Bostadspolitik

Allt fler barnfamiljer vräks från sin bostad, samtidigt som socialtjänsten har blivit tuffare i sina bedömningar. Det visar en granskning av det kommunala stödet till hemlösa. ”Det behövs ett förbud mot vräkning av barnfamiljer”, säger Åsa Paborn på Sveriges Stadsmissioner.

Kritik mot att normfunktionella prioriteras vid bostadsbyggande. Skånska företag lider av de höga elpriserna. En lärare som bara vill göra sitt jobb. Det är tre ämnen i dagens debattsvep.

Två dagar före julafton lade regeringen ner den pågående utredningen om social dumpning. ”Jag är besviken. Regeringen är inte ens intresserad av fakta”, säger Malin Svanholm, kommunstyrelsens ordförande i Kramfors.

Ett stort antal kommunala bolag drar ner på byggtakten när entreprenörer kräver mer betalt – ibland nära 30 procent högre än överenskommet. En svårtydd ”krigsparagraf” är avgörande när nya priser förhandlas fram.

Tusentals vårdanställda och studenter i upprop mot Tidöavtalets anmälningsplikt. En fysisk bok har många fördelar en padda inte har, skriver skolministern. Klimatalliansen uppmanar till civil olydnad. Det är några ämnen i dagens debattsvep.

Sveriges allmännyttiga bostadsbolag erbjuder 21 000 sociala kontrakt till landets kommuner. Behovet av sociala kontrakt har ökat.
Oftast är socialtjänsten hyresvärd, men Sveriges Allmännytta uppmanar kommunerna att tänka om på den punkten.

Sedan 2012 har åtta kommunala bolag sänkt sina inkomstkrav. Men vi skulle vilja att de blev fler, skriver Susanne Sjöblom, Hyresgästföreningen, och Curre Hansson, PRO i Stockholm.

Långt ifrån tillräckligt. Så lyder domen över utredningen som ska leda till en bättre fungerande bostadsmarknad. Och om ansvarsfördelningen stat/kommun finns diametralt motsatta åsikter.

Allmännyttan i Borlänge kommer att ändra sina direktiv: billiga lägenheter ska i första hand gå till personer som har jobb. ”När någon flyttar ut kan vi inte omedelbart fylla på med någon som inte kan försörja sig”, säger Erik Nises, ordförande i arbetarekommunen.

Hyresmarknadens tre parter har efter år av förhandlingar kommit överens om gemensamma spelregler för de årliga hyresförhandlingarna. ”Historiskt”, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta.

Brister i samarbete kring utbildning av läkare, vindkraft i Stockholm och unga som måste betala ockerhyror för bostad. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

När trafiken är utsläppsfri är det inte längre något problem om det är några kilometer till det nya bostadsområdet, skriver David Johnsson, TMF, och Tommy Letzén, MRF.

Högre bostadsbidrag och större möjligheter för kommuner att ge barnfamiljer hyresgarantier är förslag som utredningen för en ny social bostadspolitik för fram i dag. ”Skulle minska trycket på socialtjänsten”, säger utredaren Karolina Skog.

Sveriges import av rysk gas och olja finansierar den ryska terrorn i Ukraina, hävdar Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning. Bostadsutredningen, Kallakgruvan, svensk livsmedelsförsörjning, fusket inom LSS-assistansen och karensavdraget är andra debattämnen denna morgon.

Kriget i Ukraina fortsätter att prägla debatten, som i dag handlar om bostäder åt flyktingar, hur de som söker skydd i Sverige ska fördelas och svenskt Natomedlemskap. Bonus i hemtjänst och gruvan i Kallak är också debattämnen.

Uppsala ska utreda konsekvenserna av kommunens beslut att neka ekonomiskt bistånd till personer som bor svart i andra hand. Det sker efter SVT Uppsalas granskning som visat att åtgärden gjort barnfamiljer mer utsatta.

Minst sju kommuner har hjälpt nyanlända att flytta till Fagersta, enligt kommunstyrelsens ordförande Marino Wallsten (S), som tycker att det är viktigt att politiker får upp ögonen för vad den egna kommunen sysslar med.

