Betyg

Nationalekonomer föreslår förändringar.

Fuskbetyg i svensk skola är ett stort problem, enligt skolminister Lotta Edholm (L). Rektorn för Handelshögskolan i Stockholm hävdar att det inte går att lita på betygen när studenter ska tas in. Handels överväger att varningsflagga skolor med misstänkt betygsinflation.

Skolverkets statistiska underlag till Salsa-värdena håller inte längre tillräckligt bra kvalitet. Något ”mer ändamålsenligt” bör därför tas fram, skriver Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Av de elever som gick ut grundskolan i våras var 18 000 inte gymnasiebehöriga. Andelen behöriga elever sjönk jämfört med förra året – och allra störst blev minskningen i Kumla. DS har hela listan, kommun för kommun.

Sjukvården i Sverige är inte jämställd, skriver Annie Lööf (C). Svepet handlar också om skolbetyg, brottsbekämpning och klimatkrisen.

Fler uppnår gymnasiebehörighet och fler klarar gymnasiet på utsatt tid. Men i en tredjedel av kommunerna går trenden åt motsatt håll. Störst är problemen på landsbygden.

Vårdkrisen, energipolitiken och gängkriminaliteten är några av de ämnen som debatterats under den gångna helgen.

Lärarna drunknar i betygsadministration medan eleverna blir allt mer stressade och får allt mindre stöd. Det är dags att lämna bedömningshetsen och återgå till en skola med fokus på lärande, skriver företrädare för Sveriges Elevråd och Lärarnas Riksförbund.

Gör en nationell kraftsamling kring lärarutbildningen och låt friskolor ta ett större ansvar i utsatta områden. Det är några av förslagen från Friskornas riksförbund och Almega för att återföra Sverige till topp fem i Pisa.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill komma åt problemet med ”alldeles, alldeles för många” underkända elever i grundskolan.

Bland eleverna som slutade nian i våras är andelen gymnasiebehöriga något högre än förut. Social bakgrund spelar fortsatt stor roll.

Dagens skola sorterar in barn i dugliga och odugliga och producerar utanförskap på löpande band.

Kandidaterna på partiernas valsedlar ska vara mer representativa för väljarna, Socialdemokraterna måste infria sitt vallöfte om familjevecka och minskade hjälpmedelsbudgetar i regioner och kommuner gör hjälpmedel till en klassfråga. Det är några av budskapen från debatten denna måndag och den gångna långhelgen.

Kraven på lärarna måste minska under pandemin. Därför har Lärarförbundet skickat en skrivelse till regeringen med krav på åtgärder för att minska den oerhörda arbetsbelastning som i dag är lärares vardag. ​​​​​​Bland annat bör det blir möjligt att avstå från att sätta betyg i årskurs 6 till 8 och kravet på att genomföra utvecklingssamtal bör tas bort, skriver förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det våra politiker måste begripa är att det inte går att upprätthålla samma ambitionsnivå som vanligt när en fjärdedel av lärarna och en tredjedel av eleverna är sjuka eller i karantän. Det skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand, som ifrågasätter beskedet att Skolinspektionen ska granska skolorna mitt i brinnande coronakris.

Samtidigt som lärarna fått mer att göra och eleverna mindre undervisning har betygen på gymnasiet märkligt nog stigit. Betygen är emellertid inget bra mått på hur mycket elever lär sig, skriver Svante Holmberg, förstelärare.

Glädjebetyg, friskolor som drivs av extremister, skolor som stängt och lämnat eleverna i sticket. Ett antal problem har dykt upp sedan friskolereformen infördes. Moderaterna vill sätta stopp för avarterna, men vi tänker inte inskränka valfriheten, skriver Kristina Axén Olin (M), utbildningspolitisk talesperson.

Kammarrätten i Göteborg slog före jul fast att friskolor får vägra att lämna ut uppgifter om betyg och elevsammansättning; offentlighetsprincipen gäller inte friskolesektorn. Grundlagen väger alltså lättare än aktiebolagslagen, skriver skoldebattören Sten Svensson.

