Civil rights defenders granskning kritiserade Tidöavtalet. Nu kräver svar organisationen svar av regeringspartierna sedan företrädare för SD hotat dra in organisationens statliga bidrag. Polisens prestationer och den danska energipolitikens påverkan på den svbenska är andra ämnen för debatten idag.

De riktade statsbidragen är – åter igen – i skottgluggen sedan Statskontoret i en rapport kritiserat all onödig administration de kräver. Civilministern vill minska antalet. DS frågade tre kommunstyrelseordförande hur de vill att det ska gå till.
• Radikala förslaget: ”Flytta över alla pengar”
• Statsbidraget som fasas ut och lämnar kostnader i kommunernas knä
• ”Kan vara rimligt med öronmärkta bidrag”

I ett pilotprojekt med åtta kommuner har Skatteverket hittat runt 300 personer som varit folkbokförda i Sverige trots att de lämnat landet. Bidragsbedrägeri kan vara en anledning.

Statskontoret anser inte att staten styr kommuner och regioner effektivt – i fokus för kritiken är de riktade statsbidragen som stjäl tid, resurser och energi. Civilminister Ida Karkiainen (S) håller delvis med om slutsatserna.

I en ny rapport ger Statskontoret en rad förslag kring statsbidrag som skulle kunna spara hundratals miljoner på minskad administration. Även förslagen som övervägts men inte lagts fram finns med.

Färre och enklare statsbidrag. Det ges högsta prioritet i Statskontorets rapport som i dag tisdag överlämnas till regeringen. Kommuner, regioner och privata utförare skulle kunna spara hundratals miljoner kronor på mindre administration.

Tillit, friskolor, digitalisering och ekonomi, ekonomi, ekonomi. Dagens Samhälles mest lästa artiklar som publicerats hittills i år ligger i linje med redaktionens ambition att följa pengarna, styrningen och arbetsgivaransvaret.

Den idéburna vården och omsorgen ställde om och har hanterat nya behov under pandemin. Men det löfte som regeringen gav oss i början av pandemin – att alla extra kostnader skulle kompenseras – återstår att uppfylla, konstaterar representanter för Famna och Fremia.

Kungsbacka skärper kontrollen av bidragstagare. Kommunen ska göra fler hembesök och kommer betala ut stödet till kvinnan i familjen, rapporterar SVT Halland. De nya reglerna kritiseras av oppositionen.

Alltför stor energi läggs på tillfälliga kommunala och regionala stöd för att lösa gigantiska och långsiktiga problem. Alla ser det, alla vet det. Så var är lösningarna?

Bidragsbrott och felaktiga utbetalningar slår hårt mot välfärdssystemet. I kampen mot fusket lägger nu fem myndigheter fram ett gemensamt förslag om hur de i ökad utsträckning ska kunna dela uppgifter med varandra när misstankar uppstår.

Umeå Hamn och Sundsvalls kommun har fått återkrav på EU-stöd som Tillväxtverket beviljat. Anledningen är att de inte följt upphandlingsreglerna, enligt myndigheten.

Studieförbunden har, om än något yrvaket, agerat på bred front mot fusket. Men väldigt mycket mer behöver ske, inte minst genom att dialogen mellan studieförbunden och det offentliga på samtliga nivåer intensifieras, slutreplikerar Cecilia Elving (L).

Fusket på Järvaområdet får inte tas som intäkt för att försvåra det viktiga arbete som görs – inte heller att minska resurserna till vår verksamhet, replikerar ordföranden för Studieförbunden i samverkan Ann-Katrin Persson och ordföranden för Stockholms läns Bildningsförbund Peter Erickson.

Det är tydligt att folkbildningen blir lidande i ett system som premierar jakt på timmar i stället för en verksamhet av god kvalitet. Därför beslutade kulturnämnden i Region Stockholm nyligen att utreda möjligheten att bland annat öka den kvalitativa grunden för bedömningen i bidragsgivningen till studieförbunden, skriver kulturnämndens ordförande i Region Stockholm Cecilia Elving (L).

