32 yrkanden för ett hållbart arbetsliv. Det är Vårdförbundets krav i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarsidan håller med om att arbetsmiljön måste lyftas – men där slutar samstämmigheten. ”Ett dilemma för SKR”. Nu väntar slutförhandlingar.

Vänsterpartiets klimatpolitik kritiseras av MP. Mikael Damberg ombeds att inte mixtra med prismekanismen. S-politiker vill ha fler vårdplatser i Värmland. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

10 000-kronorskravet är borta. I den avtalsrörelse som nu rullar i gång mellan Vårdförbundet och SKR står stress och ohållbara arbetstider i fokus. ”Pandemin har absolut en stor betydelse för den här avtalsrörelsen”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Varje år ökar heltiderna i äldreomsorgen. Men skillnaderna är enorma och hindren på vägen många: i Norrköping är 98 procent anställda på heltid, i Lessebo bara 24 procent. ”Det ser inte bra ut”, säger socialchef Annika Fröberg i Lessebo.

Just nu utvärderar de centrala parterna hur krislägesavtalet har fungerat. Samtidigt förhandlar de om hur det bör se ut framöver.

Ett nytt avtal är klart för 200 000 lärare och skolledare. Avtalet stadgar att varje kommun ska ta fram en plan för arbetstagarnas arbetsmiljö och lönebildning senast i mars 2022. ”Det blir till delar betungande” säger SKR:s förhandlingschef Niclas Lindahl.

Det blev inget läraravtal på utsatt tid. Men en överenskommelse kan vara inom räckhåll. ”Med lite mer tid kanske vi kan ro det här i hamn”, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Alldeles för många kommuner har misslyckats med att uppvärdera erfarna lärare och att minska arbetsbelastningen. Med den ingången från de fackliga organisationerna drar förhandlingarna om ett nytt läraravtal nu i gång.

Det blir ingen konflikt i den privata vården. Båda parter, Kommunal och Vårdföretagarna, har tackat ja till medlarnas bud.

Kommunals varsel om strejk på privat drivna äldreboenden och vårdcentraler kan tvinga kommuner och regioner att ta över ansvaret för verksamheterna. – Men det är inte så enkelt, säger förhandlingschef Niclas Lindahl på SKR.

Kommunal varslar om strejk. Orsak: Vårdföretagarna vill inte gå med på samma lönesatsning som kommuner och regioner redan har gjort.

Vårdförbundet avstår från att säga upp sitt avtal det tredje avtalsåret. Anledningen är att regioner och kommuner har blivit duktigare på att prioritera särskilt yrkesskickliga när lönen sätts.

Kommer Vårdförbundet säga upp sitt avtal med SKR det sista avtalsåret? Det beror på hur arbetsgivarna har satsat på de särskilt skickliga medlemmarna. Region Kronoberg beskrivs som ett föredöme, Region Västerbotten som sämst i klassen.

Det sista avtalet inom kommunsektorn gick i hamn på fredagen. Det är läkarna som får ett unikt avtal, med både siffersatta och sifferlösa år. Och retroaktiva löneökningar från den 1 april. ”Ett tag var det väldigt nära att det inte skulle bli något avtal”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren till Dagens Samhälle.

Pandemin har satt fart på distansarbetet. Nu ska fack och arbetsgivare i kommuner och regioner reglera hemarbetet och se till att det fungerar väl för medarbetarna.

Industriavtalet anger normen för löneökningarna på arbetsmarknaden. Varför gick då SKR med på en coronabonus och retroaktiva löneökningar? ”De medarbetare som tagit ett stort ansvar under den här svåra tiden ska inte förlora på att deras avtal har förskjutits”, säger Joakim Larsson (M), ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.

En coronabonus på 5 500 kronor till medlemmarna i Kommunal lagom till jul. Och retroaktiva löneökningar från den 1 april till tjänstemannaförbunden. Merparten av avtalsförhandlingarna för 650 000 anställda i kommunsektorn gick i mål på tisdagen.

Läkarförbundet fortsätter kräva retroaktiva löneökningar från den 1 april, trots att det nya normgivande industriavtalet inte innehåller sådana. ”Det här pandemiåret är inte året då läkarna inte ska få sina löneökningar”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

2003 storstrejkade Kommunal senast. I år kan det vara dags igen. ”Strejken 2003 handlade inte bara om kronor och ören. Den handlade lika mycket om att få ett erkännande för det arbete Kommunalare utför”, säger Kristin Linderoth, som häromveckan disputerade på en avhandling om strejken.

