt förslag om mer pengar till pensionärer.

Det är en ganska märklig ordning att cheferna på statliga myndigheter får veta vilka medel de har till sitt förfogande först ett par månader in på det ettåriga budgetåret. Det är inte helt lätt att kombinera med den svenska arbetsrätten eller regelverket för upphandlingar.

Hela listan: En snabbtur genom kommunernas skatteförändringar inför 2022.

Guldläge - så här många kommuner har inte sänkt skatten sedan finanskrisen 2008. ”Vi har faktiskt tagit ut för mycket i skatt” kommenterar kommunalråd.
• Kommunerna som höjer och sänker skatten.
• Kommunen som sänker mest ligger inte i Stockholm.
• Klyftorna ökar mellan hög- och lågskattekommuner.

Fastighetsägarna vill se kulturlivet som bärande kraft i framtidens stadskärnor. Annat i debatten denna Black Friday gäller vara eller icke-varat för just Black Friday, regerings- och budgetfrågan förstås och så var det möjligen inte i Skandiamannen i alla fall.

SKR:s chefekonom Annika Wallenskog analyserar M+KD+SD-budgeten som ska styra Sverige. ”Det kan bli ett problem”, säger hon om en av förändringarna. Dagens Samhälle har gått igenom och listar de avgörande kommunala skillnaderna.

Riktade statsbidrag kräver stora administrativa resurser. Hos Region Uppsala jobbar totalt tio samordnare och fem controllers på regionnivå med hanteringen. ”Vi lägger mycket tid på statsbidragen”, vittnar ekonomichefen.

De flesta riksdagspartier sviker Sveriges lärare och elever i sina budgetar när de inte lägger fram konkreta satsningar på läromedel. Det skriver Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall.

En brokig opposition röstade ned S+V-styrets budget. Efter två decennier med Socialdemokraterna vid rodret i Tidaholm meddelar kommunstyrelsens ordförande Anna-Karin Skatt (S) sin avgång.

Finansminister Magdalena Andersson (S) försöker lösa samhällsproblem i budgeten genom att sätta plåster på stora sår och öka den statliga styrningen.

Regeringen recenserar digitalieringsarbetet i budgetpropositionen och ger det mesta betyget väl godkänt. Men från forskningen ställer vi oss frågande till denna bedömning, skriver professorn i informatik Johan Magnusson.

En ny SNS-rapport pekar på hur kapacitetsbrist i vården ligger bakom överdödlighet och hur ansvaret kan analyseras. Debatten denna tisdag handlar också om lokalt ansvar för klimatanpassningen, om klyftan mellan stad och land och om den föreslagna familjeveckan.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) välkomnar budgetens stora satsningar på välfärden. Men oroas samtidigt över ”omfattande, kortsiktiga och detaljerade” statsbidrag som man anser inte är effektiv styrning.

Regeringens budgetförslag är sprängfyllt med reformer för kommunala välfärden. Det är samtidigt sprängfyllt av ny, detaljerad statlig styrning. Tillitsbaserat? Inte så värst.

Regeringen vill att välfärden ska få fler medarbetare, bättre arbetsvillkor och högre kompetens. Moderater vill ha en ny energipolitik och Centerpartiet vill förbättra förutsättningarna för vårdpersonalen. Andra ämnen som engagerar debattörerna är bland annat vaccinering, smittspridning, kollektivtrafik och rösträttsåldern.

Styrande M är överens med största partiet SD om en skattesänkning i Munkedal med 25 öre. Kommunen har landets näst högsta skattesats – en position man gärna slipper, medger kommunstyrelsens ordförande Christoffer Rungberg (M).

Det är nu upp till varje riksdagsledamot att ta ett personligt ansvar för att skolan inte ska fortsätta drabbas av pandemins skadeverkningar, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Regeringen lägger fram en satsning på att stoppa mäns våld mot kvinnor – och höjer kraven på kvalitet på skyddade boenden.

Regeringen satsar en miljard kronor till skolväsendet nästa år. Därtill föreslås ett nytt skolvalssystem. Syftet är att få en mindre segregerad skola.

Regeringen vill ge ytterligare tre miljarder kronor i bidrag till kommuner och regioner 2022. Dessutom ska äldreomsorgen stärkas med 2,5 miljarder kronor.

Flockimmunitet mot covid-19 kommer att bli mycket svår eller till och med omöjlig att uppnå anser virusforskare. Regionerna ska inte ge sig in i flygbranschen, skriver kristdemokrater. LO vill ha bättre anställningsvillkor i kommunerna och det är fel läge att att kraftigt öka statens utgifter, menar nationalekonomer.

Rekordöverskott i Katrineholm förra året - trots det får kommunen mest när regeringen föreslår nytt krisstöd. 88 kommuner får dela på 300 miljoner. ”Det här är ett försök att stödja de mindre kommunerna”, säger kommunminister Lena Micko (S). DS har hela listan.

En ny myndighet ska skapas för kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen, berättar finansminister Magdalena Andersson (S).

Oavsett om det blir regeringens eller oppositionens förslag till budget som antas av riksdagen borde mer resurser tillföras skola och utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Kommuner med ”särskilda utmaningar” får extra pengar i budgeten. Ett särskilt stöd på 300 miljoner kronor per år ska fördelas till 88 kommuner 2022-2024.