Lärarförbundet kräver att regeringen tillsätter en utredning för att lätta på dokumentationskraven i skolan. Vi vill även att varje skolhuvudman rensar bort krav på dokumentation som inte har stöd i de statliga författningarna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Poängen med det fria skolvalet är att göra medvetna val. Därmed blir SCB:s bedömning att inte lämna ut uppgifter om genomströmning, betyg och elevsammansättning till SKR ett steg i helt fel riktning och något vi är angelägna om att lösa, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Det är orimligt att alla elever på den fristående skolan, som bara har elever med utländsk bakgrund, klarar det nationella provet i svenska. Vi måste börja prata om friskolornas glädjebetyg – vi bygger in ett systematiskt skolmisslyckande som inte syns i statistiken, skriver rektor Linnea Lindquist.

Gradering av läkare riskerar att rubba förtroendet för läkarlegitimationen och skapa ett berg av administration, varnar ordförande i Sveriges lokala föreningar för läkarstudenter.

Andelen grundskoleelever som blir gymnasiebehöriga varken ökar eller minskar. Skillnaderna mellan elevgrupper, skolor och kommuner är fortsatt stora.

Sveriges skolsystem är unikt såtillvida att det erbjuder ett brett urval av pedagogik och metoder att välja mellan. Men en valfrihet lyser med sin frånvaro — och det är möjligheten att välja bort betygen. Detta måste ändras.

Dousa har helt rätt i att skolan är viktig. Men Moderaternas politik hänger inte ihop. Den kommer inte att bryta skolsegregationen eller motverka klassamhället. Snarare tvärtom, replikerar Järvaborna Anders Österberg (S) och Elvir Kazinic (S).

De nationella proven uppfyller inte sitt syfte: Att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning. Den svenska skolan behöver en annan lösning, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Det har blivit en allmän sanning att tidiga insatser alltid ger stor samhällsnytta. Men sanningen är att vi vet väldigt lite om det, skriver professor Lars Hultkrantz som vill se mer samhällsekonomisk analys på skolområdet.

Det är läge att upplysa Gabriel Heller Sahlgren om den lavinartade lärarbrist som råder och om de stora besparingskrav som kommunala skolor står inför, skriver läraren Maria Wiman i en replik.

För att kunna utforma en bra skola måste vi veta var styrkorna och svagheterna finns, men då krävs fler och bättre kvalitetsmått som mäter både elevernas resultat och lärarnas effektivitet, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Har du gjort dig förtjänt, lilla vän? En variant på den frågan ställer Växjö kommun, som numera villkorar sina kommunala sommarjobb till gymnasieungdomar med godkända betyg i matematik och svenska.

Det behövs mer än ordningsomdömen för att få studiero och ordning i skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.

Det finns redan stora skillnader i betygssättningen mellan skolorna. Därför är det nödvändigt att utreda vad som är möjligt att göra för att betygssättningen ska blir mer likvärdig, replikerar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Slutbetygen blir inte mer likvärdiga av att anpassas till resultaten på nationella prov. Tvärtom. Att Skolverket propagerar för en politisk systemförändring som dessutom tvingar lärare att bryta mot skollagen är obegripligt.

Killarna halkar fortfarande efter i skolan. I ett par år har skillnaden mellan tjejers och killars grundskolebetyg varit mycket stor, och i mer än var tredje kommun växer nu gapet. Det visar Dagens Samhälles analys av Skolverkets statistik.

Dagens skolsystem lider av korruption. Att problemen är kopplade till valfrihet och vinstdrivande skolor har borgerliga politiker ofta svårt att erkänna. Ska vår dysfunktionella skolmarknad förbättras måste ideologiska skygglappar bort.

Språkundervisning i förskolan, längre skoldagar redan på lågstadiet och utökade satsningar på lovskola. Moderaterna lägger nu en budget full av satsningar som ska stärka den svenska skolan och öka den sociala rörligheten.

Den svenska skolan behöver bli bättre. Friskolornas riksförbund har tagit fram 40 punkter som den kommande regeringen och övriga Skolsverige kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan.

Generella fortbildningssatsningar har små effekter för elever med låga prestationer i matematik. Vill man förbättra situationen för dem så är det riktade insatser till gruppen som behöver göras. Sådana insatser saknas idag, skriver Arne Engström, docent i matematikdidaktik.

På varje skolförvaltning bör någon ha koll på hur det går för eleverna och vilket stöd olika skolor behöver. Då är chansen större att de pengar som satsas på en mer jämlik skola används rätt, anser Skolverkets general­direktör Peter Fredriksson.