Fagersta och Nacka pennfajtas om försörjningsansvaret för 21 personer som flyttat från Stockholmskommunen till Västmanland. En hjälp, säger Nacka om sitt system med ”bosöksstödjare”. Social dumpning, säger Fagersta som räknat på vad det kostat kommunen.

Sluta med minutstyrning i hemtjänsten, kräver Kommunal. Vårdexpert tycker att regeringen ska skrota förslag om primärvården. Forskare beskriver renovräkningar som en tickande social bomb. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

1970-talets gröna våg var en revolt med politiskt innehåll, medan den rörelse från staden som vi ser i dag beskrivs oftast som ett individuellt val för medelklassen. Men även många av dem som flyttar nu gör det för att de vill bort från staden och dess villkor.

I dag presenteras utredningen om bostadsbidragets utformning. Skolan är också ett hett ämne på debattsidorna: Företagen tar strid för friskolornas vinstuttag och en lärare skriver att skolan befinner sig på svältgränsen. Timbro anser att arbetsgivare i vården ska få neka föräldraledighetsuttag på jullovet.

Åklagare ger förslag på hur gängbrottsligheten kan bekämpas. Andra debattämnen: Välfärdskommissionen, vaccineringarna och återvandring.

Kommuner från norr till söder larmar om hur socialt utsatta plötsligt flyttar in och ber om hjälp. Rikare kommuner pekas ofta ut som ansvariga. Nu krävs nationell samordning och hållbar bostadsförsörjning för att stoppa problemet, enligt en ny rapport.

En punkt i M-KD-SD-budgeten som röstades igenom i veckan är slopade byggsubventioner. Malmös Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) varnar för att det gör att kommunernas chanser till ökat bostadsbyggande raseras.

Allt fler kommuner inventerar antalet ödehus. Drömmen om ett boende på landet ska locka pandemitrötta stadsbor till glesbygden, mildra bostadsbrist utan att bekosta dyra nybyggen och göra landsbygden levande.
Det finns dock flera fallgropar i arbetet. I Sjöbo har inventeringen krävt mycket resurser – men gett skralt resultat.

Stockholms grönblå majoritet lovar utsläppsfri trafik. Barnrättsorganisationer är inte nöjda med Lex lilla hjärtat. Dagens debatt handlar även om marknadshyror och valfrihet i äldreomsorgen.

Det behövs initiativ för att skapa bostäder i fastigheter, som tidigare använts för handel eller som arbetsplatser, skriver miljöpartisterna Karin Svensson Smith och Shahad Lund.

Som jämställdhetsminister vill Märta Stenevi stoppa mäns våld mot kvinnor. Som språkrör vill hon göra Miljöpartiet till mer än ett enfrågeparti.

På bara fem år ska sex särskilt utsatta områden i Göteborg utvecklas så positivt att de tas bort från polisens lista. – Inte enkelt, men möjligt, säger Terje Johansson, vd för kommunens fastighetskoncern.

Sverige har inte haft en sammanhållen bostadspolitik värd namnet på årtionden – något som har fått allvarliga konsekvenser för de grupper som står längst från bostadsmarknaden. Det finns därmed många viktiga frågor att lösa för vår nya bostadsminister Märta Stenevi, skriver HSB:s förbundsordförande Anders Lago.

Kommunerna behöver inte vänta på den segstartade regeringen för att sätta i gång arbetet med ”Bostad först”. Pandemin gör frågan akut och vi kan faktiskt agera redan nu, skriver kommunalrådet i Huddinge Karl Henriksson (KD).

Regeringens bostadspolitik får bottenbetyg av väljarna: nio av tio upplever inte att regeringen har gjort något för att lösa bostadsbristen det senaste året. Nu måste statsminister Stefan Löfven (S) presentera en sammanhållen bostadspolitik värd namnet, skriver Anders Lago, förbundsordförande HSB.

