Brottsstatistik

Många förtroendevalda polisanmäler inte att det blivit utsatta för hot och hat. Polisens expert är kritisk och anser att politikerna har ett särskilt ansvar att lita på systemet.

Få politiker som utsatts för hot, våld och trakasserier gör en polisanmälan. Det visar en färsk Brå-rapport. ”Oroväckande – man ska alltid anmäla”, säger polisens nationella samordnare mot demokrati- och hatbrott.

Fler än var fjärde förtroendevald har utsatts för trakasserier, hot eller våld under förra året. Samtidigt är siffran den lägsta sedan 2014 och få polisanmäler.

Dödligheten har minst fördubblats i 18 kommuner under coronakrisen. Inte i så många som DS tidigare uppgett. Nya, kompletta siffror från SCB ger korrekt bild.

Nu släpps en rapport som följer upp tidigare studier från Brottsförebyggande rådet - och som bygger på data från just Brå. Mycket är märkligt med svensk brottsdebatt, men märkligast är kanske de nödbedda forskarna, skriver Mattias Lindberg, som läst den nya studien.

Fittja, Alby och Norsborg i norra Botkyrka är oslipade diamanter. Här finns många starka, positiva motkrafter. Levande föreningsliv, stolta barn som läser läxor på biblioteket och kvinnor som nattvandrar är några exempel. Men vi kan inte blunda för de problem som finns med kriminalitet i vissa delar av dessa områden, skriver Chris Österlund, vd Botkyrkabyggen.

Sommarens våg av bilbränder och inbrott är en del av ett större problem. Andelen svenskar som rapporterar att brott, våld och vandalism förekommer i deras bostadsområde har ökat med 22 procent sedan 2010 enligt statistik från Eurostat. Nu krävs nytänkande för att trenden inte ska fortsätta, skriver Li Jansson och Mattias Dahl.

Antalet bostadsinbrott minskar rejält första halvåret 2018 efter att ha ökat i ett decennium, visar preliminära uppgifter från Brå. Anledningen? Bättre polisarbete och mer samverkan mellan polis och kommuner.

Uppdrag granskning rapporterade nyligen att invandrade män sticker ut i statistiken över våldtäktsdomar. Vad som inte framgick var att underlaget av domar var högst bristfälligt och exempelvis inte tog hänsyn till vare sig mörkertal eller ouppklarade våldtäkter. Därmed har SVT gjort sig skyldiga till att spä på fördomar lagom till valet.

Gång på gång har debatten om hur etnicitet och kulturell bakgrund kan påverka sexualbrotten motats bort ur det offentliga rummet av ministrar, kriminologer och publicister. När Uppdrag granskning nu tar upp frågan är det inte en dag för tidigt, skriver SD-kandidaten Jonas Andersson.

Allt för många människors vardag, framtid och valmöjligheter begränsas av rädsla, våld och hot om våld. Den ökande otryggheten kräver fler poliser, högre polislöner och fler civilanställda. Även kommunerna måste agera, och bland annat installera fler övervakningskameror.

Aspirerar man på att behålla regeringsmakten krävs också att man tar ansvar och står upp för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Regeringen har visat sig oförmögen att göra detta när det kommer till frågor som rör kvinnors otrygghet och sexualbrott, skriver Emma Feldman (M).

Debatten om brottsstatistik och vilka brott som ökar och inte är ofta infekterad. Diskussionen gagnas varken av under- eller överdrifter, utan borde hållas saklig. Sanningen är att ja, en del brott minskar och Sverige är internationellt sett mycket tryggt. Men det finns också mörka moln, exempelvis när det gäller skjutvapenrelaterat våld och explosionsvåld – områden där Sverige har mycket stora problem även i internationella jämförelser, skriver kriminologen Ardavan Khoshnood.

Å ena sidan ordnas sexualundervisning för nyanlända, med en medvetenhet om målgruppens bristande kunskaper i ämnet och de kulturella skillnaderna, å andra sidan vill ingen ta i de riktigt stora problemen som kan springa ur dessa skillnader.

I BBC förtiger justitieminister Morgan Johansson centrala fakta om svensk brottsutveckling och överrepresentationen av invandrare i fängelserna. Och på sin egen hemsida om migration och brott har regeringen smugit in en förändring och förvandlat en myt till ett faktum på bara någon vecka.