För första gången på sex år har fler elever blivit behöriga att söka till gymnasiet. Men i var tredje kommun går utvecklingen åt motsatt håll. Där sjunker gymnasiebehörigheten i den kommunala grundskolan.

Skolorna har nu konkurrerat om eleverna i drygt 25 år, men än har inget kvalitetslyft kunnat skönjas. Enligt internationella studier har utvecklingen till och med gått åt fel håll.

En av de stora bristerna med det svenska utbildningssystemet är att det inte går att mäta hur väl våra skolor lyckas med sitt huvuduppdrag: att rusta alla elever med goda kunskaper. Bristen på uppföljning leder till godtycklighet, glädjebetyg och bristfälliga underlag för beslut om politiska reformer. Detta kommer en moderatledd regering ta tag i.

2018 års valrörelse är igång, men en så pass viktig framtidsfråga som skolan har helt glömts bort. Det är bekymmersamt att skol- och utbildningsfrågor knappt fått något utrymme överhuvudtaget, skriver Benjamin Dousa (M).

Inför skriftliga ordningsomdömen och ändra skollagen så att det blir lättare att flytta på den som stör i klassrummet eller bryter mot skolans ordningsregler. Det skriver Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU.

Skolpolitiken på nationell nivå är tyvärr handlingsförlamad. Men en stor del av skolpolitiken är kommunal och i den kommunala verkligheten händer som tur är mer. Ett av de mest positiva exemplen är S i Malmö, som valt att rikta om skolvalet i en mer integrerande riktning. Bland annat satsar man på att bygga skolor i gränsområden mellan stadsdelarna, för att elever från olika bakgrunder ska mötas.

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever, men är även ett problem för Sverige. Om inte de mest lämpade eleverna antas till högre utbildningar eller anställs försämras kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor, skriver Svenskt Näringsliv.

Läsa, skriva, räknagarantin för tidiga stödinsatser är det efterlängtade verktyg som behövs för att säkerställa att elever med behov av stöd fångas upp tidigt och får det stöd som de behöver och har rätt till. Artikelförfattarna ser nu fram emot att en majoritet röstar igenom förslaget i riksdagen under våren.

Enligt Skolverket kan drygt 70 procent av ökningen i resultatskillnader mellan skolor sedan år 2000 förklaras av skolsegregationen. För att komma till rätta med detta måste alla som verkar i skolan bidra till en konstruktiv diskussion, manar Therese Guovelin, förste vice ordförande LO och Marika Lindgren Åsbrink, projektledare LOs jämlikhetsutredning i en slutreplik.

Skolverket visar i en ny rapport att familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat. Det är mycket allvarligt. Skolan måste klara att ge alla barn en lika god start i livet. Det ska inte spela någon roll vilken familj man föds in i, skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO och Marika Lindgren Åsbrink, projektledare LOs jämlikhetsutredning.

Vi har ett skolsystem som tillåter att en av fyra elever hamnar utanför - många av dem har kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Allt tyder dessutom på att denna grupp växer.

I en allt mer globaliserad omvärld blir språket allt viktigare. Därför är det av stor vikt att skolan inte bara lär ut engelska, utan även moderna språk. Kunskaper i moderna språk är avgörande för att ett litet exportberoende land som Sverige ska kunna delta i europeiskt och globalt samarbete och för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, skriver Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (L).

Tvålärarsystem kan vara avgörande för om elever i socioekonomiskt utsatta områden når behörighet till gymnasiet. Med två lärare i klassrummet får dessa elever en rimlig chans.

Vi vill verka för att införa omdömen i ordning och reda i skolan, vilket i sin tur kommer öka trivseln och kunskapsresultaten, skriver Moderater.

Betyg är sedan länge huvudredskapet för att visa vad en elev kan. Vad som däremot lämnats allt för bortglömt är vad skolan och läraren faktiskt bidragit till vad gäller elevens kunskap, bortsett från kunskapen eleven fått hemifrån eller från annat håll.

Få skolor har anmält intresse för försöket med betyg i fjärde klass. Den främsta orsaken bakom detta är att utbildningsminister Gustav Fridolin från början motarbetat försöket. Agerandet blixtbelyser Miljöpartiets grundproblem, förtroendet har försvunnit.