Inför varje avtalsrörelse sker regelbundna avstämningar med våra medlemmar i kommuner och regioner. Därefter bereds SKR:s mål och inriktning i förbundets förhandlingsdelegation och styrelse. Det är både en viktig och nödvändig process, skriver SKR:s förhandlingsdelegations ordförande Joakim Larsson och vice ordförande Ulf Olsson.

Många läkare jobbar övertid gratis åt regionerna, enligt en ny rapport från Läkarförbundet. ”Läkarna ger regionerna oregistrerad övertid för miljarder kronor”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. Men SKR tvivlar på rapportens slutsatser.

I politiken ska allt vara öppet, i avtalsförhandlingar däremot ska det vara hämtpizza och hemligt. Det är det sistnämnda som är den svenska modellen.

I dagarna går SKR in i skarpa förhandlingar om nya kollektivavtal. Man kan tro att förhandlingsarbetet sker i en stor process med god insyn och påverkansmöjlighet från kommuner och regioner. Men så fungerar det inte. Kollektivavtalen tas fram helt utan insyn från oss arbetsgivare ute i verkligheten, skriver Forshaga Kommuns kso Per Lawén (S).

650 000 anställda i kommuner och regioner har fått vänta på höjda löner sedan den 1 april. Men det är inte säkert att det blir några retroaktiva löneökningar. ”Den här pandemin har skjutit upp allting, även löneöversyner”, säger Joakim Larsson (M) ordförande i förhandlingsdelegationen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I Stockholms stad har fack och arbetsgivare gemensamt försökt sätta fingret på hur intentionerna i läraravtalet ska förverkligas lokalt. ”Vi har haft konstruktiva diskussioner”, säger Tanja Jokitalo, Lärarförbundets ordförande i Stockholm.

Avskaffat karensavdrag och retroaktiva löneökningar från den första april. Så lyder Kommunals justerade avtalskrav som förbundet i dag lämnar över till arbetsgivarna.

Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi och docent i arbetsvetenskap vid Skövde högskola, har under många år forskat om svensk arbetsmarknad med särskilt fokus på avtalsfrågor. ”Det finns potential för att det blir en rätt bullrig avtalsrörelse”, säger han.

Avtalsrörelsen 2020 startar om. En historiskt unik avtalsrörelse som berör 2,8 miljoner löntagare och vars väg är kantad av fallgropar. Nu vill alla de i kommuner och regioner som stod i frontlinjen under pandemin ha betalt för sina insatser. Men kommer det att bli så?

Anställda inom vård och omsorg kan komma att belönas med ett engångsbelopp som tack för goda insatser under coronakrisen.

Coronapandemin har fått Kommunal att trappa upp tonläget inför avtalsrörelsen som nu nystartar. ”Pengarna är inte något problem i den här avtalsrörelsen”, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Även den kommunala avtalsrörelsen skjuts upp till hösten på grund av ”coronavirusets allvarliga effekter”. Därmed får 650 000 anställda vänta på sina löneökningar.

Skjut upp årets avtalsförhandlingar med anledning av coronakrisen, kräver Kommunal. SKR och andra kommunala fack säger inte nej.

Nu är det avtalsrörelse och upp till bevis för arbetsgivarna. Kommunals krav i avtalsrörelsen är knappt förhandlingsbara, vi yrkar på högst rimliga förbättringar, skriver Jessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms län.

Stridsviljan är stor. Kommunals medlemmar kräver mer i löneökning än andra och stopp för orimliga arbetstider. – Jag skulle väl bedöma möjligheten för strejk som 50/50, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, går nu in i sin första avtalsrörelse. Huvudfokus: att slå ihop dagens 24 avtal till ungefär hälften.

SKR säger blankt nej till Kommunals krav på att förbundets medlemmar ska få högre löneökningar än andra. – Vi har att förhålla oss till industrimärket, säger förhandlingschef Niclas Lindahl.

Läkares villkor är en samhällsfråga. Sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet är tydligt – läkares arbetsmiljö är patientens säkerhet. I slutändan är det patienterna som drabbas när vårdplatserna minskar och väntetiderna till vård ökar, skriver Läkarförbundet som presenterar sina krav i avtalsrörelsen 2020.

Löneökningar på 3 procent, kortare nattarbetstid och fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Det är några av Kommunals krav i avtalsrörelsen.

Den kommunala avtalsrörelsen 2020 för 650 000 anställda har dragit igång. Med fackliga krav på att regionerna måste skärpa sig när det gäller att hantera den lokala lönebildningen.

Ett nytt omställningsavtal för omkring en miljon anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag är klart. En nyhet är att även visstidsanställda och de som har varit sjukskrivna ska få tidiga insatser för att slippa uppsägningar.