Motståndet mot den ”urbana normen”, där småhus rivs för att ge plats åt flerbostadshus, är kompakt bland småhusägarna i Stockholm visar en enkätundersökning som Villaägarna låtit göra, skriver Håkan Larsson & Ulf Stenberg, chefekonom respektive chefsjurist.

Karlslund i Landskrona finns med på polisens lista över landets 22 ”särskilt utsatta områden”. Nu förändrar vi området till det bättre. Vi vill vara ett nationellt föredöme i Sverige när det gäller att lyfta ett typiskt miljonprogramsområde, skriver kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) och Kenneth Håkansson, styrelseordförande Landskronahem.

För mycket frihet i hyressättningen, kan det bli det? Jo, det visar läget på Berlins bostadsmarknad där delstatsregeringen nu ropar på hyrestak efter många års helt fri hyressättning. Samtidigt ska vi i Sverige utreda fri hyressättning i nyproduktion. Är det verkligen lösningen på bostadsbristen? Det frågar Sveriges Allmännytta.

Flera av regeringens förslag mot gängkriminaliteten är bra, men helheten saknas. Unga i riskzon för kriminalitet är hela samhällets ansvar och kräver en kraftsamling i form av en bostadspolitik och en skolpolitik som bryter segregationen, skriver Veronica Magnusson, Vision.

Det är utmärkt att lagstiftaren tar krafttag mot svarthandel med lägenhetskontrakt. Men det räcker inte. Hälften av alla lägenhetsbyten i Stockholm involverar i dag något slags kriminellt element. Den galopperande svarthandeln understryker behovet av fler reformer på en illa fungerande bostadsmarknad, skriver Fastighetsägarna Stockholms vd Oskar Öholm.

Pressade byggpriser och höjda bostadsbidrag är bättre lösningar på bostadsbristen än så kallad ”social housing”, skriver företrädare för Sveriges Allmännytta.

Sverige toppar redan listorna för högsta nyproduktionskostnaderna i EU. Då presenterar Svenska institutet för standarder ett förslag på nya standarder för bostadsutformning som skulle leda till ännu dyrare byggkostnader, skriver flera liberala politiker.

Det är som att alla som argumenterar för att radera ut den billigare delen av hyresbeståndet avsiktligt undviker att ta del av den samhällsvetenskapliga forskning, som pekar på allvarliga sociala konsekvenser av ett krympande hyresbestånd och fördyring av dagens hyresnivåer, skriver bostadsforskaren Dominika Polanska.

I Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna finns inga reformer som har utsikter att lösa bostadskrisen, skriver Kristdemokraternas bostadspolitiske talesperson Larry Söder.

Exemplet ”Kinesiska muren” i Rosengård, Malmö, förskräcker. Tillsätt en utredning som ser över lagstiftningen i syfte att motverka att bostadsrättsföreningar plundras, kapas och vansköts, skriver vänsterpartisterna Momodou Malcolm Jallow och Emma-Lena Johansson.

Vi socialdemokrater i Stockholm kommer att prioritera rimliga hyror för stockholmarna framför Januariöverenskommelsens punkt om marknadshyror, skriver Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (S), oppositionsborgarråd i Stockholm.

Det finns många parter i samhällsbyggnadsprocessen som bidrar till att byggkostnaderna skenar. Lösningen heter standardisering, industrialisering, digitalisering samt en innovationsdriven upphandling, skriver produktchefen Jan-Olof Edgar på Svensk Byggtjänst.

Malmö har allvarliga problem med hemlöshet. Kommunens kostnader för hemlösheten uppgår till 600 miljoner kronor årligen. Situationen är en direkt konsekvens av en misslyckad migrationspolitik.

Befolkningsökningen gör att det blir mer angeläget att hitta billigare och mer effektiva sätt att bygga på. Kommunerna borde bana väg och göra det lättare att bygga bostäder, skriver Andreas Bergström och Sara Davidsson på tankesmedjan Fores.

Många studenter i vardande har blivit antagna och letar efter boende. Samtidigt tvingas många tacka nej till sina drömutbildningar på grund av bostadsbrist. Det är en skam för Sverige, skriver Theo Herold och Nils Annink (M).

