Brexit

Det kommer att ta många år att förstå vilka konsekvenser brexit kommer att få. Städer och regioner i Storbritannien och i EU kommer dock att behöva arbeta sida vid sida för att hitta sätt att jämna ut och mildra effekterna i våra respektive samhällen, skriver Europeiska regionkommitténs ordförande Apostolos Tzitzikostas och Londons borgmästare Sadiq Khan.

Under finanskrisen var det de lokala myndigheterna som fick betala det högsta priset för åtstramningarna, och medborgarna drabbades i form av sämre offentliga tjänster och stöd. EU måste dra lärdomar av detta, skriver Apostolos Tzitzikostas, Europeiska regionkommitténs ordförande.

EU-parlamentet surrar just nu av rykten om värvningar, köpslående och kvart i tre-ragg. I och med brexit öppnas möjligheten för olika rockader mellan partigrupperna. Högergruppen EPP förstärker sin dominans men är internt splittrad om vad man ska göra med partigruppens svarta får, ungerska Fidesz.

Storbritannien kommer inte att slåss för sin plats i Erasmus – programmet som givit miljontals studenter möjlighet att plugga utomlands med lite hjälp ur EU-kassan – i förhandlingarna om nya förbindelser med EU efter brexit. Ett symboliskt viktigt beslut.

Nu är SD större än Socialdemokraterna bland manliga LO-väljare. Och kvinnorna är inte längre immuna mot partiet. Det här borde inte komma som en chock för någon.

När Storbritannien går sin egen väg behöver länderna i norra Europa samarbeta mer för att stärka sin ställning. Regeringen presenterade nyligen en Kinastrategi, men väl så viktigt är att vi som land har en strategi för hur vi ska förhålla oss till den ekonomiska motorn i vårt närområde: Tyskland, skriver vd:n på Invest in Norrbotten.

I olika länder, gång efter annan, skakas offentligheten och samhällseliten om av händelser som man inte tror ska bli verklighet. EU-konstitutionen, Trump, Brexit – gemensamt för dessa skeenden är att de avfärdades på förhand – och förklarades med att väljarna är korkade i efterhand. Fler tolkningar borde vara möjliga.

Brexit innebär den största logistikutmaningen som läkemedelsindustrin någonsin har hanterat. Med tanke på hur kritisk tillgången på läkemedel är för befolkningens hälsa är vi i läkemedelsindustrin oroade över att frågorna inte har uppmärksammats mer utanför vår bransch, skriver styrelseordföranden för Efpia Stefan Oschmann.

Det är bara en dryg månad kvar till brexit och Storbritanniens politikerklass beter sig som en person med uppflammande medelålderskris.

När Emmanuel Macron blev Frankrikes president väcktes hoppet om att den populistiska framgångsvågen i Europa nu skulle stoppas. Men när människor väl börjar pusta ut tycks utvecklingen vända spikrakt ned igen.

I Sverige bor idag människor med rötter från världens alla hörn. Det är bra att människor kommer till vårt land för att jobba, studera och bidra till vår välfärd. Det gör Sverige rikare och ger oss större möjligheter på en global marknad. Därför bör vi arbeta för ett fördjupat samarbete inom EU och ta lärdom av Brexit.

Det är den brittiska premiärministern Theresa Mays huvudvärk att genomföra en brexit, men även Labour besväras av balansgången i frågan. Partiledaren Jeremy Corbyns problem kan tjäna som avskräckande exempel också för svenska politiker, skriver journalisten Pia Petersson.

Runt om i Europas diskuteras hur det framtida EU ska se ut, inte minst på grund av att Storbritannien lämnar unionen nästa år. Brexit innebär att EU:s budget mister viktiga intäkter. Men även att Sverige förlorar en viktig allierad. Hur ska vi förhålla sig till detta? Vilket EU vill vi ha och hur ska Sverige prioritera i de kommande förhandlingarna om långtidsbudgeten? Det är frågor som bör vara framträdande i årets svenska valrörelse, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Ett desorienterat brittiskt samhälle växte fram efter Brexit. Konstitutionellt, ekonomiskt och politiskt. Den grundläggande orsaken till Theresa Mays katastrofval är att Storbritannien hör hemma i Europa och att den unga generationen liksom en stor del av de konservativa väljarna är övertygade om det.

På söndag går fransmännen till val igen, i andra omgången av presidentvalet. Den etablerade vänstern och högern har inte klarat sig vidare – istället står valet mellan Front Nationals Marine Le Pen och den oberoende mittenkandidaten Emanuel Macron. Det riskerar bli ett val om Le Pen ska bli president i år eller nästa mandatperiod.

Opinionsinstitut och experter misslyckades förutse resultatet i både omröstningen om Storbritanniens EU-utträde och amerikanska presidentvalet. Men det franska presidentvalet är en mardröm i jämförelse med båda två – fältet är så jämnt bara dagar innan vallokalerna öppnar på söndag.

Allmänheten bör kunna se och förstå hur EU:s politik finansieras och vad pengarna går till. Det är ett av flera förslag i vår rapport inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det är chockerande att man hittills har accepterat sådan brist på insyn i hur skattemedel spenderas.

Är Brexit början på slutet för EU eller startskottet för mer samarbete? När Romfördraget nu fyller 60 år är det aktuella frågor. Vår mening är att samarbetet inom EU:s kärnområden måste utökas, exempelvis krävs utökat samarbete mot terrorangrepp. Men vi är också beredda att återföra makt till medlemsstaterna, skriver tre kristdemokrater.

