Ett aktivt och hållbart skogsbruk är bättre för klimatet än att låta skogen stå, skriver företrädare för 18 regioner. Socialbidrag, ecocid och arbetslöshet är andra debattämnen denna morgon.

Sveriges stadsnät ska säkras upp för att klara sabotage, bränder eller andra olyckor. Två kommuner blir först med att få varsin reservnod.

Hela 15 av landets 21 regioner riskerar att inte nå regeringens bredbandsmål. Landsbygden är den stora förloraren, visar ny rapport. ”Vi kan inte lämna människor utanför”, säger Terese Bengard på Hela Sverige ska leva.

God tillgång till energi är en förutsättning för tillväxt i hela samhället. Då majoriteten av de svenska energiföretagen ägs av offentliga aktörer finns dessutom ett tydligt fokus på samhälls-och klimatnytta. Det skriver Tekniska verkens ordförande Gösta Gustavsson (C) och vice ordförande Rebecka Hovenberg (MP), som lägger fram fem förslag för en omstart med energifokus efter pandemin.

Staten lägger mer av kostnaderna för bredbandspolitiken och digitaliseringspolitiken direkt på kommuner och regioner. Det sätter käppar i hjulen för de positiva effekter vi ser av den ökade digitaliseringen i samhället – inte minst lokalt på landsbygden, skriver samtliga samtliga regionråd i östra Mellansverige med ansvar för bredbandsutbyggnaden.

Det behövs en vilja att säkerställa att de som valt att leva och verka på landsbygden ges samma förutsättningar att vara en del av det digitala samhället. Då finns det inte utrymme för enskilda aktörer som ser till sitt eget behov före hushållen och företagens, replikerar Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek till Telia.

Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling, skriver Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia.

Regeringen satsar knappt 3 procent av det totala stödbehovet för att alla ska få snabbt bredband. Det duger inte, skriver Hela Sverige ska leva.

Företagens intresse av att bygga fiber på landsbygden är svalt. Staten måste nu ta ett helhetsansvar för och sluta förlita sig på marknaden. Genom dialog med den lokala och regionala nivån kan vi i stället skapa en modell som ger mest nytta för pengarna. Det skriver lokalpolitiker med säte i Västerbotten och Norsjö.

Om alla i Sverige ska ha bredband till år 2025 måste lagen ändras, så att kommuner kan hjälpa varandra att bygga fibernät. Det hävdar Svenska stadsnätsföreningen.

Att säkra snabbt bredband till hela Sverige till 2025 kommer att kosta staten 22 miljarder kronor. – Det blir väldigt, väldigt dyrt att ansluta de två sista procenten hushåll, säger marknadsanalytiker Andreas Wigren på Post- och Telestyrelsen.

Ett av de absolut vanligaste samtalen till LRF de senaste åren har gällt bredbandsutbyggnad. Tyvärr har det inte handlat om positiv förväntan, utan om dåliga relationer med företagen som bygger näten. I några kommuner har det blivit totalt kaos, skriver LRF:s äganderättsgrupp.

Tillgång till bredband är viktigt för invånarnas möjligheter att leva och arbeta samt för företagens utveckling, och frågan är för viktig för att bollas mellan olika instanser. Det anser företrädare för sex regioner i Mellansverige som vill att kopplingen mellan bredbandsutbyggnad och det regionala utvecklingsansvaret stärks.

Befolkningen är uppkopplad, djurhållningen ansvarsfull, naturen ren, vattentillgången god och jord- och skogsbruket hållbart. Så vem ska gå först i omställningsarbete till ett hållbart samhälle om inte Sverige, frågar LRF:s förbundsordförande Palle Borgström och vd Anders Källström.

Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering, men Anders Ygeman (S) varnar för sprickor i fasaden - och sågar Stockholms stads skolplattform.

Sverige valde tidigt att gå i bräschen för bredbandsutbyggnaden. Planen var att nå 95 procent av befolkningen senast 2020. Men mycket talar nu för att vi inte kommer att nå fram i tid. Ansvarig minister Anders Ygeman bekräftade nyligen i en debatt att det så kallade 2020-målet är ”rökt”, skriver Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen, och företrädare för Byanätsforum.

Regeringens bredbandsstrategi bidrar till att skapa digitala A- och B-lag, där vissa hushåll och företag på landsbygden riskerar att bli utan snabb uppkoppling. Alla kommer inte att kunna ta del av den kommande digitala ekonomin, digitala vård- och larmtjänster eller digital handel och underhållning.