Det är svårt att bli klok på Skolverkets råd om hur utvecklingssamtalen ska gå till. Varför diskuteras betyg så pass mycket, och prestandan i utvecklingssamtalen så pass lite?

Stora skillnader i betygssättningen är ett uttryck för skolmarknaden som vuxit fram de senaste åren. På den marknaden har elever och föräldrar med skolpengen i bakfickan fått en extremt stark ställning.

De nationella proven har orimligt stor betydelse för betygen. Samtidigt får inte studenterna på lärarutbildningen tillräcklig stabil grund för rättssäker betygsättning.

Våldet bland unga har blivit grövre och vanligare: vi har aldrig tidigare upplevt den våldsnivå som vi ser idag. Att få stopp på skjutningarna har äntligen hamnat högst upp på Malmös politiska agenda - så behöver det vara även i Stockholm och Göteborg, skriver Camila Salazar Atias & Maj Pettersson, Fryshuset.

En ny studie påstår att mer idrott i skolan höjer pojkars resultat. Något som fått Moderaterna att jubla. Men studien säger egentligen ingenting om huruvida idrott faktiskt ger bättre studieresultat.

Universitets- och högskolerådet bör återta sitt beslut om förändrad värdering av IB-betyg och återkomma med ett nytt förslag. Regeringen och Helene Hellmark Knutsson har ett ansvar, men ser i nuläget på när viktiga utbildningar försvagas, skriver Alliansens utbildningspolitiska talespersoner.

Alla sökande ska ha samma möjligheter att komma in på den utbildning de vill. Om inte nuvarande regler ändras inför hösten 2017 kommer de som söker till högskola med GY11-betyg att missgynnas.

Debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Det måste helt enkelt vändas upp och ner för att fungera bra.

Staten måste agera för att förhindra att IB-programmens framtid äventyras av administrativa beslut. IB-programmen är en viktig del av svenskt utbildningsväsende och att driva ut IB-utbildningen ur Sverige genom byråkratisk stelbenthet vore en olycklig utveckling för Sveriges elever och den svenska skolan.

Universitets- och högskolerådet föreslår en regeländring som drastiskt skulle försämra möjligheterna för närmare 3500 elever att komma in på svensk högskola. Förslaget kan – om det blir verklighet - förändra framtiden för eleverna på landets IB-utbildningar på ett sätt som var oförutsägbart när vi valde gymnasieprogram.

Inga läxor, inga betyg och avskaffa rätten att välja skola. Det verkar vara vänsterpartiets recept för att lösa kunskapstappet i den svenska skolan. Liberalerna anser tvärtom att elever ska mötas av höga förväntningar och krav i skolan samt tidigt genom betygen få veta hur kunskapsinhämtningen går.

Forskarna är eniga. Inte en enda forskningsrapport kan visa att tidiga betyg skulle gynna elevers kunskapsutveckling. Betygen i årskurs sex bör därför avvecklas, och de planerade experimenten med betyg från fjärdeklass skrotas. Det skriver Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat.

En klok skolpolitik är en skolpolitik som avhåller sig från att detaljreglera. Alla ordningar kommer att manipuleras av människor och betygssystemet är bara ännu ett exempel på att den planekonomiska tankemodellen inte fungerar. Och förstatligande är inte heller vägen ut.

Statistik från Skolverket och PISA indikerar att betygsättningen allt sämre representerar elevernas faktiska kunskapsläge, och de nationella proven ifrågasätts i sin funktion som nationellt rättelsesnöre för bedömning. Lösningen för att få bukt med betygsinflationen är en snabb digitalisering av det nationella provförfarandet.

Det fria skolvalet ökar pressen på skolledningarna att prestera, vilket får betygsinflationen att stiga. Glädjebetygen är oacceptabla och måste motverkas. Det är emellertid inte, som vissa hävdar, ett argument mot friskolor.

Redan Sokrates varnade för att göra studenter till kunder. Han menade att detta gav upphov till merchants of knowledge, vilka erbjuder studenter vad de vill ha – snarare än vad de behöver, skriver SSU:s ordförande Philip Botström och Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund studerandeförening.

