Brottsoffer

Varför fortsätter vi att acceptera strukturer och värderingar som gör det möjligt att våldta barn och kvinnor utan att åka fast?

Kan den dödliga attacken på Ing-Marie Wieselgren och planerna på att mörda Annie Lööf i Almedalen ses som ett terroristbrott? Den frågan var temat under fjärde rättegångsdagen mot den misstänkte 33-åringen.

Skolan är den vanligaste brottsplatsen när niondeklassare utsätts för misshandel, visar Brottsförebyggande rådets undersökning.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har inlett en granskning av hur socialtjänsten i Trosa hanterat det fall där ett misshandlat spädbarn avled i somras, rapporterar P4 Sörmland.

Tonåringen som mördade två lärare på Latinskolan blir den förste 18-åringen som döms till livstid efter en lagändring.
Domen är unik och ska överklagas, uppger hans advokat

Centerledaren Annie Lööf var ett av målen i Visbydådet i somras.
– Misstanken är att gärningsmannen tänkte ta henne av daga, säger åklagare Henrik Olin till TT.

Fler än var fjärde förtroendevald har utsatts för trakasserier, hot eller våld under förra året. Samtidigt är siffran den lägsta sedan 2014 och få polisanmäler.

Våldsutsatta kvinnor upplever mycket tuffa tider under pandemin. Hanteringen av brottsanmälningar i vårt land är ett hån mot utsatta – så hur många kommer att våga anmäla när pandemin är över, skriver Freezonens Susanna Udvardi & Louise Johansson.

Jag har aldrig ifrågasatt förekomsten av mäns våld mot kvinnor – inte heller påstår jag att våldsuttrycken är exakt likadana. Men det kommer inte gå inflation i kvinnojourernas viktiga arbete för att man också hjälper män som utsätts för relationsvåld, slutreplikerar Johan Mparmpagiannis.

Att förespråka könsneutralt förhållningssätt visar att delar av mansrörelsen inte ser allvaret i mäns våld mot kvinnor och inte står för jämställdhet, replikerar Sara Eriksson från kvinnojouren – en fristad i ingenmansland.

Akillesförbundet anser att alla brottsoffer – oavsett könstillhörighet – ska få tillgång till samma stöd. Om detta anses kontroversiellt, avslöjar det nog betydligt mer om den allmänna debatten än om vår människosyn, skriver förbundets styrelseledamot Johan Mparmpagiannis.

Vi slår larm med anledning av att Sverige inte längre fullföljer sina internationella åtaganden om människohandelsoffers rätt till skydd och stöd. Förra året mötte vi 122 människor som var direkt utsatta för människohandel. 95 av dem gavs inget stöd av svenska myndigheter, skriver styrelsen för Plattformen civila Sverige mot människohandel.

Det största hotet mot kvinnor idag handlar inte om kvoteringar till bolagsstyrelser, delad föräldraförsäkring eller menscertifierade arbetsplatser, utan om ökade våldtäktsbrott och otrygghet bland kvinnor, skriver Sverigedemokraterna.

Den otrygghet som för mig är ett nytt och chockerande landskap är den uppväxande generationens normaltillstånd. Hur kommer de påverkas, hurdan blir deras samhällssyn?

Stat och kommun måste genast återställa respekten för ordningsmakten. Men det görs inte genom frivilliga samtal med ungdomar som begått brott. Inför en lagändring och gör samtalen inom ramen för socialtjänsten obligatoriska.

Personlig integritet är viktigt, för såväl brottsoffer som våra kunder. Därför bör regeringen ge säkerhetsbranschen fortsatt lagstöd för att begära utdrag ur belastningsregistret för arbetssökande och anställda.

Gång på gång har debatten om hur etnicitet och kulturell bakgrund kan påverka sexualbrotten motats bort ur det offentliga rummet av ministrar, kriminologer och publicister. När Uppdrag granskning nu tar upp frågan är det inte en dag för tidigt, skriver SD-kandidaten Jonas Andersson.

Trygghetskommissionen, under ledning av Fredrik Reinfeldt, presenterade nyligen en rad förslag för att hejda brottsutvecklingen och öka tryggheten. För att förslagen ska kunna genomföras krävs dock att olika aktörer i samhället agerar tillsammans. Försäkringsbranschen är beredd att tänka nytt och vi hoppas att andra aktörer – både offentliga och privata – också vill vara med och vända utvecklingen.

Allt för många människors vardag, framtid och valmöjligheter begränsas av rädsla, våld och hot om våld. Den ökande otryggheten kräver fler poliser, högre polislöner och fler civilanställda. Även kommunerna måste agera, och bland annat installera fler övervakningskameror.

Aspirerar man på att behålla regeringsmakten krävs också att man tar ansvar och står upp för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Regeringen har visat sig oförmögen att göra detta när det kommer till frågor som rör kvinnors otrygghet och sexualbrott, skriver Emma Feldman (M).

Författaren Kolbjörn Guwallius kritiserar ordningsvakternas ökade roll i trygghetsarbetet. Tyvärr präglas hans debattartikel av en rad felaktigheter. Guwallius blundar dessutom för svensk forskning, som visar att ordningsvakter och kamerabevakning i Stockholms kollektivtrafik lett till att brottsligheten sjönk med 25 procent, skriver Li Jansson, branschchef och vice vd Säkerhetsföretagen.