Snabbt, fast installerat bredband till hushåll och företag är grunden för den digitala ekonomin och en förutsättning för inkluderade medborgare. Men nationella bredbandsmålen i Sverige ger en för låg miniminivå – 30 Mbit/s – och kan lämna över en halv miljon människor i digitaliseringens skugga till 2020.

Vi ska ha ett helt Sverige, där hela landet lever och där människor och verksamheter tillåts utvecklas. För Norrlands del står infrastruktur av olika slag högt på dagordningen, det rör sig om vägar, järnvägar och digital infrastruktur, som möjliggör tillgång till service av olika slag.

Det handlar egentligen inte om Hässleholm, även om invånarna där förtjänar bättre. Det handlar om digitaliseringen av Sverige. Därför är Konkurrensverkets slutsats en efterlängtad och tydlig signal till landets kommuner.

Värnamo satsar nu egna pengar på att bli först med 100 procents bredbandstäckning. Men om riksdag och regering menar allvar med att hela Sverige är viktigt måste staten ta sin del av ansvaret. Bredband till alla är en av fem viktiga satsningar, skriver Värnamos kommunledning.

Regeringen har lovat att lägga fram en nationell IT-strategi för skolan. Det behövs. Men vi som företrädare för skolverksamhet, akademi och institut efterlyser en tydlig vision för hela Sveriges digitala framtid.

För att underlätta bredbandsutbyggnaden hänvisar regeringen ofta till sådant som ligger inom kommunernas ansvar, till exempel anläggnings- och tillståndsprocesser. Trots dessa tydliga markeringar saknas ännu konkreta besked från SKL på hur man ser på dessa utmaningar.

Det finns en rad goda skäl till att kommunerna inte alltid kan sätta teleoperatörernas intressen först, skriver företrädare för Sveriges kommuner och landsting.

Kommuner sätter käppar i hjulet för bredbandsutbyggnaden genom att neka tillstånd och att låta bli att upphandla i konkurrens. Det hävdar de största bredbandsleverantörernas VD:ar.

Jordbruksverkets regler för tilldelning av statliga medel till bredband gynnar större företag och gör det mycket svårt för samverkande grannar och fastighetsägare att på egen hand få bidrag. Det är hög tid att höja blicken och tänka efter om nuvarande bidragsregler verkligen är ett effektivt styrmedel för att få ut det mesta av investerade medel.

Bygg inte nytt - låt polisen, försvaret och räddningstjänsten använda befintliga kommersiella mobilnät. Upphandling via de kommersiella näten är minst lika säkert, mer kostnadseffektivt och ger bättre funktionalitet och kapacitet än om staten bygger ett separat blåljusnät, som skulle stå outnyttjat under långa perioder, skriver tre telekomföretag tillsammans med IT- och Telekomföretagen.

I dag investerar marknadens aktörer kraftfullt i att bygga ut den digitala infrastrukturen, med drygt tio miljarder varje år. Vår uppmaning till Digitaliseringsministern är enkel: ta vara på den investeringsviljan.

Offentligt ägda bredbandsnät främjar konkurrens och pressar priserna på de tjänster som invånare och företag tar del av. Det skriver SKL i en replik till Svenskt Näringsliv och Almega.

Tyvärr har det skapats en oro som gör att kommuner ställt sig tveksamma till att samverka med marknadens aktörer vid bredbandsutbyggnad. Vi uppmanar nu den nya digitaliseringsministern Peter Eriksson att dra större nytta av den investeringsvilja som finns på marknaden så att Sverige hamnar på rätt spår igen.

För att möjliggöra utbyggnad av bredband via fiber även på landsbygden anslogs statliga stödmedel. Pengarna är nu i praktiken slut. Ytterligare resurser är en nödvändighet för fortsatt utbyggnad. Men mer pengar är bara en del. Den byråkratiska snårskog som sökande byalag på landsbygden står inför är alltför ofta en källa till såväl oro som ilska.

Det svenska fibernätet är att jämställa vid övrig samhällskritisk infrastruktur som vatten och vägar. Därför måste vi se till samhällets bästa och då är en marknad som präglas av konkurrens enda vägen. Vi efterfrågar därför ett mer pragmatiskt synsätt från IT & Telekomföretagen.

Det som krävs för att uppnå målet om bredband till alla är en väl fungerande samverkan mellan privata aktörer och kommuner och en sund konkurrens som uppmuntrar och tillvaratar fortsatta investeringar från marknaden.

Alla kommuner behöver en digital agenda för att säkerställa sin digitala infrastruktur. Det är inte tillräckligt att enskilda affärsintressen bygger bredbandsnät. Samhället, regioner och kommuner måste också agera. Det är en fråga om demokrati.