”Ställ krav på bidragstagarna” låter det i debatten varje gång kostnaderna för försörjningsstöd ökar. De möjligheterna finns redan. I Karlstad införde vi krav på motprestation redan 2004 med mycket goda resultat, skriver Lena Melesjö, fd kso (S) och Jan Elofsson, fd chef för Integration, Försörjning och Arbete.

Trots bidragsberoende, bedrägerier, bombningar, bilbränder och beväpnade barn är regeringen besynnerligt bakåtlutad. Under tiden håller moderatledda kommuner och moderater i opposition emot nedmonteringen av arbetslinjen, skriver de moderata kommunalråden Oliver Rosengren och Lars Rådén.

Det finns mycket som samhället skulle kunna göra för att förhindra att vi som är föräldrar till barn med NPF-diagnoser kraschar, men vi ser inte så många förslag. Här är vår lista på åtgärder, skriver fyra mammor som hellre vill förvärvsarbeta än gå på ändlösa möten för att få vardagen att fungera.

Vi som har barn med NPF-diagnoser faller mellan varje stol i välfärden. Vi får inte ihop livspusslet och vi blir utmattade och kraschar. Det skriver mamman och bloggaren Jenny Egerborn.

Nyligen meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att reglerna för likvärdighetsbidraget till skolhuvudmännen ska ändras. Det betyder att hon är beredd att undergräva Skolkommissionens bärande förslag om att bidraget ska riktas till undervisning och elevhälsa. Det är ett allvarligt bakslag för en likvärdig kunskapsskola, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Förutsättningarna för ideella ledare, förtroendevalda och aktiva inom idrottsrörelsen måste förbättras så att de kan fortsätta bidra till ett starkare Sverige genom ett bibehållet och stärkt engagemang, skriver ordföranden för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Björn Eriksson, med anledning av att idrottsrörelsen mottar 5i12-rörelsens pris i dag.

Det finns starka skäl att fundera på om den svenska modell där civilsamhället antas frodas bäst när det gödslas med offentliga medel går att försvara när pengarna ofta går till kriminella och extremister.

Flera förslag i ett nytt betänkande riskerar att misstänkliggöra många av civilsamhällets organisationer och förstöra den tillit som är så oerhört central för samhällskontraktet. Det skriver Forums ordförande Patrik Schröder, som efterfrågar tydliga, rättssäkra regler som möjliggör civilsamhällets arbete att främja, utveckla och bevara demokratin.

Ett "reformutrymme" uppstår inte ur tomma intet, utan hämtas i hög grad från grupperna med lägst inkomster i vårt samhälle. De svenska inkomstskillnaderna har vuxit snabbare än i andra jämförbara länder och de urholkade transfereringarna är en av de viktigaste förklaringarna.

Socialdemokraternas bidragspolitik har skapat ett utanförskap som går i arv och göder otryggheten, skriver fyra moderata politiker som på Socialdemokraternas dag i Almedalen presenterar en en rapport som visar att 60 av de 70 kommuner i Sverige som betalar ut mest bidrag har socialdemokratiskt styre.

Utredningen om demokrativillkor för bidrag till civilsamhället föreslår tveksamma undantag som att ge trossamfund utrymme att diskriminera kvinnor och homosexuella, skriver företrädare för Humanisterna.

De frekvent återkommande ropen på hårdare krav på biståndstagare inget annat än kraftfulla slag mot en öppen dörr. Inte heller har de något med empiri eller samhällsekonomi att göra.

Den styrande majoriteten i Skurup försöker kapa både det politiska och juridiska systemet för att hetsa mot en liten grupp som de skyller all världens, eller i alla fall Sveriges, olyckor på: ensamkommande flyktingbarn, skriver debattörerna som gjort en polisanmälan mot kommunens politiska ledning.

