Böneutrop eller inte?

Förvaltningsrätten ger moskén i Växjö rätt att fortsätta med sina böneutrop. Visar fortsatt rättsprövning att böneutrop ska ges detta utrymme i våra offentliga rum behövs en lagändring. I ett första steg ska vi då lagstifta mot regelbundna böneutrop som tränger in i människors hem och som inte går att undkomma.

De senaste veckorna har böneutropen från en moské i Växjö debatterats flitigt i medier. Vi ser att diskussionen är en del av en större frågeställning där flera starka debattörer övergivit principen om likabehandling, skriver Anna Bergström forskare och Christer Sturmark ordförande för förbundet Humanisterna.

Det är symtomatiskt för debatter som rör religiösa eller kulturella krockar att vi talar mer om tolerans, minoriteters skydd och acceptans från majoritetssamhällets sida - än en pragmatisk hållning och anpassning från minoriteters sida.

Debatten om böneutrop visar på hur utbrett islamofobin är i vårt samhälle. Det är ovärdigt en demokratisk rättsstat som Sverige och det sänder förödande signaler till muslimer – att de och deras tro inte har någon plats i Sverige. Jag undrar varför Sverige har tagit emot flyktingar från muslimska länder när man senare vill förbjuda alla uttryck för deras religion, frågar Mozhgan Jalali.

Ett ytterkantsförslag om att begränsa rättigheterna för en enskild religion har upptagit vår uppmärksamhet de senaste dagarna. Och ju mer uppmärksamhet vi ägnar åt islamofoba kraftslag i luften, desto mindre tid ägnar vi åt att hitta lösningar på de verkliga samhällsproblemen.

Istället för diskutera sakfrågan, det vill säga muslimska böneutrop, fokuserar Grön Ungdoms Hallberg och Badeli nästan helt på Kristdemokraternas retorik i sin debattartikel. Man hade kunnat förvänta sig mer från ett ungdomsförbund, vars moderparti under de senaste åren kantats av islamistiska skandaler, skriver Christian Carlsson, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet i en replik.

När KD-ledaren Ebba Busch Thor går ut och önskar ett förbud mot böneutrop handlar det om en desperat populism. Hon talar om medborgare födda och uppvuxna i landet och förklarar att de ska "anpassa sig". Syfte med en sådan retorik är att ställa grupper mot varandra och sprida misstänksamhet. Vi vill att valrörelsen håller än högre nivå än vad Kristdemokraterna gör, skriver Axel Hallberg och Aida Badeli, Grön Ungdom.