Bristen på bostäder har öppnat för att andrahandsvärdet blir skyhögt. Symtomen av en sjuk bostadsmarknad måste behandlas och tryggheten måste öka för dem som hyr i andra hand, skriver Vänsterpartiets bostadspolitiske talesperson Momodou Malcolm Jallow och oppositionsborgarrådet i Stockholms stad Clara Lindblom.

Nilssons och Kihlbergs replik ger bränsle till elden om ett skriande behov av en bostadssocial utredning som skulle kunna klargöra en modern social bostadspolitik, skriver Martin Grander i en slutreplik.

Återigen präglas bostadsmarknaden av ojämlikhet. Samtidigt gör ökade krav på affärs­mässighet det allt svårare för allmännyttan att vara allmännyttig, skriver bostadsforskaren Martin Grander, som ser behov av en ny bostadssocial utredning.

Man måste läsa hela utredningen, inte bara skärmdumpar, för att förstå de olika, komplicerade sambanden i exploatörsreglerna, svarar Byggrättsutredningens Nooshi Dadgostar (V) till Moderaterna.

Boken ”Lort-Sverige” skapade debatt när den kom 1938. Den blixtbelyste en undermålig bostadssituation, men kränkte också människor genom att koppla ihop utsatthet med bristande privatmoral – något som går igen också i dagens samhälle, skriver professor Hans Swärd.

Allt fler ifrågasätter nu den generella bostadspolitiken som man menar, inte levererar för dem med störst behov. Nu senast Anna Broman och Martin Lindvall som med den tidstypiska formuleringen efterlyser ”åtgärder som mer träffsäkert underlättar för hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden”, replikerar Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen.

Feministiskt initiativs Nordling Blanco och Rantala Bonnier kommer med en lång rad felaktiga påståenden i sin debattartikel, replikerar Miljöpartiets Katarina Luhr och Daniel Helldén.

Regeringen införde 2016 ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter med ambitionen att öka byggandet och underlätta för studerande och socialt utsatta personer att få en bostad. Men effekten på byggandet har varit försumbar och stödet riskerar försvåra för de svagaste grupperna.

Våra politiker och tjänstemän måste se bortom de två valen – hyresrätt eller bostadsrätt. Blandade upplåtelseformer, med såväl bostadsrätter som hyresrätter och kooperativa hyresrätter, är den enda långsiktigt socialt hållbara lösningen för en stadsbyggnad, skriver Eva Nordström vd för Stockholms Kooperativa Bostadsförening.

Norrköpings kommun kan göra mer för att minska de negativa konsekvenserna av trångboddhet. Vi har exempelvis beslutat att vårt kommunala bostadsföretag, via hyreskontrakten, ska begränsa antalet boende i en lägenhet. Vi vill också utnyttja miljöbalken för att kunna inspektera om en specifik bostad kan anses vara hälsovådlig eller inte.

En sund och hållbar bostadspolitik kräver blocköverskridande samtal om hur det ägda beståndet ska tillgodose människors behov av en bostad och möjlighet att flytta när arbete, familj eller ålder så kräver, skriver Erik Wikander, vd Mäklarhuset.

Nya stora bostadsområden står utan skolor och eftersom marken sålts så dyrt finns varken plats för skolgårdar eller förskolegårdar. Vem vill bo så? Människor får inte sin vardag att fungera och varken den nya utsikten eller det fina badrummet uppväger bristerna i området. Vad är det för samhälle vi skapar, frågar Maria Pleiborn demograf och bostadsmarknadsexpert på WSP.

Vi behöver inte vänta på lagstiftning, det finns tillräckligt med makt kommunalt. Varför ska vi vänta bara för att Jakob Forssmed och KD gillar tanken på att staten ska lagstifta, frågar Ali Khalil, MP i en slutreplik.

Ali Khalil har många poänger i sin analys, men tyvärr saknar hans parti och den regering de sitter i förslag som löser dessa problem långsiktigt. För att motverka segregationen behövs inte fler projekt, utan långsiktiga och kraftfulla åtgärder när det gäller exempelvis skola, polis och arbetsmarknad, skriver Jakob Forssmed (KD) i en replik.