Regeringen vill ändra regelverket för ebo så att asylsökande som bosätter sig i “särskilt utsatta områden” ska förlora sin rätt till bidrag. I stället för att använda verktyg som stadsplanering, välfärdspolitik och omfördelning använder regeringen repressiva verktyg mot människor som drabbas av rasism och skuldbelägger individer för kollektiva utmaningar.

Bilden av tandhälsa som något man själv kan styra över stämmer inte. Att man som patient dessutom själv måste skaffa sig kunskap om de särskilda tandvårdsstöden får effekten att många personer riskerar att aldrig få ta del av dem. I praktiken innebär därför tandvårdsförsäkringens konstruktion att bara de med ett visst kapital kan ta del av stödet.

Organisationer som ger uttryck för den typ av värderingar som Sveriges Unga Muslimer har gjort i sin praktiska verksamhet bör inte få några bidrag. Eventuella kryphål bör skyndsamt täppas igen, anser Jonas Lundgren (V).

De som fått uppdraget och förtroende att styra Stockholm har skyldigheten att sätta stockholmarna först. Det är en självklarhet för oss Sverigedemokrater, men tydligen inte för det nya grönblåa styret, skriver Peter Wallmark, gruppledare Sverigedemokraterna Stockholms stad.

I oktober skrev Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro en debattartikel om att årets anslag till a-kassan höll på att ta slut. Regeringen hade helt enkelt räknat fel i sina prognoser om hur mycket resurser a-kassan behövde. Artikeln blev årets mest lästa.

Sommarens torka har lett till foderbrist. På många ridskolor finns det – för att uttrycka det krasst – inte mat till hästarna. Dessa ridskolor behöver akut hjälp från kommunerna. En uppskjuten konstgräsplan kan rädda många tjejers tid i stallet.

Samtidigt som assistanstimmarna sjunker har bidragsbrottsligheten eskalerat. Om jag får förtroendet att leda Stockholms stad kommer varje stadsdel ha en utredare som arbetar med att upptäcka och utreda misstänkt bidragsbrottslighet.

Den senaste mandatperioden har regeringen infört många tillfälliga bidrag som kommuner kan söka för olika projekt eller för att bygga ut delar av sin verksamhet. På så vis kan regeringspartierna vinna billiga poänger, men samtidigt orsakar de kostnader och problem för oss kommunpolitiker som blir tvungna att bära kostnaderna när stöden löper ut.

Centerpartiet har tagit fram en konkret reformagenda för landsbygden som vi ska genomföra om vi hamnar i regeringsställning efter valet i höst, skriver partiets ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström.

De senaste fyra åren har miljarder skattekronor slösats bort på dyr och dålig symbolpolitik. Trots att anslagen till miljö och klimat mer än fördubblats har resultaten uteblivit. Sedan MP kom till makten har utsläppen tvärtom ökat med en knapp procentenhet, skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna.

Trots att regeringen har höjt skatterna med 60 miljarder kronor pekar utvecklingen åt fel håll. Denna utveckling ska Moderaterna vända genom att prioritera välfärdens kärna och statens kärnuppgifter, införa den största bidragsreformen sedan 1980 samt sätta välfärd före bidrag.

Skatten på arbete har höjts med cirka 30 miljarder kronor sedan 2014. Men höjda skatter är ingen långsiktigt hållbar lösning – istället måste fler börja arbeta skriver liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson.

På söndag, den 18 mars, är det val i Ryssland. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och demokrati i landet är ett hot, inte bara mot det ryska civilsamhället utan också mot Sverige och omvärlden. Svenska politiker måste tydligare ta ställning mot människorättsbrotten i Ryssland. Samtidigt måste Sverige såväl som EU öka stödet till människorättsorganisationer i landet, skriver Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil Rights Defenders.

Samtidigt som Socialdemokraterna i Stockholm erbjuder ekonomiskt bistånd till personer som befinner sig illegalt i Sverige, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att samma personer ska lämna landet. Vems politik är det som gäller, undrar Andréa Ström, M i Stockholm.