Nio av tio hushåll ska enligt regeringen få tillgång till snabbt bredband senast 2020. När det nu är dags för IT-minister Mehmet Kaplan att presentera en ny nationell bredbandsstrategi är det hög tid att målet höjs till att omfatta alla.

För att regeringen ska behålla trovärdigheten i den nationella bredbandsstrategin krävs ökade resurser. Om inte försätts regionerna i en besvärlig situation och utvecklingen av moderna välfärdstjänster hämmas, skriver flera chefer i Sörmland.

Majoriteten av de kommunalt och regionalt ägda näten på bredbandsmarknaden fungerar alldeles utmärkt ur konkurrenssynpunkt, svarar Ola Norberg på ett inlägg där Jonas Birgersson och Jon Karlung varnar för monopol.

Ska det vara möjligt att köpa upp olika vägsträckor runt om i Sverige – och sedan stänga dem för konkurrenter? Det är ett fullt realistiskt – och farligt – scenario för bredbandsmarknaden, varnar Jonas Birgersson och Jon Karlung, ledare för två bredbandsbolag.

Det uppskattas att det skulle kosta 10-15 miljarder kronor att förse Sveriges landsbygd med fiberkabel. Ungefär motsvarande kostnaden för Hallandsåsen. Men den digitala klyftan måste byggas bort, skriver Småkom.

Ska Sverige klara de högt ställda bredbandsmålen krävs att många aktörer investerar, samverkar och konkurrerar. Svenska kommuners agerande är i sammanhanget helt avgörande, skriver IT&Telekomföretagens Anne-Marie Fransson.

Att avveckla kabel-tv-nät drabbar konsumenterna negativt även med en öppen fibernätlösning. När kommunala bolag släcker dessa innebär det en monopolisering som försvagar konkurrensen och driver upp priserna, skriver Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi.

Arbetsgruppens uppdrag var att ta fram nya idéer på en miljöpartistisk kulturpolitik. Gruppen har i stort sett gjort raka motsatsen. Det som är nytt i programmet tycks snarare vara att göra kulturpolitiken till statscentralismens nya fäste - besvikelsen är stor, skriver miljöpartisten Tomas Melin i en replik.

Miljöpartiets arbetsgrupp föreslår en punktskatt på bredband. De vill alltså att människor ska betala en särskild statlig avgift för rätten att uträtta bankärenden, följa nyhetsutvecklingen och kommunicera med vänner. Gräv snabbt ned förslaget och glöm bort det, skriver moderaten Karl Sigfrid.

Just nu delas Sveriges kommuner upp i två lag. De som har fungerande bredband och de som lämnas utan. Uppdelningen sker i det tysta, utan någon egentlig debatt. Din bostadsort avgör dina möjligheter att leva ett modernt liv.

Att Sverige har bland de lägsta bredbandspriserna i världen kan vi tacka de svenska stadsnäten och dess ägare, kommunerna, för, svarar Svenska Stadsnätsföreningen Com Hem.

Stadsnäten har historiskt spelat en mycket viktig roll som utmanare och alternativ när bredbandsnäten byggs ut. Vi ser dock en mycket oroande utveckling mot att stadsnät i stället för att stimulera konkurrensen nu snarare tränger undan andra alternativ.

I dag hindrar kommunallagen stadsnäten från att verka utanför de egna kommungränserna. Vi är övertygade om att en regeländring, liknande den som skett för kommunalägda energibolag, skulle främja den fortsatta bredbandsutbyggnaden, skriver Svenska Stadsnätsföreningen i en replik till Telia.

Nu behövs nytänkande för att överbrygga den digitala klyftan i Sverige. Regeringens mångmiljardsatsning på bredband till landsbygden är bra. Men den kommer ändå inte att räcka. För att verkligen nå ut också till hushåll, företag, skolor och andra på landsbygden behöver den fiberdominerade bredbandsutbyggnaden kompletteras med trådlös fiber.

Den svenska modellen bygger på att privata företag, på kommersiell grund, tagit ett stort ansvar för utbyggnaden av digital infrastruktur. Även lokala stadsnät spelar en stor roll. Men det är hämmande för konkurrensen och i förlängningen för samverkan om kommunerna gynnar sina egna stadsnät framför privata alternativ.

Nu behövs snabbhet om Sverige ska klara utmaningen att bygga fiber i ett glest befolkat land. Att hoppas på ökade framtida statliga investeringar när det finns privata företag som vill investera redan nu leder snarare till en försenad utbyggnad.