Världsordningen är till synes i upplösning. Men hotet mot demokratin i väst kommer idag framförallt inte från liberala institutioner som begränsar den antika friheten, utan från dem som vill inskränka friheten – i folkets namn.

De som motverkar frihandel biter sig själva i svansen. Trots det går både Donald Trump och Theresa May i den riktningen. Nu måste Sverige ta täten och försvara frihandeln som basen för tillväxt och välstånd.

För att maximera Sveriges möjligheter i samband med brexit måste vi se över vårt företagsklimat. Spotify har hotat att lämna landet - kan vi inte ens behålla de företag vi har är det osannolikt att vi kan locka hit nya.

EU-krisen kan varken mötas med ännu mer makt till EU eller med stängda gränser. Brexit borde vara en signal för att demokratisera EU och ge tillbaka makt till länder och regioner. Tyvärr domineras EU-kritiken i många länder av högerkrafter, men det är viktigt att det även finns en EU-kritik från det rödgröna Europa.

Valutgången i USA genererar mycket tal om etablissemangskritik, men få insikter kring hur man ska göra för att förmå de västerländska makteliterna att åter respektera och tala med – inte till – folket, skriver Medborgerlig Samlings partiordförande Ilan Sadé, som föreslår att partistöd och andra bidrag som tryggar etablissemangets ekonomiska situation ska slopas.

EU:s läkemedelsmyndighet European Medicines Agency (EMA) med 900 anställda ligger i dag i London. Men hemvisten är oviss i och med Brexit. Malmö stad uppmanar nu regeringen att använda Malmö som draglok för att locka myndigheten till Sverige.

Om EU skall bli ett lyckat projekt, som binder människor samman till en gemensam identitet, måste samtalet handla om annat än pengar. Det är en av läxorna som vi kan lära efter britternas beslut att lämna unionen. Den andra är att det är människor utan tydlig identitet, utan kulturarv och med låg självkänsla som är som mest mottagliga för chauvinismens locktoner. Det menar författaren Dan Korn, som bor i England.

Partiledaren Jan Björklund intervjuas på DS scen i Almedalen om partinamnsbytet, enkla jobb och framtiden för EU efter brexit. Det är avgörande att Sverige får fram fler enkla jobb för att klara integrationen och på den punkten är han självkritisk. - Vi gjorde inte tillräckligt, säger han om alliansens arbete.

Det finns en del ambitioner till, ska vi kalla det miniatyr-brexits, i Kommunsverige. Önskan att skapa större kommuner kan beskrivas som ett ”elitprojekt” och av tidigare sammanslagningar finns viktiga lärdomar att dra.

Skrämsel-blitzen missade målet. Så kan händelseutvecklingen under midsommarhelgen sammanfattas. Brexit handlar i grund och botten om att britterna väljer att själva forma sin framtid. Är det verkligen så hårresande?

Efter Brexit måste Sverige nu driva på för en reformering av EU. Det behövs en omförhandling av fördragen som stärker icke-euro länder och öppnar upp för ett mer flexibelt samarbete. Jag skulle framförallt vilja se tre reformer för att decentralisera, förbättra och minska det demokratiska underskottet i EU.

Världen står i svallvågorna efter Brexit och kompassen snurrar. Svenska ledare måste kalkylera med en mörk utveckling. Är vår beredskap god? Knappast.

Det går inte att komma ifrån att reformer utan folklig förankring riskerar att slå tillbaka, och det rejält. Ställer de folkvalda en fråga till folket i en demokrati måste de vara beredda på att de får ett svar de inte vill ha.

Arma land! Det var min första tanke när resultaten från folkomröstningen började rulla in. Snart stod det klart att de verkliga vinnarna är populistiska krafter som gärna ser protektionismen breda ut sig i Europa. Bevare oss väl för vad som komma skall.

EU-medlemskapet har inte inneburit mer socialism, tvärtom har graden av marknadsekonomi ökat efter inträdet. Skillnaden i frihetsgrad före och efter EU-inträdet är lika stor som skillnaden är mellan Sverige och Ryssland i dag. Skrämselretoriken stämmer alltså inte, visar vår nya rapport.

Är det någon som tror att Europa skulle bli en mer progressiv plats om alla länder alltid agerade på egen hand? Knappast. Brexit eller inte Brexit, det Europa behöver mer än någonsin just nu är att återupptäcka EU som en politisk möjlighet. Inte en tvångströja.

Storbritanniens medlemskap i EU har bidragit till en gynnsam ekonomisk utveckling i landet. I mångt och mycket är detta britternas förtjänst, men ö-rikets tradition av frihandel och öppenhet utmanas nu av protektionistiska och populistiska krafter – en återvändsgränd för landets strävande medelklass, skriver Olle Ludvigsson (S).

Svenska politiker som annars är skeptiska till EU uttrycker nu att det vore synd om Storbritannien lämnade unionen. EU:s egentliga problem är denna populism. Att så få folkvalda vågar stå för en åsikt som inte är populär för stunden, skriver Jasenko Selimovic (L).

De senaste åren har hoten mot EU-samarbetet duggat tätt. Finanskrisen orsakar fortfarande efterskalv på euroområdet med jämna mellanrum, medan förra årets migrationskris blottat gigantiska åsiktsskillnader mellan medlemsländerna. Det största hotet står dock för dörren.