Det är vi i utsatta områden som tar emot de som kommer nya till Sverige, de som saknar arbete och pengar. Om det händer dig något så finns vi där. Det är vi som personligen tar allas vårt gemensamma ansvar när några kommuner bryter mot lagen och säger att de inte kan ta emot nyanlända, skriver Ali Khalil, gruppledare Miljöpartiet i Botkyrka och Albybo.

Införandet av delägarboende skulle innebära minskad stigmatisering av utsatta områden. En blandning direkt i trapphusen där vissa ”äger” och andra hyr bidrar till hållbar upprustning av bostadsområden, skriver fastighetsutvecklaren Ulf Nyqvist.

Nu är de flesta överenskommelserna om 2018 års höjning av den allmänna hyresnivån i landet klara. Enligt Hyresgästföreningen är detta en följd av tuffa men konstruktiva förhandlingar, som dessutom har genomförts ovanligt snabbt. Vi delar inte den bilden.

Tack vare den svenska hyresregleringen har hyrorna hållits på rimliga nivåer vilket har gjort dem tillgängliga. Alliansen har tillsammans med Sverigedemokraterna emellertid nu öppnat upp för marknadshyror. Det riskerar att slå så hårt mot så stora delar av befolkningen, skriver S-studenterna Nasra Ali, John Linde, och David Stenvall.

I dagarna har en ny rapport från Hyresgästföreningen fått stor spridning. Men få av dem som uttalar sig verkar ha läst rapporten. Förlorare är de personer som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, skriver Björn Hasselgren, före detta huvudsekreterare i Bokriskommittén.

I stället för att slänga sig med inövade och ihåliga talepunkter om Moderaternas bostadspolitik borde bostadsministern ägna kraft åt att leverera förslag som på allvar bekämpar bostadsbristen, skriver Mats Green (M) bostadspolitisk talesperson i en slutreplik till bostadsminister Peter Eriksson (MP).

Både privata och allmännyttiga företag använder sig av statliga investeringsstöden för hyresrätter och de planerar för många nya bostäder. Att i detta läge avbryta stödet, som allianspartierna föreslår, vore oansvarigt. Hyresrätter med rimliga hyror erbjuder alla, oavsett storleken på plånbok, en chans till en bostad, replikerar bostadsminister Peter Eriksson (MP).

Både byggbranschen och de som drömmer om ett eget hem efterlyser en bostadsminister som verkar för att öka bostadsbyggandet på allvar. Det har vi inte idag. Bostadsminister Peter Eriksson (MP) verkar tvärtom ha tagit timeout från den bostadspolitiska debatten.

Det behöver inrättas en regional allmännytta i Stockholmsregionen. Givet att den har ekonomiska muskler och goda finansieringsmöjligheter har den förutsättningar att kunna hantera både nyproduktion och upprustning på ett för samhället och hyresgästerna bra sätt, skriver representanter för Hyresgästföreningen region Stockholm.

Billiga hyresrätter är en illusion på en avreglerad och investerardriven bostadsmarknad. Höga byggkostnader och marknadsmässiga avkastningskrav omöjliggör hyror under 2000 kronor per kvadratmeter. Vägen fram vore en statlig kreditgaranti för ett topplån, skriver journalisten Per Lindvall.

Höga kostnader för byggnation, höga hyror i nyproduktion och svårigheter i planprocessen. Det är de tre största hindren för ökat bostadsbyggande. Det uppger 26 bostadsföretag i Hyresgästföreningens undersökning.

Friare hyressättning skulle möjliggöra ökade investeringar i hyresrätter, tvinga fram en mer engagerad förvaltning av fastigheterna och framförallt skapa flyttkedjor som tillgängliggör fler bostäder. Det skriver Anna Broman, bostadspolitisk expert, Sveriges Byggindustrier.