Sverige är en av världens ledande IT-nationer, inte minst tack vare ett väl utbyggt fiberbredband som når över 50 procent av hushållen. De kommunägda öppna fibernäten har haft en stor roll i denna utveckling, trots att nuvarande lagstiftning och direktiv begränsar stadsnäten. Nu är det hög tid att den nya regeringen skapar tydliga förutsättningar för stadsnäten och för en fortsatt konkurrens på bredbandsområdet.

När har alla svenskar snabbt bredband? Vad kan Anna-Karin Hatt göra åt digitala klyftor? Hur många e-tjänster kan små kommuner erbjuda? Anna-Karin Hatt (C), IT- och energiminister, intervjuas av Magnus Wrede, journalist på DS.

Alla invånare i Stockholms län vinner på en mer flexibel syn på arbetet. Det visas inte minst nu under Jobba hemma-dagen i dag onsdag. Om fler får möjlighet att arbeta flexibelt via strategiska IT-satsningar bidrar det till en mer spirande skärgård - året om, skriver Österåkers IT-chef Monika Smidestam.

De senaste decenniernas marknadsanpassade lösningar och avregleringar har inte gynnat landsbygden. I stället drivs en politik anpassad efter storstädernas förutsättningar och behov. Nu måste Fredrik Reinfeldt (M) och Eskil Erlandsson (C) stå upp för Landsbygdsprogrammet och driva en rättvis politik, skriver Åse Blombäck och Staffan Nilsson på Hela Sverige ska leva.

Öppna fibernät är på samma sätt som all annan markbunden infrastruktur strategiskt viktig för kommuners utveckling och möjliggör innovationer och tillväxt. I Stockholm visar en undersökning att den samhällsekonomiska vinsten av näten är 16 miljarder kronor. Det är därför viktigt att kommunerna behåller full rådighet över näten, men att privata företag erbjuder tjänster och sköter trafiken.

Beskedet om att regeringen tänker samordna statens ägande av bredbandsnät för att stärka Sveriges position som ledande IT-land är välkommet. Regeringen behöver nu skapa en statlig organisation som äger och driver ett nationellt nät och som erbjuds på öppna och likvärdiga villkor.

Det finns en utbredd missuppfattning bland kommunpolitiker att det är marknadens ansvar att förse hushåll och företag med infrastruktur för snabbt bredband. Men när det gäller annan infrastruktur som vägar, vatten och el så har kommunerna sedan länge axlat sitt ansvar.

Facebooks uppmärksammade etablering i Luleå visar att kall norrländsk luft är ett effektivt etablerings- och försäljningsargument på den heta internationella datacentermarknaden.

PTS har som en av sina uppgifter att säkra konkurrensen på bredbandsmarknaden, något som leder till goda valmöjligheter och bra priser för konsumenterna. Vi välkomnar alla intressenters synpunkter som underlättar detta arbete, replikerar PTS styrelseordförande och gd.

PTS prisreglering av marknaden för svartfiber får flera oönskade konsekvenser för Sverige som ledande IT-nation. Prisregleringen måste omprövas eller hävas.

Om landets kommunpolitiker låter Teliakoncernen bygga upp ett nytt svenskt bredbandsmonopol begår de ett fatalt misstag, skriver Stadsnätsföreningen i en replik till Skanova.

Regeringens mål om bredbandsutbyggnad täcker tätorter och samhällen, men inte byarna. Men för att hela Sverige ska nås av bredband krävs att kommunerna ser engagemanget som finns hos byalag som Eklången som byggt eget nät, och stöttar dem i arbetet.

Är kommunerna rätt aktör för kommande miljardinvesteringar i fibernät runt om i Sverige?

Fibernäten i Stockholm och priserna på dessa visar att det som skapar en god miljö för IT-utveckling är offentliga investeringar, inte en destruktiv återreglering av den svenska telekommarknaden.

I hela Örebro län finns nu en bredbandsinfrastruktur som är lika bra som storstädernas. Det är resultatet av ett långsiktigt och genomtänkt samarbete mellan kommunerna, länsstyrelsen, operatörer och byalag och något som resten av Sverige kan lära av.

Regioner, kommuner och länen måste engagera sig fullt för att säkra Sveriges plats som ledande IT-nation och inse att bredband är en lika nödvändig del av infrastrukturen som vägar, järnvägar och elnät.

I Sundbyberg tvingar det kommunala bostadsbolaget bort Bredbandsbolaget mot kundernas vilja. Ska kommunala bolag försämra konkurrensen och agera tvärs emot de principer som stimulerar bredbandsutbyggnaden?