Siffersatta löneavtal – eller sifferlösa? Det blir en av de stora stridsfrågorna i den stundande kommunala avtalsrörelsen. Inte bara Kommunal, utan även läkarna vill att löneökningarna ska bestämmas i de centrala avtalen.

En miljon anställda i kommuner och region ska få nya avtal 2020. Det kan bli en stökig avtalsrörelse. Undersköterskor som känner sig lönediskriminerade talar redan om strejk. Sifferlösa avtal ställs mot siffersatta. Och den svenska modellen med industrins lönemärke för hela arbetsmarknaden kan vara i gungning.

Kommunal hoppar av LO:s samordning inför avtalsrörelsen 2020. Förbundet hävdar att LO:s förslag skulle ge för små löneökningar för deras medlemmar inom vård, skola och omsorg.

Ett nytt omställningsavtal för drygt en miljon anställda inom kommuner och regioner skulle ha varit klart i dag, den sista september. Men så blir det inte.

Vårdförbundet fortsätter att kräva 10 000 kronor mer i månaden, nu i de lokala förhandlingarna. Men region efter region avvisar kravet. Det finns inga särskilda lönepengar avsatta för sjuksköterskorna i år.

Ett krislägesavtal som säkrar bemanning vid stora katastrofer blev klart i somras. Men flera stora fackliga organisationer har fortfarande inte skrivit på.

Många sjuksköterskor ville gå ut i strejk. Nu kräver Vårdförbundet 10 000 kronor i löneökning lokalt. Om den satsningen uteblir sägs avtalet upp i förtid, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Efter en månad av medling står parterna i sjuksköterskeförhandlingarna fortfarande långt ifrån varandra. Inga stora förflyttningar har skett.

Luddigt och till intet förpliktigande. Så löd kritiken mot det nya läraravtalet i höstas. Nu gör Stockholm verkstad av avtalets skrivningar.

Vi behöver gemensamt ifrågasätta hur vi jobbar inom vården och diskutera hur vi bäst utnyttjar digitaliseringens möjligheter, skriver företrädare för SKL:s förhandlingsdelegation i en slutreplik.

Hälso- och sjukvårdens största utmaning är kompetensbrist. Ändå visar arbetsgivarna liten vilja till flexibilitet vad gäller lön utifrån ansvar, kompetens och erfarenhet, replikerar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Det centrala kravet på 10 000 kronor mer blockerar sjuksköterskeförhandlingarna. Men Vårdförbundet kan tänka sig att lönelyftet hanteras lokalt.

Vårdförbundet vill ha en löneinjektion till särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. Men är de ansvariga politikerna beredda att infria sina vallöften om höjda löner och förbättrade arbetsvillkor, frågar förbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Avtalet för 90 000 sjuksköterskor och barnmorskor löper ut på söndag. Parterna står långt från varandra. Och SKL:s nye ordförande Anders Knape dömer nu ut kravet på 10 000 kronor mer i månaden som orealistiskt.

Stockholms stad ger lärarna ett generellt lönepåslag på 2,4 procent i år – trots att det går rakt mot skrivningarna i det nya läraravtalet. – Det var enda sättet att hinna få ut lönerna under 2018, säger personalchef Astrid Gadman i Stockholms stad.

Många lärare är besvikna över det nya avtalet. Nu är det upp till bevis för kommunerna, säger Lärarnas riksförbunds ordförande.

Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar, skriver Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Luckan som Arbetsdomstolen öppnat upp i Lagen om anställningsskydd måste stängas. LO och Socialdemokraterna är överens om att las snarast möjligt måste ändras. Det regelverk som idag gäller vid arbetsbrist och uppsägningar med turordningsregler och uppsägningstid, måste även börja tillämpas när en arbetsgivare gör om heltider till deltider.

Förutsättningarna för svenska företag förändras och helt nya typer av företag växer fram. Det är en utveckling som alla måste förhålla sig till. Vi lyfter nu fram särskilt viktiga prioriteringar som arbetsmarknadens parter måste börja adressera redan i nästa års avtalsrörelse.

Kommunal har varslat om konflikt inom området personlig assistans. Bakgrunden är att regeringen beslutat att inte höja assistansersättningen i samma nivå som de kollektivavtalade lönerna. Det är olyckligt att en så viktig grupp i samhället, både de anställda och brukarna, riskerar att komma i kläm, bara för att regeringen inte tar ansvar för situationen.