De nu aktuella förändringarna har fått många skolledare att sucka tungt. Inte åt besluten i sig, utan för att respekten för skolan som organisation verkar obefintlig. Hur ska våra skolledare kunna organisera och driva en rättssäker utbildning när förutsättningarna ändras i sista minuten?

Det behövs både kraftfulla och långtgående åtgärder för att vända den negativa kunskapsutvecklingen och stärka undervisningskvaliteten i skolan. Sveriges elever vill ha mer tid med kunniga lärare, de vill se en förbättrad studiero samt ett rättssäkert betygssystem. Det är glädjande att Skolkommissionen också betonat det.

Förr lyste det om politikerna, de var älskade och hatade, beslutsamma och handfasta. I dag känns de mer som andra generationens Robinson-vinnare som har tagit sig hela vägen fram genom att undvika att kliva någon på tårna. I stället för tuffa våghalsar får vi dras med försiktiga medelmåttor.

Lärare kan i princip sätta vilka betyg de vill utan ansvarsutkrävande. Detta kombineras samtidigt med ett antagningssystem till gymnasium och högskola som bygger på just dessa betyg. Detta galna system måste reformeras snarast möjligt.

Det finns många frågor om hur roligt man ska ha i skolan. Går det egentligen att ha för roligt samtidigt som man lär sig nya saker, eller är det snarare så att lusten att lära bör bejakas då den förbättrar inlärningen och därmed också skolan?

För högsta betyg i slöjd räcker det inte längre med en perfekt svarvad ljusstake, det vill säga om den inte levereras med en välformulerad projektbeskrivning. Peter Santesson funderar över en samhällsutveckling där mycket snack premieras framför verkstad.

Att skolan måste bli ”roligare” för att höja kunskaperna är totalt nonsens. Det är som att skolvärlden befinner sig i en masspsykos: man ignorerar all empiri och fortsätter att driva på i en riktning som leder oss längre och längre ner i avgrunden.

Resultatet av Skolverkets rapport om betygssystemet kom tyvärr inte som en chock för oss som går i skolan. Systemet är svårt att förstå, minskar elevers motivation och har effekter som snarare konstaterar de kunskaperna en elev saknar istället för att påvisa vad hen faktiskt kan. För att förändra situationen krävs åtgärder som är förankrade i både lärare och elever.

Det nya betygssystemet infördes för att skapa tydlighet och precisera mål och Skolverkets utvärdering visar att syftet i de flesta fall uppnåtts. Några förändringar kan vara motiverade men det viktigaste är att systemet förblir tydligt och att lärarnas arbete inte försvåras.

I vår vardag som gymnasieelever upplever vi ofta otydligheter kring betygssättning. Vi välkomnar att detta viktiga ämne nu aktualiserats och att gymnasieministern uttryckt en vilja att ta itu med problemet.

Nyheten att tre elever i Sollentuna fått tre olika betyg på en identisk text är inte förvånande. Det svenska skolsystemet lider av allvarliga brister när det kommer till likvärdighet och rättssäkerhet.

Sahlgrenska akademin överväger att införa graderade betyg vid bland annat läkarprogrammet. Läkarförbundet Student motsätter sig detta; nackdelarna överväger fördelarna. Frågan om betyg vid läkarprogrammet hör hemma på nationell nivå och bör inte styras av ett enskilt lärosätes önskemål.

Till er politiker som bestämmer över skolan – sluta fokusera på hur ni ska bedöma oss elever i olika ämnen. Istället för ännu tidigare betyg och fler nationella prov borde ni analysera vilken typ av stöd vi behöver för att nå upp till de krav som ni ställer.

Lärare lägger dagligen mycket tid på att förstå betygssystemet. Resultatet blir att det tillämpas olika. Den bristande likvärdigheten är ett stort problem. Nu krävs ett betygssystem som tillförlitligt mäter de kunskaper vi vill att en elev ska lära sig, skriver Mikael Brant-Lundin, biträdande rektor.

Betygssättning är myndighetsutövning. Det är därför rimligt att det myndighetsbeslut ett betyg de facto utgör går att överklaga av den direkt berörda, det vill säga eleven. Möjligheten att överklaga gör systemet mer rättssäkert, skriver Jonas Jacobsson Gjörtler (M), riksdagsledamot.

