Barnfattigdom

Årets händelse är att Almedalsveckan blev av och det tragiska mordet på Ing-Marie Wieselgren, enligt Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande på Gotland.

Kommunerna tvingas göra AF:s arbete, men utan att få ekonomisk kompensation. Det skriver ett antal kommun­politiker från Dalarna. I övrigt handlar svepet om vräkning av barnfamiljer, palliativ vård och finansiering av flyktingmottagande.

För första gången sedan Rädda Barnen inledde sina mätningar har Malmö inte högst barnfattigdom. I stället är läget värst i en liten glesbygdskommun.

Rädda Barnen vill se kommunala satsningar mot barnfattigdom, Föreningen Covid-19 skola och barn och Lärarupproret vill erbjuda vaccin från fem års ålder och M, SD, KD och L kräver svar av Annika Strandhäll om slutförvaret. Det är några av rubrikerna i dagens debattsvep.

Barn i familjer med små ekonomiska resurser har drabbats särskilt hårt under pandemin, skriver Majblomman som efterlyser långvariga åtgärder mot barnfattigdom.

Klyftorna mellan barn i Sverige ökar. Var du bor i landet och vem du är kan vara det som avgör om du som barn får dina rättigheter tillgodosedda. Regeringen måste agera för att ojämlikheten ska minska, kräver nu 19 barnrättsorganisationer.

För de flesta barn betyder fritiden och skolloven aktiviteter. Men långt ifrån alla upplever sin lediga tid som något att längta efter – tvärtom. De barn som Majblomman möter hamnar utanför för att de inte har råd med aktiviteter på fritiden, skriver organisationens generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

Från och med 1 januari har hela samhället ansvar för att barnkonventionen blir verklighet. Det kräver politiskt mod och handlingskraft, skriver Heike Erkers och Yvonne Ahlström, Akademikerförbundet SSR.

Kristdemokraterna vill, till skillnad från regeringen, stärka och förbättra möjligheterna för överskuldsatta människor att få hjälp. I vårt förslag till statsbudget tillför vi pengar för detta, skriver partiets skattepolitiska talesperson Hampus Hagman.

Genom att korta elevernas sommarlov och införa ett system med tre terminer skapas bättre förutsättningar för elevernas lärande samtidigt som de stora skillnaderna mellan olika elevgrupper minskar, skriver kommunalrådet Sara Wettergren (L).

Regeringen måste utrota den svenska hemlösheten, bland annat genom att ge hemlösa ett starkare rättsskydd än vad socialtjänstlagen ger i dag. Det skriver Lundaprofessorerna Hans Swärd och Per Eriksson i veckans perspektiv.

Det är viktigt med kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Att skära ned på kulturen och utbudet för barn och unga är helt fel väg att gå och riskerar att spä på ökade klyftor och utanförskap. Alla barn i Stockholm ska ha rätt till en meningsfull fritid och ett roligt sommarlov, skriver Vänsterpartiets Alexandra Mattsson Åkerström och Anna Sehlin.

Insamlingar som ska bekosta presenter till skolans personal pågår just nu på många skolor. Det är en gest sprungen ur välvilja och tacksamhet, av vänlighet och tradition, men jag skulle önska att de upphörde helt. Alla mäktar inte med, skriver föräldern och läraren Christina Örnebjär.

Klyftan ökar mellan barn som lever i välstånd och barn i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga. För dessa barns skull är kloka politiska satsningar i den kommande vårbudgeten viktigare än någonsin, skriver Majblommans generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

Antalet hemlösa har ökat i de allra flesta EU-länder och av dessa är barn den störst växande gruppen. Vår tids hemlöshet slår hårdast mot de allra mest sårbara – ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Men det finns hopp. Med gemensamma krafter kan vi utrota hemlösheten om vi samlas, skriver Göteborgs Räddningsmission genom verksamhetschefen inom hemlöshet Patrick Hansén.

En barndom är kort och varje år räknas, varje år en lång tid i en avgörande period i livet. Därför behöver fler initiativ tas för att minska barnfattigdomen. Resurserna ska användas där de gör störst verkan – i det förbyggande arbetet mot exkludering, skriver Rädda Barnens Lise Bergh och Ola Mattsson.