När dömda brottslingar som Hagamannen och andra som anses ha hög återfallsrisk släpps ut innan de avtjänat sina straff, skickar det signaler om att samhället inte står på brottsoffrens sida. Vi behöver förändra vår syn på brott och straff och sätta brottsoffret i centrum, anser Annelie Stiglund (M).

Fryshusets debattartikel från i januari om hur de såg den värsta våldsvågen hittills, var den sjätte mest lästa i år. Då liksom nu ser de problem med att våldet bland kriminella unga beskrivs som att det inte drabbar ”vanligt folk”. Som om en ung på glid inte lämnar en sörjande familj efter sig.

De senaste siffrorna från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar på en markant ökning av sexualbrotten. Det understryker behovet av en bred studie av dessa brott. Att då inkludera parametern utländsk bakgrund är inte konstigt – det har Brå gjort förr.

Vår regering säger sig vara den första feministiska regeringen i världen. Samtidigt styr den ett land där var tredje kvinna, enligt Brå, känner sig otrygg. Kamerövervakning, tunnelbanepolis och skärpta straff ökar tryggheten. Men tyvärr har regeringen för svaga ambitioner, skriver Tyresömoderaterna Ann-Christin Svensson och Eva von Vogelsang.

Brist på kunskap, förutfattade meningar och generaliseringar försvårar för utsatta kvinnor att få hjälp. Ett rejält kunskapslyft för att få stopp på våldet behövs. Det menar pensionärsorganisationen PRO och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

Trygghetsfrågorna är på agendan, aktuella just idag med anledning av Nationella Trygghetsundersökningen som visar att brottsutsattheten ökar på flera områden. Stiftelsen Tryggare Sverige manar kommunerna att professionalisera och kvalitetssäkra sitt trygghetsarbete.

I den pågående debatten kring dömda gärningsmäns ålder saknas perspektivet på passdokument som dyker upp i pågående rättsfall. Ett pass kan rent fysiskt vara äkta, men ändå innehålla förfalskade uppgifter. Här måste det svenska rättsväsendet vara vaksamt.

I Göteborg tillhör skjutningar och andra våldsbrott numera vardagen. I Stockholm har polisen registrerat 105 stycken skottlossningar bara i år. Det är dags att de rödgröna majoriteterna i Göteborg och Stockholm tar krafttag för att stoppa skjutningarna. Och fler mobila polisstationer krävs i utsatta områden.

I en informationskampanj talar polisen om för äldre och funktionshindrade hur de undviker att utsättas för brott. Föreställ er samma kampanj riktad mot kvinnor för att få ned våldtäktstalen. Det skulle bli ramaskri. Frågan om åldringsbrotten måste upp på den politiska agendan.

Åldringsbrott, attacker mot blåljuspersonal och vägpirater hör till en ny typ av brottslighet i Sverige. Ofta förekommer en hel del bortförklaringar i debatten när brotten kommer på tal, exempelvis påstås att de alltid har funnits i sådan omfattning. Men det stämmer inte med verkligheten.

För att stödja landets kvinnojourer lovade regeringen att avsätta 25 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner årligen mellan 2016-2019. Dessa miljoner har de flesta jourer ännu inte sett röken av. En konsekvens av det uteblivna stödet är att våldsutsatta kvinnor nekas skydd då boendena är överfulla, skriver liberalerna Gulan Avci och Lennart Gabrielsson.

Den nya polisorganisation som riksdagen tidigare har beslutat om innebär en centralisering av poliskåren och en allt hårdare prioritering som leder till sämre polisiär närvaro på mindre orter. Centerpartiet kan inte acceptera en sådan utveckling.

Hjälpen till våldsutsatta barn ser alltför olika ut beroende på var i landet barnet bor. Så får det inte vara. Vi efterfrågar nu ett särskilt uppdrag från regeringen för att utreda och komma fram till förslag om hur hjälpen ska organiseras, dimensioneras och kompetenssäkras i hela landet.

Vissa kurvor pekar onekligen i rätt riktning, det dödliga våldet minskar och andelen som utsatts för våldsbrott har sjunkit. Men det räcker inte för att dra slutsatsen att tryggheten ökar och att brottsligheten i Sverige utvecklas i en positiv riktning.

Hagamannen kan tyvärr inte visas på porten eftersom han är svensk medborgare, men det är däremot stötande att grova utländska brottslingar får stanna i Sverige.

Svensk polis blir mer effektiv genom att vara lokalt förankrad, närvarande i hela landet och genom att nyutbildade poliser rustas för att möta verkligheten. Det görs genom en grundutbildning som matchar polisens behov – inte universitetens, skriver Krister Hammarbergh (M) i en replik.

Att polisens arbete ska bygga på forskning och beprövad vetenskap kan låta grundläggande, men i dagsläget finns för lite av både forskning om polismetoder och av poliser som bedriver forskning. Detta leder till ett glapp mellan kunskap och praktisk verksamhet.

Samtidigt som gängkrigen härjar i våra storstäder är läget kritiskt för Fryshusets avhopparverksamhet, skriver Fryshusets Camila Salazar Atías.

Samhället – och där räknar jag in oss alla både som enskilda och i form av ideella organisationer och det offentliga - har ansvar för hur brottsoffer bemöts och hanteras. Det gäller i synnerhet när det handlar om barn.