Fryshusets debattartikel från i januari om hur de såg den värsta våldsvågen hittills, var den sjätte mest lästa i år. Då liksom nu ser de problem med att våldet bland kriminella unga beskrivs som att det inte drabbar ”vanligt folk”. Som om en ung på glid inte lämnar en sörjande familj efter sig.

Moderaterna vill att det ska genomföras en bred studie av sexualbrotten. Det handlar bland annat om brottslighetens karaktär, var och i vilka sammanhang brotten begås, vilka som begår brotten och vilka som är brottsoffer.

Att sätta in brottsbrottsförebyggande insatser mot kurder eller somalier är en lika bisarr tanke som brottsförebyggande insatser riktade mot tatuerade män, skriver Mozhgan Jalali, moderat samhällsdebattör om Moderaternas förslag att föra in etnicitet i brottsstatistiken.

De senaste siffrorna från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar på en markant ökning av sexualbrotten. Det understryker behovet av en bred studie av dessa brott. Att då inkludera parametern utländsk bakgrund är inte konstigt – det har Brå gjort förr.

Moderaterna fiskar i grumliga vatten för att närma sig SD och deras väljare, menar Mats Pertoft, rättspolitisk talesperson (MP).

Jag har för egen del väldigt svårt att acceptera ett bildflöde i Public Service som gör skillnad på folk utifrån hudfärg och ursprung. Om det gör mig ohederlig i SVT Agendas värld så kan jag leva med det, skriver Per Holfve, i en slutreplik.

Om brottsstatistiken som nu diskuteras skulle presenteras, hade den påmint oss om att brottslingar fortfarande bara utgör en liten del av grupper – oavsett vilka grupper det handlar om. Så lägg korten på bordet och låt oss gå vidare!

Agenda hittar inte på formuleringar och siffror, utan håller sig till Brottsförebyggande rådets skrivningar ur rapporten 2005, svarar redaktionens ansvariga utgivare och projektledare.

Svenska medier riskerar i allt högre utsträckning att bli språkrör för dåligt underbyggda åsikter och ovetenskapligt dravel, menar juristen Per Holfve efter söndagens inslag i SVT om brottsstatistik och utlandsbakgrund.

Säg att svenska medborgare med X etnisk bakgrund överrepresenteras i brottsregistret. Hur ska denna information då användas för att minska brotten? Etnisk registrering ger inget mer än rasprofilering och fördomar.

Naturligtvis är människor i alla länder i mycket hög utsträckning vanliga hederliga människor, vilket självfallet också gäller alla som flyr eller arbetskraftsinvandrar till vårt land. Det förtar dock inte behovet av relevant statistik över brottsligheten, så att åtgärdsförslag för att undanröja grogrunden för kriminalitet kan utformas på bästa sätt.

Trygghetsfrågorna är på agendan, aktuella just idag med anledning av Nationella Trygghetsundersökningen som visar att brottsutsattheten ökar på flera områden. Stiftelsen Tryggare Sverige manar kommunerna att professionalisera och kvalitetssäkra sitt trygghetsarbete.

En titt på partiernas valmanifest och riksdagsarbete avslöjar att politikerna är ständigt pigga på att ge polisen nya prioriteringsområden vad gäller brottslighet. Vilka områden som ska prioriteras bort är man inte lika benägen att peka ut.

Turkiet kan lugna sig med sina varningar för Sverige - men i Sverige finns anledning att arbeta för att våldtäktsstatistiken ska stämma överens med verkligheten. Det blir olyckligt om traumat efter en grov gruppvåldtäkt likställs med att någon har haft sex i sömnen. För att damma av en gammal feministisk anmälningskampanj: #ViMåstePrataOmDet.

Åldringsbrott, attacker mot blåljuspersonal och vägpirater hör till en ny typ av brottslighet i Sverige. Ofta förekommer en hel del bortförklaringar i debatten när brotten kommer på tal, exempelvis påstås att de alltid har funnits i sådan omfattning. Men det stämmer inte med verkligheten.

Vissa kurvor pekar onekligen i rätt riktning, det dödliga våldet minskar och andelen som utsatts för våldsbrott har sjunkit. Men det räcker inte för att dra slutsatsen att tryggheten ökar och att brottsligheten i Sverige utvecklas i en positiv riktning.