Betygsinflation

Timbros debattartikel är mer präglad av driftsformsförsvar än den kvalitetsdiskussion tankesmedjan säger sig vilja föra, replikerar Johan Ernestam utredare på Lärarförbundet.

Centerpartiets skolförslag får gott betyg av Friskolornas riksförbund främst för vad de inte innehåller: förslag om sänkt ersättning för friskolor. Tankesmedjan Balans ser förslaget om att nationella prov ska bli mer betygsstyrande som motsatsen till tillitsbaserad styrning.

Avskaffa skolpeng, skolaktiebolag och påstådda ”valfrihetsreformer” och låt skolan bli en fristad från marknadslogiken, skriver Daniel Suhonen, chef på det fackliga idéinstitutet Katalys.

Samtidigt som lärarna fått mer att göra och eleverna mindre undervisning har betygen på gymnasiet märkligt nog stigit. Betygen är emellertid inget bra mått på hur mycket elever lär sig, skriver Svante Holmberg, förstelärare.

För att kunna utforma en bra skola måste vi veta var styrkorna och svagheterna finns, men då krävs fler och bättre kvalitetsmått som mäter både elevernas resultat och lärarnas effektivitet, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Slutbetygen blir inte mer likvärdiga av att anpassas till resultaten på nationella prov. Tvärtom. Att Skolverket propagerar för en politisk systemförändring som dessutom tvingar lärare att bryta mot skollagen är obegripligt.

Skolans ramverk är för snävt. Fördelningen mellan skolans ansvar och elevens är skevt och krävande. Men eleven är – eller bör inte vara – vare sig en maskindel eller en kund på en marknad, skriver gymnasieläraren Henrik Birkebo.

Dagens skolsystem lider av korruption. Att problemen är kopplade till valfrihet och vinstdrivande skolor har borgerliga politiker ofta svårt att erkänna. Ska vår dysfunktionella skolmarknad förbättras måste ideologiska skygglappar bort.

Den svenska skolan behöver bli bättre. Friskolornas riksförbund har tagit fram 40 punkter som den kommande regeringen och övriga Skolsverige kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan.

Skolorna har nu konkurrerat om eleverna i drygt 25 år, men än har inget kvalitetslyft kunnat skönjas. Enligt internationella studier har utvecklingen till och med gått åt fel håll.

Kvalitet i utbildning är så komplext att man ytterst sällan kan fånga exakt vilka faktorer som har lett till ett lyckat resultat. Därför är det svårt att konstruera ett resultatbaserat ersättningssystem, skriver Anna Ekström (S) i en replik.

Lönsamhet och kvalitet verkar gå hand i hand bland friskolorna. Regeringens förslag på att stoppa nya skolföretag och att begränsa de befintliga skolföretagens vinster framstår därför som helt verkningslösa åtgärder för att förbättra skolan, skriver Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl från Institutet för Näringslivsforskning.

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever, men är även ett problem för Sverige. Om inte de mest lämpade eleverna antas till högre utbildningar eller anställs försämras kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor, skriver Svenskt Näringsliv.

Gabriel Heller Sahlgren tror på marknadens positiva kraft i skolan. Han lever kvar i de föreställningar, som rådde när skolan marknadsutsattes i början av 1990-talet. Då trodde marknadsförespråkarna att den fria konkurrensen om eleverna skulle förbättra resultaten, utveckla pedagogiken och sänka kostnaderna i det samlade skolsystemet, skriver Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola och Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys i en slutreplik.

Stora skillnader i betygssättningen är ett uttryck för skolmarknaden som vuxit fram de senaste åren. På den marknaden har elever och föräldrar med skolpengen i bakfickan fått en extremt stark ställning.

Universitets- och högskolerådet bör återta sitt beslut om förändrad värdering av IB-betyg och återkomma med ett nytt förslag. Regeringen och Helene Hellmark Knutsson har ett ansvar, men ser i nuläget på när viktiga utbildningar försvagas, skriver Alliansens utbildningspolitiska talespersoner.

Debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Det måste helt enkelt vändas upp och ner för att fungera bra.

Forskarna är eniga. Inte en enda forskningsrapport kan visa att tidiga betyg skulle gynna elevers kunskapsutveckling. Betygen i årskurs sex bör därför avvecklas, och de planerade experimenten med betyg från fjärdeklass skrotas. Det skriver Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat.

En klok skolpolitik är en skolpolitik som avhåller sig från att detaljreglera. Alla ordningar kommer att manipuleras av människor och betygssystemet är bara ännu ett exempel på att den planekonomiska tankemodellen inte fungerar. Och förstatligande är inte heller vägen ut.

Statistik från Skolverket och PISA indikerar att betygsättningen allt sämre representerar elevernas faktiska kunskapsläge, och de nationella proven ifrågasätts i sin funktion som nationellt rättelsesnöre för bedömning. Lösningen för att få bukt med betygsinflationen är en snabb digitalisering av det nationella provförfarandet.