Under torsdagen varslade fackförbundet Kommunal Almega Vårdföretagarna om konflikt inom området personlig assistans. Arbetsgivarna vill varken erbjuda löneökningar i nivå med övriga arbetsmarknaden, eller tillräcklig kompensation genom förbättrade villkor. Det är omöjligt att acceptera och därför varslar Kommunal om konflikt.

Hur vill Kommunal påverka samhällsdebatten? Vad kommer nye ordföranden att göra för kvinnorna i Kommunal? Och vad kan arbetsgivarna vänta sig? Tobias Baudin, ordförande i Kommunal, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Måns Wikstrand.

Regeringen fryser uppräkningen av assistansersättningen till 1,4 procent årligen till och med 2018. Samtidigt ökar kostnaderna när den lägre arbetsgivaravgiften för unga slopas, vilket innebär kraftigt ökade kostnader för en fjärdedel av branschens medarbetare. Regeringen bäddar därmed för ett svek mot de som är beroende av en fungerande assistans.

Nu är lärarlönelyftet färdigförhandlat och vi kan konstatera att skolledare innefattas, men inte alls i den omfattning som Sveriges Skolledarförbund har yrkat på. Vi tar vårt ansvar för resultatet i förskola och skola och vårt budskap är tydligt: investera i skolledarnas löner.

Svenska Målareförbundet är det fackförbund som sett till antal medlemmar näst oftast varslar om stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Årets avtalsrörelse är tyvärr inget undantag. Konflikten är nu ett faktum. Detta är inget annat än ett grovt missbruk av konfliktvapnet.

Regeringens ambitionshöjning för välfärden genom höjda statsbidrag skapar helt nya förutsättningar för verksamheten i kommuner och landsting. Och för årets avtalsförhandlingar med SKL.

Såväl de borgerliga partierna som regeringen missar det väsentliga i frågan om hur nyanlända och ungdomar bäst kan få jobb och komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Politikerna borde styra upp lärlingsutbildningarna i första hand, och först därefter rikta fokus mot nya experimentella förslag.

När debatten om lägstalöner hettar till ropar många på fler lönesubventioner istället. Det är fel väg att gå, skriver två företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega.

Det är dags för arbetarrörelsen att skruva ner retoriken och börja föra anständiga resonemang. Det är en myt att lägre ingångslöner skulle undergräva basen för den generella välfärdsstaten.

Att lagstifta om lägre löner för nyanlända är sannolikt olagligt. Och forskningen ger inget stöd för att lägre lägstalöner påverkar arbetslösheten. Den senaste tidens attacker mot den svenska modellen visar på behovet av en mer handlingskraftig regering.

Lägre ingångslöner är en viktig pusselbit för att sänka trösklarna till jobb. Det ansvaret är parternas, men politiken måste också bidra med lägre inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Det som beskrivits som en kris kan då vändas till en möjlighet som gör Sverige bättre rustat för framtiden.

I takt med att LO blir alltmer ensamma om att vilja hålla uppe trösklarna till arbetsmarknaden sjunker företrädarna till en låg argumentationsnivå och insinuerar att lägre ingångslöner skulle vara att segmentera arbetsmarknaden efter ”etniska skiljelinjer”, skriver Svenskt Näringsliv i en replik till LO.

Avsevärt lägre lön och sämre villkor för personer med en viss bakgrund skapar en parallell arbetsmarknad och i förlängningen större klyftor och ökade motsättningar. LO kommer aldrig att bidra till en sådan utveckling, skriver avtalssekreteraren Torbjörn Johansson.

I flera yrken skiljer det tusentals kronor i lön varje månad beroende på om arbetet utförs i den kvinnodominerade välfärden eller i en mansdominerad sektor. Under en livstid handlar det om miljontals kronor som en medarbetare går miste om. Arbetsgivarna måste nu ställa sig frågan – vilka villkor krävs för att rekrytera de bästa medarbetarna till framtidens välfärd?

Nu börjar avtalsrörelsen 2016. Som Sveriges största arbetsgivarorganisation lovar vi att ta ansvar för samhällsekonomin och för kommuners och landstings möjligheter att både leverera bra välfärd och samtidigt erbjuda goda villkor för dem som har Sveriges viktigaste jobb, skriver ledningen för SKL och SKL:s förhandlingsdelegation.

Unionen skriver att flexpension (deltidspension) behövs inom tjänstesektorn för att man ska orka arbeta längre. Pensionsåldersutredningen från 2013 visar däremot att deltidspension inte leder till ökad livsarbetstid. Dessutom har det i en gemensam rapport mellan Unionen och Almega konstaterats att företag inom tjänstesektorn redan har lösningar för att låta medarbetare gå ner i tid eller löneväxla. Men det sker lokalt och efter individuella behov.