Örebro har i flera år legat i topp gällande bostadsbyggande, tack vare Örebromodellen, som har lett till en effektiv marknad för planlagd mark där utbud möter efterfrågan.

Svensk bostadsförsörjning är i kris, situationen är ohållbar – trångboddheten ökar, segregationen tilltar och hemlösheten likaså. Politiska beslut måste till – att vänta är inte anständigt, skriver Fastighetsägarna.

När vi gröna klev in i regeringen rådde det bostadskris i Sverige. I år påbörjas 76 000 bostäder, vilket är tre gånger mer än alliansregeringarnas genomsnitt. Men Alliansen vill återgå till en politik som överlåter åt marknaden att hantera utmaningarna. Detta är ansvarslöst, skriver Peter Eriksson och Emma Hult, MP, inför dagens riksdagsdebatt.

Att Sverige kraftsamlar för att nå de globala målen i FN:s Agenda 2030 kan bli avgörande för framtida generationers levnadsförhållanden. Sverige behöver en sammanhållen stadspolitik som utgår från staden som helhet. Att politiken tar en feministisk utgångspunkt är en förutsättning för att skapa en inkluderande stad för alla.

Vallastaden är tänkt att bryta segregationen med sin blandade bebyggelse. Men tyvärr lider området av samma problem som andra nybyggda områden: här stängs människor med låg- och medelinkomster ute. Staten behöver ta ett större ansvar för att hjälpa kommunerna att lösa bostadsbristen.

Nytt riksdagsår, ett år kvar till valet och fortfarande en bostadsmarknad med skeva ekonomiska villkor. Nu är det hög tid att skapa ett skattesystem med balans mellan upplåtelseformerna. Om hyresrätten ska bidra till en väl fungerande bostadsmarknad kan inte våra nybyggen och renoveringar tyngas av ytterligare kostnader.

Svensk bostadspolitik är i kris. Det byggs visserligen oerhört mycket men det är en tillfällig kuliss som kommer att rasa samman när högkonjunkturen är över. Det skriver Muharrem Demirok, (C), kommunalråd i Linköping.

Alla pratar om blandstaden. I verkligheten får vi fortfarande segregerade, storskaliga och ohållbara miljöer. Svensk stadsutveckling har flyttat människor ifrån varandra i 50 år. Det är dags att vända flödet. Med fler superhybrider, som i nyinvigda Vallastaden, kan vi få olika människor att mötas på samma busshållplats.

Det är dags att skrota den förlegade boendeformen bostadsrätter och i stället följa Växjös exempel och bygga fler ägarlägenheter. Då blir bostadsmarknaden rörligare och tydligare samtidigt som dagens prishets till följd av snedvriden konkurrens dämpas.

Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen bör samordnas med regionernas roll i samhällsplaneringen. I Skåne stöttar regionen kommunerna med fysisk planering – nu är det dags att detta blir lagstadgat och rutin i hela landet.

De stora internationella organisationerna står i kö för att berätta för regeringen att de är oroliga över den svenska bostadsmarknaden. Nu senast är det EU-kommissionen som bekymrar sig över svenskarnas skuldsättning. Vi ska självklart ha en sund skuldsättning i samhället, men vi får inte glömma debatten om unga vuxnas svårigheter att hitta någonstans att bo.

Bostadsbristen är regional och upphör inte vid kommungränsen. Trots det ser vi samma situation i alla tre storstadsregioner: vissa kommuner, som domineras av villor, vägrar ta sitt ansvar för byggandet. Dags att inse att dialog och samverkan inte har fungerat.

Om det finns någon koppling mellan politiska åtgärder och det ökande byggandet vore det nog mer rättvist att peka på de åtgärder som den föregående regeringen initierade, skriver Moderaternas bostadspolitiska talesperson i en replik.

Det finns en uppsjö av argument att använda för den som för allt i världen inte vill få sin lummiga idyll störd av nya bostäder.

En handlingskraftig regering gör ibland tillfälliga lösningar för problem som annars skulle ta åratal att lösa. Kritiken från M blir i det ljuset helt obegriplig, särskilt som en del av lösningarna sker i överenskommelse med oppositionen, skriver Peter Eriksson (MP) i en replik.

