Grundskälet till könssegregering är att kvinnokroppen anses dra skam över närstående män om den tillgängliggörs för främmande män. Huvudansvaret för segregeringen läggs på henne. Det är främst denna kvinnosyn, som efterfrågan på halalbad vilar på, som är diskriminerande, skriver Devin Rexvid i en replik till DO.

Det är inte DO som har beslutat att undantag ska kunna göras av religiösa skäl, utan det handlar om ett undantag som redan sedan lagen stiftades finns inskrivet i lagen. DO har dessutom tydliggjort att separata öppettider för kvinnor och män inte främjar jämställdheten, skriver Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman.

Diskrimineringsombudsmannen ger klartecken för könsseparata badtider av religiösa skäl, men resonerar inte kring vad dessa kulturella och religiösa skäl innebär eller vilken kvinnosyn som ligger bakom dessa önskemål, skriver Devin Rexvid.

Patriarkala normer som genomsyrar vårt samhälle försvinner inte i en handvändning. Därför är det viktigt att lyssna in de kvinnor som har önskemål om egna rum. Inte som en lösning på sexuella trakasserier, utan som en strategi för egenmakt och kvinnors organisering, skriver Fi i en replik i debatten om uppdelade bubbelpooler på Eriksdalsbadet i Stockholm.

Det hettade till under budgetdebatten i Stockholms stadshus igårkväll. Här berättar ledamoten Gulan Avci (L) om varför hon ilsknade till när den så omdiskuterade frågan om könssegregering kom upp i idrottsdebatten.

De som begår övergrepp ska upptäckas, anmälas och avvisas. Det är inte kvinnorna som ska flytta på sig, utan tafsarna som ska sluta. S resonemang om att vi ska ha segregerade pooler om det efterfrågas duger inte, skriver Lotta Edholm (L).

En av förra årets mer livaktiga debatter på Dagens Samhälle var den om könsåtskillnad i kommunala simhallar, som drogs igång när DS kolumnist Sakine Madon kritiserade Botkyrka kommun för att sexualisera nioåringar genom att inkludera dem i den kommunala simhallens könssegregerade badtider.

Det är anmärkningsvärt att svenska kommuner banar vägen för könssegregerad simning som liksom slöjan ämnar privatisera delar av det offentliga rummet. Kommunerna medverkar därmed till att upprätthålla oskulds- och kyskhetsnormer, vilket är raka motsatsen till statens jämställdhetspolitiska mål.

Att vissa grupper har egna badtider är inget nytt fenomen. Så är det redan i dag. Dessutom borde det vara en rättighet att få gå till ett badhus utan att riskera att känna rädsla eller skam. Det handlar om att kunna få några timmar egen tid i en miljö som känns trygg.

Vi vill inte utöka de separata badtiderna för kvinnor, då vi anser att den här typen av förslag riskerar att få en negativ effekt på jämställdheten mellan kvinnor och män. Dessutom rimmar förslaget illa med vår strävan att motverka patriarkala strukturer. Samma jämställdhetsprinciper bör gälla för alla, oavsett bakgrund eller trosuppfattning.

Mitt medborgarförslag handlar om att utöka badtider för kvinnor och flickor i en simhall i Botkyrka. Det handlar helt enkelt om att ge möjligheter till dem som annars aldrig skulle komma till badet och att öka simkunnigheten i stället för att minska den, skriver Shakhlo Altieva i ett svar till Sakine Madon.

I stället för att avslå en miljöpartists förslag om utökade kvinnotider på simhallen gör tjänstemännen i Botkyrka tvärtom. Det offentligas uppgift är inte att könssegregera för att bakåtsträvare kräver det. Miljöpartister brukar förespråka genuspedagogik. Hur rimmar det med att se nioåringar som sexuella objekt på kommunala badhus?