Det är sant att boendesegregation och den svenska skolans svårigheter att kompensera för elevers familjebakgrund leder till en situation där elever flyr från vissa skolor. Men då måste skolpolitikerna ta sitt fulla ansvar, inte vältra över det på kuddflickor och dragarbarn.

Att sätta etiketten svag på utpekade elever och sedan placera ut dem i olika skolor är verkligen att göra dessa barn en björntjänst. I stället bör alla få relevant information om sina valmöjligheter, svarar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, till Skolverkets Anna Ekström.

Behörigheten till gymnasiet dubblerades när Rosengårdsskolan stängdes. Men det beror inte på att de nya skolorna har bättre personal eller mer resurser. Det är elevernas sammansättning som förklarar skillnaden. Därför är det rimligt att kommunerna får verktyg att motverka skolsegregationen.

Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år - utvecklingen måste vändas. Stora satsningar måste göras och det är viktigt att kommunerna och andra huvudmän nu använder de pengar som staten avsatt på ett sätt som förstärker läraryrkets attraktivitet och gör att fler elever når målen.

Vi menar att likvärdighet är omöjligt att uppnå eller bibehålla om dagens system med vinstdrivna skolor får fortsätta. Därför vore det befriande för debattklimatet om LO och de två lärarfacken vågade gå till problemets rot, nu när man är inne på rätt spår, skriver Daniel Suhonen och Sten Svensson från Katalys.

En gymnasieelev på ett högskoleförberedande program läser under sin gymnasietid ungefär 15 olika ämnen uppdelade på drygt 25 olika kurser. Enligt OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, är de mest framgångsrika utbildningssystemen de där några få ämnen undervisas väl och med stort djup. Det vill säga precis motsatsen till den svenska gymnasieskolan! Märkligt nog har detta inte fått någon särskilt framträdande roll i den svenska skoldebatten.

Ett av skolans verkligt oroande problem är att dess viktigaste valuta, betygen, är i rejäl gungning. Om slutbetygen tappar sin funktion som kunskapsindikator och urvalsinstrument hotas hela utbildningssystemets legitimitet. Det finns inget realistiskt alternativ till betyg - därför måste vi diskutera hur de kvalitetssäkras.

En sensationellt oerfaren och svag regering har genomlevt sensationellt ovanliga situationer i riksdagspolitiken. Att regeringen sitter kvar, och att svensk ekonomi utvecklas stabilt, lyfts däremot sällan fram. Hur går det till? Löfven & co tar sig an den politiska verkligheten på precis samma sätt som kommuner och landsting länge har gjort.

Att införa skriftliga omdömen på högstadiet och gymnasiet i ordning och uppförande vilket riksdagen nu vill är en synnerligen dålig idé. Skolan behöver få stöd från politiskt håll med att ha ordningsregler, men att stämpla enskilda elever på det viset leder till större exkludering och till att de inte kommer få rätt till en skola för alla.

I debatten om den nya OECD-rapporten sägs att problemet med den svenska skolan är att den saknar central styrning. Men det är en felsyn. Alltför många reformer har lett till att staten redan styr över innehållet i skolan. I stället behöver vi nu skapa ekonomiska förutsättningar för skolutveckling runtom i landet.

Vad är värst - Folkpartiets ogenomtänkta förslag om ordningsbetyg eller regeringens totala nonchalans inför detta gigantiska problem? Att Skolinspektionen nu väljer att slå ner på just de skolor som försöker sätta rimliga ramar är i alla fall en magnifik felprioritering.

Skolan behöver få ett starkt och entydigt stöd för arbetsro och ett fokus på att tidigt säkra grundläggande kunskaper och färdigheter. Bristen på ordning och arbetsfokus i skolan är ett uttryck för dåligt ledarskap och en huvuduppgift för den nya Skolkommissionen att ta itu med, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

Lärare och skolledare vill inte ha betyg från årskurs fyra, och forskningen har visat att tidigare betyg inte leder till bättre kunskapsresultat. Nu måste politikerna släppa taget om icke-frågorna och fokusera på det som gör skillnad på riktigt i skolan.

Försöket med betyg i årskurs fyra riskerar att falla platt. Få kommuner är intresserade, visar Kina Lundqvists, skolreporter på Dagens Samhälle, rundringning. Här berättar hon vad hon fått höra när hon pratat med kommunerna. Reporter: Karin Lundahl