Moderaterna vill öka rörligheten på bostadsmarknaden genom förändringar i hyressättningssystemet. Det ger inte fler tak över huvudet – snarare tvärtom. Enligt SCB har 54 procent av hyreshushållen idag inte möjlighet att efterfråga en nybyggd hyreslägenhet på 60 kvadratmeter.

Bostadsministerns utspel om sänkt reavinstskatt är bra men förslaget kommer kräva kohandel över blockgränsen. De borgerliga kommer inte att gå med på en ny, reformerad, fastighetsskatt om inte regeringen öppnar upp för något annat som Alliansen önskar.

Vill vi förbättra boendets villkor är det inte jag och andra vinnare i bostadslotteriet som behöver samhällets stöd. Det är alla som vill, eller måste, bo i hyresrätt, skriver Carl Schlyter (MP), i en kommentar till bostadsministerns utspel om sänkt reavinstskatt.

Det är dags att sluta låtsas att normaltillståndet är att sitta i en stuga i skogen och njuta av tystnaden. Vi dras till storstan och oljuden. Då borde Boverket kunna hänga med och tillåta mer byggande – i bullrigare miljöer.

Omfattande reformer behövs för att minska bostadsbristen. Ändå motsätter sig ansvarig minister Peter Eriksson bland annat mildrade krav på låga bullernivåer.

I Stockholmsregionen har debatten gått het om mottagandet av nyanlända. Vårt svar är att viljan i våra kommuner finns, men att det i dagsläget finns många hinder för att få fram bostäder på ett sätt som bidrar till en god och snabb integration. Här nio konkreta förslag från centerpartister i regionen.

Sverige står inför enorma utmaningar när det gäller samhällsbyggnad och måste i arbetet se till så att otrygghet inte byggs in i våra städer. Viktiga lärdomar finns att hämta från samverkansformen BID:s, som gjort nytta bland annat i New York. Det skriver Stiftelsen Tryggare Sverige och Nyhem Bostad.

IQ Samhällsbyggnad föreslår i en debattartikel att även privata aktörer ska få möjlighet att tilldelas forskningsmedel från det planerade forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Men det kommer av flera skäl inte att leda till ett mer hållbart samhällsbyggande, skriver styrelsen för Sveriges Bygguniversitet.

Stockholm behöver fler hyresrätter. Genom kraftigt ökat byggande och stopp för ombildningar i de kommunala bolagen ökar nu antalet hyresrätter. Men privata hyresrätter måste också finnas kvar – därför ska fastighetsägare som långsiktigt förvaltar hyresrätter prioriteras i markpolitiken.

Förra året byggdes cirka 4000 nya bostäder i Skåne. Samtidigt som befolkningen ökade med strax över 14000 personer. Det är en ekvation som inte går ihop. Det råder brist på bostäder i 29 av Skånes 33 kommuner. Den skånska Byggindustrin går på högvarv och kommer i år upp i nivåer av byggande som inte skett sedan miljonprogrammets tid. Trots det sackar Skåne efter andra storstadsregioner där det byggs ännu mer. Därför kraftsamlar Region Skåne och Sveriges Byggindustrier Syd nu för att öka bostadsbyggandet i ett flerårigt samarbete, som presenteras på konferensen Skånskt Bostadsforum idag.

Bostadsbrist och ökande biltrafik hotar storstädernas tillväxt. En viktig del av lösningen är satsningar på fler bostäder nära kollektivtrafik. Men för att lösa bostadskrisen och minska bilberoendet behöver kommunerna statens hjälp, skriver fyra kommunpolitiker (S), (MP) och (M) i storstadsregionerna.

Socialdemokraterna i Stockholms stad tänker kraftigt höja de så kallade tomträttsavgälderna för småhus och flerbostadshus, vilket kommer slå hårt mot hushållen. Moderaterna kräver att det i stället genomförs en lagändring så att det blir möjligt att årligen indexuppräkna tomträttsavgälden för bostäder.