Majblommans nya rapport bekräftar oroande siffror från SCB och Unicef. Klyftan mellan barn är förödande och förstärks av att många svenska kommuner saknar både kunskap om och insatser mot barnfattigdom. En rad åtgärder krävs, skriver Majblommans generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

Det är mindre än en månad kvar till valet och jag kan inte minnas hur länge sedan ett val var så här viktigt. Sverige har gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till ett land där ojämlikheten syns allt tydligare. Det skriver Rashid Mohammed (V).

En socialdemokratisk finansminister borde veta bättre än att blanda ihop kampen mot barnfattigdom med flyktingmottagande. Det sägs ju ligga i socialdemokratins grund att stå upp för de allra svagaste i samhället – inte slå igen porten i ansiktet på dem när de kommer till oss för att be om hjälp, skriver Jorge Londoño och Petter Martinsson från Rädda Barnens Ungdomsförbund.

Barnkalas på så kallade lekland blir allt viktigare för serviceföretag, rapporterade Sveriges Radios Ekot häromdagen. Kalasproducenterna erbjuder färdiga koncept för mellan 150 och 200 kronor per barn. Räkningen kan alltså landa på 5000 kronor för 25 klasskompisar. Långt ifrån alla barnfamiljer kan leva upp till samtidens norm för kalas, skriver Tove Lindahl Greve, generalsekreterare för Majblommans Riksförbund.

Att motverka ojämlikhet bör bli valets viktigaste fråga konstaterar Unga Örnars ordförande Anders Österberg (S) och tankesmedjan Tidens kommunikationschef Lina Stenberg.

Mer än 30 procent av Malmös barn växer upp i fattigdom. Men även i övriga Sverige lever allt fler barn under allt sämre villkor. I en ny UNICEF-rapport hamnar Sverige på alarmerande 23:e plats av 35 jämförda rika länder – långt efter de nordiska grannländerna som ligger i topp.

Majblomman har följt utvecklingen av reglerna kring barns synhjälpmedel i Sverige över tid, och kan konstatera att den nya glasögonreformen inte fungerar enligt regeringens intention. Tanken var att ge barn med synfel helt kostnadsfria glasögon. Vår senaste kartläggning visar dock att barnfamiljer i hela landet fortfarande måste betala för synhjälpmedel.

De offentliga insatserna för att stötta barn måste präglas av socialt hållbarhetstänkande och vi efterlyser nu en modernisering av kommunala insatser för barn på sommarlovet. För familjer med svag ekonomi kan gratisbussar för barn vara det som gör att barn får komma till stranden. Klassiska kollon fungerar däremot dåligt ur ett socialt perspektiv.

Politikerna behöver säkerställa likabehandling av barns rätt till skola. Att ge de unga fast mark under fötterna är en av de viktigaste strategierna för att långsiktigt förbättra för gruppen EU-medborgare i utsatthet. Barndomen går inte i repris.

Samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, har dragit fel slutsatser i sin utredning om tiggeriet. Gåvor i form av pengar i handen leder inte till fattigdom. Det som behövs är generell socialpolitik och insatser som undanröjer strukturella mekanismer bakom fattigdomen, skriver professorerna Hans Swärd och Per Eriksson.

Just nu upplever vi i Sverige något vi knappt visste fanns: barn som inte uppför sig som barn, även om de kan ha nästan ett decennium kvar till myndighetsålder. Då fungerar inte svenska lösningar.

Antalet familjer som bor på hotell och vandrarhem ökar under det rödgrönrosa styret i Stockholm. Visionen om att inga barn ska vräkas från sina boenden lyser med sin frånvaro. Det är dags att höja ambitionsnivån.

Var tionde ung person måste avstå från fritidsaktiviteter på grund av avgifter. Låt inte barnfattigdomen styra barns möjligheter, utan investera i avgiftsfria alternativ för barn och unga uppmanar Rädda Barnens Ungdomsförbund.