Kommer Socialdemokraterna att hålla i svenska skattebetalares pengar när förhandlingarna om nästa långtidsbudget i EU inleds i morgon, undrar Christofer Fjellner (M) i en replik till SKL:s Lena Micko m.fl.

Regeringen bad en myndighet om en kampanj om islamofobi och hatbrott – fick en sajt som misstänkliggör arbetet mot hedersförtryck i retur. Är demokratiminister Alice Bah Kuhnke och regeringen nöjda med hur Myndigheten för stöd till trossamfund har utfört sitt uppdrag?

Regeringen har för avsikt att inrätta en statlig myndighet med ansvar för utbetalningar av bidrag och ersättningar. Det är ett steg i rätt riktning men behovet av reformer av såväl bidragssystemen som av kontrollfunktionerna är fortfarande uppenbart, skriver Oliver Rosengren (M) kommunalråd i Växjö, Anna Jähnke (M) kommunalråd i Helsingborg, Josefin Malmqvist (M) kommunalråd i Sundbyberg och Lars Rådén (M) kommunalråd i Solna.

För snart ett år sedan skrev Scouterna en besviken artikel där de kritiserade regeringen för att organisationens stöd sänktes – trots att de hörsammat regeringens rop på hjälp under flyktinghösten 2015. Artikeln är årets mest lästa. Hur har det gått med stöden i år?

En medborgarlön skulle skapa ett ”trashanksproletariat”, hävdar professor Bo Rothstein. Men ett trasproletariat har alltid funnits och tanken med en garanterad inkomst är att fattiga ska slippa förödmjukas i välfärdens dyra kontrollapparat.

Om offentlig sektor och civilsamhället inte vågar samverka i det förebyggande arbetet mot extremism kan det offentliga aldrig få en kunskapsbaserad grund att stå på.

Varför ska vården specialbemannas för att kunna hantera patienter och medborgare med en viss tro? Att sådana önskemål – och tjänster – är verklighet speglar troligen samtidens fäbless för identitetspolitik mer än det speglar reella behov.

Avslöjandet att staten bidrar ekonomiskt till en kyrka som ägnar sig flyktingspionage för den eritreanska regimens räkning visar hur orimligt statens stöd till trossamfunden är.

Eftersom invandrare i dagens samhällen lever i segregerade områden och går i segregerade skolor, är arbete en förutsättning för integration.

Det är svårt att förstå att MUF fortfarande förespråkar fri invandring. KDU anser istället att invandringen till Sverige måste vara begränsad och anpassad efter förmågan att ta emot och integrera människor i det svenska samhället.

Det enda sättet att garantera att skattepengar för olika projekt inte betalas ut till bluffmakare, är att på förhand ha en plan för uppföljning av utbetalade medel.

Integrationspolitik är egentligen inte komplicerat – det är tvärtom väldigt enkelt. Öka incitamenten för att arbeta, så löser sig resten.

Det finns en naivitet och okunskap i Sverige om vad vissa organisationer står för. Detta har lett till att extrema grupper har beviljats organisationsbidrag från både stat och kommuner. Det är oacceptabelt.

En sammanhållen trygghetsförsäkring är enkel att förstå och lätt att administrera. Möjligheterna till fusk minimeras, ingen faller mellan stolarna och vi får en ökad acceptans för samhällets ansvar för stöd.

Nyckeln till en god integration är att bryta de systemstrukturer som idag hindrar människor från att bli en del av vårt samhälle. Det må låta som en klyscha, men det ligger mycket i påståendet.

Valutgången i USA genererar mycket tal om etablissemangskritik, men få insikter kring hur man ska göra för att förmå de västerländska makteliterna att åter respektera och tala med – inte till – folket, skriver Medborgerlig Samlings partiordförande Ilan Sadé, som föreslår att partistöd och andra bidrag som tryggar etablissemangets ekonomiska situation ska slopas.

