Budget 2020

För att kunna bevara ett minimum av välfärd framöver kommer landets kommuner och regioner att få vända på varje krona. För att rädda välfärden har vi flera skarpa förslag, skriver Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt och gruppledare i Region Stockholm Gabriel Kroon.

Allmänheten vill prioritera medicinsk forskning i statsbudgeten, men frågan faller mellan stolarna på både statlig och regional nivå. Regeringen måste agera, Sveriges långsiktiga välstånd hänger på det, skriver Forska!Sverige och en mängd tunga debattörer ur vård- och forskningsvärlden.

De stora resurstillskotten till svensk välfärd uteblev i regeringens höstbudget. Det ställer krav på regeringens tänkta Välfärdskommission. Det skriver Tobias Baudin, Kommunal, som vill se en uppvärdering av välfärdsarbetarna, en likvärdig välfärd och en digitalisering med förnuft.

Det är en stor seger för Lärarnas Riksförbund att de första stegen tas för att göra en tioårig grundskola möjlig. Men reformen är inte en gratis quick-fix för skolan. Om lärarna blir lämnade utan de nödvändiga verktygen för ett tidigt kunskapsfokus riskerar reformen att bli en pyrrhusseger, skriver Åsa Fahlén.

Under snart fyra decennier har ojämlikheten ökat i Sverige. Samtidigt försvarar Svenskt Näringsliv desperat en reform vars enda fastslagna effekt är att den ger de som redan har mest ännu mer i plånboken, skriver LO i sin slutreplik.

Sverigedemokraterna satsar en extra miljard på förskolan i vår kommande budget för att minska barngrupperna. Målsättningen är ett tak på max fem barn per anställd. Förskolemiljarden kan även användas till att förbättra arbetsmiljön för de anställda.

Den hittillsvarande flyktingpolitiken skapar på löpande band parallellstrukturer och utanförskapsområden. Politiken kan inte vi kommuner påverka, men svårigheterna blir vårt ansvar. Det håller inte, skriver Stig Bertilsson, som anser att M och S borde enas om ett volymmål.

Mängder av satsningar på kommunala välfärden i budgeten. Men också mängder av bidrag som läggs ned, omstuvningar och frågetecken. Det är rentav oklart med de 5 miljarderna i ökat statsbidrag – fick kommuner och regioner dem, egentligen?

Bara en ytlig och bokföringsmässig analys kan landa i slutsatsen att värnskatten ger staten skatteintäkter. Faktum är att det är precis tvärtom, vilket också regeringen har bekräftat, skriver Svenskt Näringsliv i en replik till LO.

Politikens omfördelande kraft i Sverige har minskat i nära 40 år. Då är det fel att aktivt fortsätta spä på klyftorna – inte bara mellan hög- och låginkomsttagare, utan även mellan stad och land – genom att avskaffa värnskatten, skriver LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin och LO:s utredare Marika Lindgren Åsbrink.

Regeringen dubblerar det orättvisa statsbidraget till lärarassistenter och lägger pengar på ett likvärdighetsprogram som ökar skillnaderna mellan skolor. Budgeten för 2020 måste göras om för att inte bryta mot januariöverenskommelsens skrivelse om likvärdighet inom välfärden.

Det kokar av befogat missnöje på landsbygden. Det har resulterat i att ”stad och land-tombolan” går på högvarv i politiken. Det är visserligen väldigt positivt att landsbygden – äntligen – tillmäts värde och tillåts vara föremål för politisk förbättringslusta, men myndighetsbyråkrater tillåts samtidigt att bromsa landsbygdens tillväxt, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C).

Vi gläds åt att gruppen lärarassistenter prioriteras i höstbudgeten, men framöver krävs en långsiktig finansiering. Det skriver Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef Kommunal.

En halv miljard extra till särskilt utsatta kommuner. Det är en av nyheterna i budgeten som presenterades på onsdagen. I pengarna ingår 80 miljoner kronor till kommuner som tagit emot många flyktingar.

Miljöpartiet gick till val på att steg för steg gå mot en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen som regeringen nu lägger fram på riksdagens bord når inte hela vägen dit men är en bra start, skriver Karolina Skog (MP) ihop med flera miljöpartistiska regionråd.

Hinner nya kostnadsutjämningen klubbas av riksdagen före sista november när budgeten ska vara klar? Går förslaget igenom? Vad blir i så fall utfallet för kommunen? Frågorna har inga svar. Kommunerna gissar.

Det finns en risk att vi får en budget som mer svarar mot de fyra januaripartiernas interna behov än Sveriges betydande reformbehov. Jag är därför bekymrad över att budgetreformerna kommer att brista i träffsäkerhet, skriver Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed.

Regeringens senfärdighet att besluta att även pojkar ska erbjudas vaccin mot HPV är både beklaglig och svårförsvarbar, då ett beslut skulle förhindra 120 cancerfall per år. De ansvariga är svaret skyldiga, skriver Cancerfondens Ulrika Årehed Kågström och Anna Karlsson.

Regeringen vill lindra ” skatteklyftan mellan stad och land” genom en särskild riktad skattereduktion till invånarna i 76 kommuner i norra och västra Sverige. Flera av landets mest utsatta kommuner får däremot inte del av pengarna.

Ett tillfälligt statsbidrag ska kompensera privata vårdföretag för moms på hyrpersonal. Det föreslår regeringen i budgeten för 2020.

Att hävda att bankskatten finansierar högre försvarsutgifter är lika felaktigt som att hävda att bankskatten finansierar högre statsbidrag till kommunerna i framtiden eller för den delen finansierar borttagandet av värnskatten. Det är bara ett retoriskt knep från regeringen och dess stödpartier.

Vilka pengar kan förändra det faktum att kommuner som Filipstad har bytt befolkning? Vilka medel kan förändra det faktum att arbetslösheten och bidragsberoendet bland den nya befolkningen är väldigt högt, eller att många saknar förutsättningar för att komma ut på arbetsmarknaden frågar Anosh Ghasri.