Brottsförebyggande

Vad bidrar svenska skolor med i det brottsförebyggande arbetet? Och vad gör skolorna i de nordiska grannländerna? Det ska Skolverket kartlägga, på uppdrag av regeringen.

En rapport från Suicide Zero visar att en stor majoritet av kommunerna saknar viktiga insatser för att förebygga självmord. Andra debattämnen: hotet mot demokratin och våldsbejakande extremism.

Kommunal rasar mot Södertäljes bakgrundskontroller av samtliga anställda. Kollarna ska stoppa kriminella från att infiltrera kommunen.
Men facket hävdar att det strider mot lagen och begär lokal tvisteförhandling.

Regeringens förslag till finansiering av vårt nya uppdrag räcker inte ens till det brottsförebyggande arbete vi redan gör i Vingåker, skriver kommunchef Ralf Hedin.

Södertälje kommun medger nu för JO att kommunens utökade brottskontroller av anställda innebär ett visst intrång i den personliga integriteten. Men intrånget är ”proportionerligt”, försvarar sig kommunledningen.

På riksnivå regleras språnget till lobbyism av lagar och en särskild prövningsnämnd. Men inom kommuner och regioner finns inte samma riktlinjer, skriver docent i företagsekonomik. Andra debattämnen: gängkriminalitet och public service.

Ljusnarsberg fick i en satsning en egen polisstyrka som skulle få bukt med den höga brottsligheten i kommunen – men poliserna på plats blev färre redan efter ett halvår, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

Den nya regeringen pekar ut socialtjänsten som en viktig aktör i kampen mot brottslighet. Men Föreningen Sveriges socialchefer varnar för alltför stort fokus på repressiva åtgärder.

Skolan är den vanligaste brottsplatsen när niondeklassare utsätts för misshandel, visar Brottsförebyggande rådets undersökning.

Farorna med ett för lågt försörjningsstöd när maten blir dyrare lyfts av flera debattörer. Tidöavtaet mellan SD, M, KD och L har också debatterats den gångna helgen.

Bara 16 procent av kommunerna är redo att ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Alla andra behöver ”substantiellt stöd” inför lagstiftningen som väntas träda i kraft den 1 juli nästa år, konstaterar Brottsförebyggande rådet.

Fem skjutningar på en dryg vecka, tre med dödlig utgång. Det grova våldet har tagit ny fart i Södertälje och kommunens nya toppolitiker är redan i hetluften. ”Det har varit en mörk vecka”, säger han – men utlovar ingen ”quick fix”.

Våra styrande politiker ger inte kampen mot brottsligheten tillräcklig uppmärksamhet, skriver Stiftelsen Tryggare Sverige idag i en av flera debattartiklar kring säkerhetspolitik och brottslighet. På agendan finns även kärnkraft och fastighetsskatt.

Fastighetsägarna efterlyser ett tydligare ramverk inom kommun- och polisorganisationen för hur det offentliga kan möta upp fastighetsägares engagemang för ett tryggare samhälle. Tvingande BID-lagstiftning är inte lösningen på trygghetsfrågan, menar debattörerna.

Kommuner utan omfattande brottslighet ska inte tvingas att kartlägga och ha förebyggande samordnare, anser SKR. Läkare hinner inte forska, hävdar Läkarförbundet. Övrigt i dagens debatt: utsatta områden, vindkraft och bristande politiskt intresse för techbranschen.

Öka socialtjänstens kontroller av om det är ett lagligt kontrakt innan bidrag betalas ut, föreslår Fastighetsägarna som vill ha bättre förutsättningar att bidra till ökad trygghet.

Det räcker inte med samverkan mellan skola och socialtjänst – polis och fritidsverksamheter måste också med. Allt fler kommuner fördjupar nu samarbetet mellan alla dessa fyra aktörer.

Fyra skolledare kräver stopp för besparingar i skolan, vårdpersonal i Göteborg oroas över bemanningen i sommar och Miljöpartiet vill se en kraftsamling mot dödsskjutningar. Det är delar av innehållet i dagens debattsvep.

Vad bör göras för att färre barn ska lockas in i kriminella gäng? En viktig åtgärd är att knyta socialsekreterare till skolan, anser experter. Men det sker inte ens i hälften av kommunerna med utsatta områden, visar DS granskning.

EU-förslag hotar återvinningen, regeringen måste vända helt om den nationella infrastrukturplanen, MP vill miljardsatsa på vården och kritik mot rut-avdraget. Det är några ämnen i dagens debattsvep.

Alla 7 000 anställda i Södertälje kommun ska brottskontrolleras från och med nu. Ingen annan kommun har så tuffa kontroller. ”Vi tar ett nytt steg för att stoppa den organiserade brottsligheten”, säger kommunalrådet Elof Hansjons (S).

Uppenbara brott måste beivras – annars urholkas tilltron till myndigheterna. Men när man talar om krafttag och att vända på alla stenar glöms den kommunala tillsynen bort.

Åklagare ger förslag på hur gängbrottsligheten kan bekämpas. Andra debattämnen: Välfärdskommissionen, vaccineringarna och återvandring.

Kommunala ordningsvakter som bevakar allmänna platser blir allt fler och kostar allt mer. ”Staten borde betala när vi tvingas ta över polisens uppgift”, anser Axel Josefson, Göteborgs kommunstyrelseordförande. Staden avsätter i 2022 års budget 50 miljoner kronor till ordningsvakter – för bara två år sedan anlitade man inga alls.

Regeringen vill att fler avhopparverksamheter etableras och pekar ut kommunerna som nyckelspelare. En nationell samordnare ska nu se till att statliga myndigheter koordinerar sina insatser och ger det stöd som krävs.

Malmös avhopparprogram lyfts fram som ett föredöme för andra kommuner. Många kriminella ber om hjälp, men det är få som flyttar till en annan stad och till slut lyckas lämna sitt gamla liv. ”De är vana att ta den enkla och snabba vägen”, säger socialsekreteraren Rebeca Persson.

Alltför stor energi läggs på tillfälliga kommunala och regionala stöd för att lösa gigantiska och långsiktiga problem. Alla ser det, alla vet det. Så var är lösningarna?

Att hjälpa personer som vill lämna kriminella gäng är dyrt för kommuner. Men det finns pengar att söka. Fem miljoner kronor delade Polismyndigheten ut för att stötta avhopparverksamhet under förra året.