Vi måste orka arbeta längre och det hållbara arbetslivet kräver mer flexibilitet i slutet på yrkeslivet. Lösningen på detta problem är flexpension, något som Unionen kommer kämpa hårt för i avtalsrörelsen 2016.

Fackförbunden Kommunal och IF Metall har två gemensamma mål i avtalsrörelsen 2016. Dels att behålla en stabil lönebildning, där den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn värnas. Dels att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor. Dessa mål bör ses i ett sammanhang. Låt oss förklara varför, skriver de båda ordförandena Annelie Nordström och Anders Ferbe.

I dag ligger det genomsnittliga löneläget för kvinnor 14 procentenheter lägre än männens. Mycket lite kommer att hända om inte kvinnors löner tillåts öka i snabbare takt än männens löner. Regeringen bör därför ge Medlingsinstitutet skarpare uppdrag och verktyg att säkerställa att jämställda löner uppnås inom ramen för den svenska partsmodellen.

Om rätt till heltid, sociala krav vid upphandlingar och en begränsning av visstidsanställningar införs kommer det slå hårt mot kollektivtrafiken. Resultatet kan bli dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet, visar en ny rapport från Sveriges Bussföretag.

Det finns många skäl som talar för att industrin borde understödja kraven på förbättrade villkor för exempelvis arbetarkvinnor i offentlig sektor. Det är helt enkelt ett måste för att vi ska kunna bedriva en värdig välfärd, som vi alla räknar med att få del av under olika skeden av livet.

Nu sägs att det är andra gruppers tur att få större del av lönekakan och att avtalsrörelsen ska gynna särskilda grupper – som kvinnor, lågavlönade, lärare och sjukvårdspersonal. Men kommande löneavtal måste avgöras av industrins konkurrenskraft, annars skadas den svenska ekonomin. Det skriver chefekonomerna Mats Kinnwall och Anders Rune som företräder industrin.

När en förstelärare inte erbjuds mer än några hundralappar i lönepremie för att ta på sig ansvar som biträdande rektor kommer många att tveka. Vi får redan nu sådana signaler. Men utan skickliga och motiverade skolledare riskerar vi att inte alls få den avkastning av de omfattande skolsatsningarna som vi skulle kunna få och som eleverna förtjänar.

Nu sällar sig skolborgarrådet Olle Burell i Stockholm till den socialdemokratiska traditionen av att avstå skol- och lärarsatsningar när de verkligen har makten. Det som nu föreslås som en genomsnittlig löneökning för stadens lärare innebär ett förlorat år för uppvärderingen av läraryrket.

Nu måste Stockholms skolborgarråd Olle Burell stå upp och visa att han menar allvar med sitt tal om att höja lärarnas löner. Det Stockholm gör, prioriterar och signalerar är av största vikt för skolans utveckling i hela landet.

I dag onsdag presenterar LO sin årliga genomgång av ”Maktelitens inkomster”, en rapport som får allt mindre uppmärksamhet. Och det beror på att den måste ses som ett inlägg i lönerörelsen men också på att metoden bakom rapporten är tveksam.

Runt om i landet pågår just nu diskussionerna om 2015 års löner och villkor. För kommuner, landsting och regioner innebär det stora möjligheter att ta viktiga steg framåt när det gäller att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Här och nu finns chansen att säkra framtidens välfärd.

Det går inte längre att nonchalera bristen på löneutveckling för kvalificerade yrken som till exempel bibliotekarier. De unga medarbetare som väljer att jobba och göra karriär i kommunal sektor måste få lika bra pensioner som om de hade jobbat i privat sektor.

Kommuner och landsting kan stoltsera med marknadens mest moderna pensionsavtal. Det gynnar både individerna och arbetsgivarna och underlättar den framtida kompetensförsörjningen, replikerar SKL:s Agneta Jöhnk.

I förhandlingarna om tjänstepensionen i kommuner och landsting verkar SKL nu välja att drastiskt försämra villkoren för 30 000 chefsjobb. Det undergräver bilden av kommunerna som en attraktiv arbetsgivare och slår mot chefsförsörjningen.

Lärarnas löner fortsätter att vara låga jämfört med andra akademiska grupper med lika lång utbildning och stort ansvar. Den utvecklingen leder rakt mot en nationell skol- och lärarkris.

Kommuner, landsting och regioner har Sveriges viktigaste uppdrag; att erbjuda medborgarna en god välfärd av hög kvalitet. För att klara det behövs kompetenta och motiverade arbetstagare och attraktiva arbetsgivare.