Slopad arbetsgivaravgift för mjölkbönder och 500 kronor till föräldrar som arbetar. Fram till valet om två år ska vi nu tydligen sondmatas med dessa plånboksfrågor. Varför kan inte ekonomisk politik handla om något större? \

Nu krävs det krafttag för att den svenska jämställdheten ska gälla i varenda villa och lägenhet, skriver Erik Andersson (M), och föreslår bland annat bidragsstopp till ojämlika föreningar, obligatorisk samhällsorientering samt hembesök för att få ut kvinnor i arbetslivet.

S, MP och V planerar för skattehöjningar samtidigt som bidragen ökar kraftigt. I stället för att diskutera SD bör alliansen därför lägga en gemensam höstbudget.

Det nya utanförskapet biter sig fast och en ny generation växer upp utan att känna sig som en del samhället. Många unga lockas till brottslighet och extremism. Föräldrar måste se till att deras barn prioriterar skolan – därför bör barnbidraget reformeras till ett studiebidrag.

De kallar sig arbetarparti, men visar öppet i både ord och handling förakt för arbete. Därför kan jag aldrig, trots min arbetarbakgrund, bli socialdemokrat.

Det är dags för arbetarrörelsen att skruva ner retoriken och börja föra anständiga resonemang. Det är en myt att lägre ingångslöner skulle undergräva basen för den generella välfärdsstaten.

Den svarta bostadsmarknaden är den första bostadsmarknad som nyinvandrade i Sverige möter. Den eldas på av olika bidrag avsedda att göra det möjligt för människor utan inkomster att bo drägligt. Branschen, kommunerna och statliga myndigheter kan inte vänta med att ta krafttag mot den svarta bostadsmarknaden. Det skriver konsulten Helena Holmberg och analytikern Kristian Halldin, som kartlagt handeln med svarta lägenheter.

Centerpartiet borde ta sitt förnuft till fånga och ansluta sig till de övriga partiernas mer ansvarsfulla invandringspolitik.

Andelen ekonomiskt inaktiva EU-medborgare som söker stöd ur värdlandets socialförsäkringssystem ökar, samtidigt som förtroendet för öppna gränser och överstatligt samarbete störtdyker. Att i det läget avvisa David Camerons krav på kvalificering till bidragssystemen är som att tända fyrverkerier på en öppen krutdurk.

Jordbruksverket beslutade att ge 48 av 53 områden från norr till söder i Sverige möjlighet att bilda Leaderområden och tilldelade dem budgetar. Småkom ifrågasätter varför inte alla områden har rätt till utvecklingspengarna.

Jag försäkrar att vi inte har en slapp inställning till skattemedel, svarar Eva Theisz, vikarierande generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, på kritiken från slöseriombudsman Rebecca Weidmo Uvell.

Det är helt uppenbart att föreningarna fuskar med bidragen. Därför efterlyser jag ökad transparens och krav på öppna årsredovisningar, skriver Rebecca Weidmo Uvell, slöseriombudsman, i en replik till Göran Pettersson på Forum.

Sverige bör upphöra med sin mjuka, nästan gullande linje med Rumäniens regering. Löfven, slå på stora trumman! Wallström, visa vad du går för! Kräv att Rumänien stängs ute från alla EU-toppmöten och samarbetsorgan i EU tills landet slutar mobba sin romska befolkning. Om EU inte går med på detta – meddela att Sverige från 1 januari 2016 slutar att betala sin medlemsavgift till EU på drygt 30 miljarder netto.

Bilden av att föreningarna i Sverige lever på bidrag och där de engagerade får ”lön från dag ett”, som slöseriombudsman Rebecca Weidmo Uvell målar upp, är falsk. 76 procent av allt som sker i föreningslivet görs av frivilliga som inte får en krona, svarar Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum.

Bidragstagare är inte välkomna till Landskrona. Och de som redan bor i staden kan tvingas lämna kommunen. Metoden tycks vara framgångsrik och kommer säkert få efterföljare i andra problemkommuner.