Det går dåligt för barn som omhändertas av samhället. Myndigheter är inte lämpliga som föräldrar men diskriminerar mammor, utestänger pappor och köpslår om barnen och deras hem. Låt i stället släkt, vänner och civilsamhälle hjälpas åt med ansvaret för barnen, skriver debattörer inför den Internationella Anhörigkonferensen i Göteborg i veckan.

Närmare en tredjedel av alla barn i Sverige tillhör olika minoriteter i dag. Gemensamt för många av dem är att de växer upp i segregation och fattigdom. Det är detta, inte den tilltagande mångfalden i sig, som oroar inför framtiden, skriver Tobias Hübinette.

Majblommans Riksförbund ger underkänt till en rad svenska kommuner eftersom de inte lyckas tillgodose alla barns behov under sommaren. Det är dags att skrota det gammaldags sommarlovet.

Att samhället ska subventionera dem som vill flytta sina barn till en sundare miljö är för mig en absurd lösning. Det är samhällets ansvar att skapa boendemiljöer som människor kan växa upp i och utvecklas till goda medborgare och rätten till en god uppväxtmiljö gäller alla, inte bara barnfamiljerna.

Finns det något som Annelie Hulthén (S) i Göteborg kan lära av USA? Ja, troligen. Ingenting tycks lika effektivt mot medfödd fattigdom som att få flytta till en bättre miljö, visar forskning från Harvard. Och ju förr, desto bättre. Familjer som förtvivlar över förfallet i Biskopsgården bör få hjälp att dra.

Så länge klyftorna i Europa och världen växer kommer människor att söka sig dit de hoppas kunna finna försörjning. Lösningen på frågan om hur tiggeriet ska hanteras är inte att minska den fria rörligheten, lösningen är att skapa ett Europa där alla får plats och att skärpa kampen mot fattigdomen och diskrimineringen.

Regeringen kommer att avsätta 120 miljoner för glasögon till alla barn med synnedsättning upp till 19 år, från 1 januari 2016. Majblommans Lena Holm ser överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen som en seger för alla barn, men betonar vikten av att landstingen genomför reformen grundligt.

Det är helt avgörande att barn i ekonomiskt utsatta familjer har samma förutsättningar att utöva fritidsaktiviteter som andra barn. Där är vi helt överens med Moderaterna. Men fritidspengen är en återgång till en politik som vi övergav i Sverige för över 60 år sedan.

Den rödgröna vänsterregeringen vill ta bort rätten för alla barn att delta aktivt i fritidsaktiviteter. Det är oförsvarbart att regeringen talar varmt om barns rättigheter men bakom kulisserna försöker dra in resurser för de mest utsatta barnen i samhället.

Stödet till fritidsaktiviteter för barn i familjer som får försörjningsstöd, ”fritidspengen”, försvinner om de rödgröna partierna får som de vill. Ett argument som används för att stödet ska tas bort är att fattiga barn inte ska ”pekas ut”. Men dessa barn pekas ut mer om de inte alls kan delta i fritidsaktiviteter. De rödgröna borde lämna det ideologiska motståndet mot riktade bidrag, och i stället lyssna på Rädda barnen.

I skolan ska alla känna sig hemma, även de elever som aldrig får veckopeng. Det borde vara en självklarhet att inte ordna aktiviteter som kräver att barnen ska ha pengar. \

Barnkonventionen ser ut att bli svensk lag. Vi i Regionalt nätverk för barns rättigheter anser att riksdagen bör ta ytterligare ett steg för att förverkliga barns rättigheter och uppmanar riksdagen att godkänna tilläggsprotokoll tre till barnkonventionen. Ett sådant beslut skulle lyfta fram Sverige som ett föregångsland i fredspristagaren Malala Yousafzais anda!

December är för de flesta barn en lång, men trygg, väntan på många klappar under granen. Samtidigt undrar barn i ekonomisk utsatthet om det blir några paket, alls. Majblommans nya kartläggning visar samma sak som Faktums i fjol: Kommunerna sviker barnen i juletid.

Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Samtidigt har ekonomiskt utsatta familjer svårare att hantera psykisk ohälsa. Den ojämlika vården leder till att barn i dessa familjer får sämre möjligheter att klara skolan och komma ut i arbetslivet. Dessutom försvåras den sociala rörligheten och de ekonomiska klyftorna i samhället förstärks, skriver tre forskare.

Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport visar att 230 000 barn räknas som fattiga. Dessa barn möter tidigt ett utanförskap. Nu måste politiker i landets alla 290 alla kommuner fråga sig vad som kan göras för att lyfta dessa barn ut fattigdomen.

Det är för mig som rektor helt självklart att barn - även EU-migranters barn - har rätt att gå i skolan. Att det är svårt räcker inte som argument för att låta dem fortsätta tigga på gatan med sina föräldrar, skriver Annika Hedås Falk, rektor.

Papperslösa barn har rätt att gå i skola - men inte barnen till EU-medborgare som tigger på gator och torg. Detta kan inte få fortsätta. Sverige kommuner måste erbjuda skolgång till hemlösa EU-migranters barn, kräver Micael Grenholm, Stefanushjälpen, som engagerat sig i de här barnen i Uppsala.

I Köpenhamn har polisen fått ett särskillt uppdrag att köra bort tiggare och utländska hemlösa som sover i parker. Än värre är det faktum att man har gjort det olagligt för hjälporganisationer att hjälpa människor som saknar danskt personnummer. Det är ett skamligt beteende av regeringen i vårt södra grannland.

Tiotusentals barn lever i ekonomisk utsatthet. Vilka möjligheter har barnministern att förändra deras levnadsvillkor? Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister, intervjuas av Cecilia Granestrand, journalist på Dagens Samhälle.

Satsa på de försummade barnen. De löper annars stor risk att inte få det stöd de har rätt till. Stärk socialtjänsten och investera i tidiga och förebyggande insatser för barn som riskerar att fara illa, skriver Stefan Nilsson (MP) Stockholms stad.

Självklart anser vi i Vänsterpartiet – i likhet med Majblommans Riksförbund – att alla barn med synfel ska ha rätt till glasögon som hjälpmedel.

Det är hög tid att modernisera det svenska systemet kring barns glasögon. Alla minderåriga med synfel måste få ordentlig hjälp, oavsett var i Sverige de bor och hur gamla de är. Berörda politiker har i många år haft svårt att fatta beslut i rätt riktning.

Under några veckor varje vår vankas glammiga skolbaler, skojiga resor och snälla insamlingar till frökens blommor. Alla ska med, och svetsas samman innan sommarlovet. Men alla har inte råd.

I Sollentuna kartlägger vi nu barnfattigdomen med målsättningen att utrota den helt. Mest upprivande i undersökningen är att den visar att barnen i fråga inte har möjlighet att bjuda hem kompisar då de inte har något att bjuda på, och att barnen inte heller får gå på kompisarnas kalas eftersom de inte har råd att köpa presenter till dem.

Alla barn borde ha samma möjligheter att växa upp, utvecklas och att ta del av undervisningen i skolan och lekarna på fritiden. Så är det inte i dag.

Det är viktigt att samhället håller ihop. Att bryta utanförskapet är avgörande för att minska klyftorna och öka sammanhållningen, skriver de moderata riksdagsledamöterna i socialförsäkringsutskottet.

Rädda Barnen trycker på att kommunerna måste visa handlingskraft för att minska antalet fattiga barn. I Örebro sjösätter vi nu ett gediget program för att halvera barnfattigdomen.

Många barn misslyckas i skolan samtidigt som den psykiska ohälsan kryper nedåt i åldrarna. Det ställer krav på en förnyelse av politiken.

Varje dag ser vi hur de sociala skillnaderna mellan människor ökar. Detta är ett politiskt problem. Därför behöver utsattheten och fattigdomsfrågan belysas ur flera olika perspektiv.

Politikers lösningar på barnfattigdomen handlar om jobb och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men barns behov är omedelbara och det tar lång tid att få effekt av åtgärderna.