Arbetskraftsbrist

Att skapa ännu fler arbetstillfällen genom att omlokalisera myndigheter kan hjälpa de nya industribolagen i norr att få tag på arbetskraft.

En socialchef tjänar 79 900 kronor i månaden i snitt, ganska exakt 20 000 kronor mindre än kommunchefernas genomsnitt. Socialchefernas uppdrag är tufft och lönen måste växlas upp, anser Akademikerförbundet SSR.
Lista: Så mycket tjänar 174 socialchefer.

Regeringens nedskärningar hotar den gröna omställningen. Forskare varnar för strateger och triviala arbetsuppgifter. Sydsvenska handelskammaren kräver att elstödet görs om. Det är några ämnen ur dagens debattsvep.

Det ska vara enkelt att skilja sig. För den som befinner sig i ett våldsamt äktenskap är det ett livsviktigt beslut, skriver debattörer. Järnvägens kompetenskris och ålderism är andra debattämnen.

Sverige inviger sitt EU-ordförandeskap i Kiruna. Tillträdande kommunalrådet Mats Taaveniku (S) hoppas få chansen att visa upp den vackra naturen – men också knyta kontakter för att lösa kompetensförsörjning och bostadsbrist.

Stopp för rekrytering av undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor utomlands. Det blir följden om Tidöavtalets nya tuffare lönekrav införs, varnar SKR. ”Att anställa personer med utländsk bakgrund är centralt för välfärden”, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef.

Migrationsverket tar inte hänsyn till kompetens eller arbetskraftsbehov när flyktingar anvisas till olika orter. Något som nu regeringen ska se över, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Stora mörka moln tornar upp sig på SKR:s himmel. Ett är Tidöavtalet – ett direkt hot mot välfärdens personalförsörjning, varnar Jeanette Hedberg. Ett annat är avtalsrörelsen och krav på högre löner mitt i brinnande inflationskris.
Så ska förhandlingschefen navigera i det nya förändrade landskapet.

”Tjänstemannaansvar ska införas”, slog Ulf Kristersson fast i sin regeringsförklaring. I klartext betyder det att det ska bli lättare att döma offentligt anställda för tjänstefel.
Fackförbundet Vision är kritiskt: ”Leder till att man ska vara rädd att göra fel”.

Nödropen om personalbrist inför sommaren duggar tätt. Men i Sveriges fritidshustätaste kommun, med hårt tryck från många sommargäster, är semesterbemanningen under kontroll – i år igen.

Larmet från SKR: 13 000 fler anställda behövs i offentlig sektor varje år. Omöjligt, konstaterar organisationen som nu har bytt strategi för att klara kompetensförsörjningen. ”Pandemin visade verkligen att det här är Sveriges viktigaste jobb.”

Britta Flinkfeldt (S) väljer bort piska som verktyg för att få fart på arbetssökande. Och söker svar på hur norra Sverige ska hitta all arbetskraft som behövs i boomen.

Kommunal har under lång tid larmat om stor brist på yrkeserfarna och välutbildade deltidsbrandmän i hela landet. För att underlätta rekryteringen måste arbetsvillkoren förbättras, skriver Kommunal.

Hallå där Lars Stjernkvist, tidigare partisekreterare för S och kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, som utsetts till chef för regeringens nya kansli för ett hållbart arbetsliv.

569 miljoner kronor. Det blir slutnotan för regionernas krislägesavtal under pandemin. ”Utan avtalet hade vi varit tvungna att välja vilka patienter vi skulle kunna vårda”, säger Patrik Wallnor Fundin, gruppchef för thoraxintensiven på Akademiska sjukhuset. Men han varnar för att personalen nu är så utsliten att de funderar på att sluta jobba.

Antalet svenskar som pendlade för att arbeta i den norska sjukvården minskade med en fjärdedel under 2020. Då fick Strömstad det lättare att rekrytera.

Var tredje person i Sverige är öppen för att flytta till Norrbotten. Det visar en undersökning som LKAB låtit göra.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala utlovas sjuksköterskorna fyra veckors semester i sommar. Villkoret: att de förlänger sina arbetsveckor. ”Det är den minst dåliga av hundra lösningar”, säger Vårdförbundets ordförande i Uppsala Sofia Lindström.

Validering ger värde åt det kunnande som utvecklats utanför det formella utbildningssystemet. Rätt använt kan det därför bidra till effektivare utbildningsvägar och bättre matchning på arbetsmarknaden, skriver Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Att reformeringen av Arbetsförmedlingen skjuts upp skapar ytterligare osäkerhet bland kommunalråden. Ett stort frågetecken har blivit ännu större, säger Anders Röhfors (M) i Arboga.

Kommunala makthavare på landsbygden är medskyldiga till att unga flyttar därifrån, hävdar en av Sveriges ledande landsbygdsforskare. – Ungdomar som vill stanna får signalen att de borde röra på sig, säger sociologen Lotta Svensson.

Hälften av lokalkontoren ska läggas ned, tusentals anställda väntar på sina uppsägningar och nu kommer kraven på att Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ska avgå. – Det är klart att vi är i ett omskakat läge. Det känner både jag och mina medarbetare, säger han.

Studiestartsstödet infördes 2017 och ska vara vägen till jobb för de som står långt ifrån arbetsmarknaden och som saknar utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Att redan stoppa stödet är att kasta ut barnet med badvattnet.

Vårt budskap till regering och riksdag är att de inte ska fokusera på hur digital vård ska begränsas, utan i stället se hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt, skriver Krys Sverigechef Sarah Wu och Min Doktors utvecklingschef Daniel Persson.

Från myndighetshåll och branschorganisationer rapporteras det om att svenska företag söker med ljus och lykta efter arbetskraft, och att bristen på yrkeskompetens slår mot svensk konkurrenskraft och välfärd. Men det finns lösningar för de som är villiga att se till funktion i stället för hinder.

Sverige behöver människor, som vill bli ingenjörer och som vill jobba med utvecklingen av den infrastruktur som utgjort grunden för vårt lands välstånd. Men det krävs att de som arbetar med utveckling i branschen kan känna att de får fullt utlopp för sin kreativitet och innovationsförmåga. Det behovet möter vi inte genom att skapa otrygga arbetsvillkor, varnar Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer och Tomas Eneroth, infrastrukturminister (S).

Det är provocerande att Annika Wallenskog påstår att jag klipper och klistrar när det är SKL:s chefsekonom själv som förvanskar den egna rapporten med sina uttalanden, skriver Tino Sanandaji i sin slutreplik om SKL:s ekonomiska rapport.

SKL:s senaste ekonomiska rapport är en nykter prognos kring kommunsektorns framtida finanser. Men när chefekonomen Wallenskog beskriver samma rapport i medierna säger hon sådant som går stick i stäv med rapportens innehåll. Nationalekonomen Tino Sanandaji tror att social press spelar in.

Arbetskraftsbrist är ett växande problem i ett Sverige som just nu går som tåget. Trots det stängs många personer med psykisk ohälsa ute från arbetsmarknaden, vilket både är ett problem för individen och ett slöseri med samhällets resurser.

Runt om i landet, och i Gävleborg där jag jobbar, råder det brist på kompetens inom i stort sett alla yrkesområden. Att läget är akut bekräftas av näringsminister Mikael Damberg. Samtidigt tvångsdeporteras kompetent arbetskraft - ensamkommande ungdomar - till Afghanistan. Majoriteten av dem går redan på gymnasiet och är inga obegåvade stackare. Hur går det här ihop Mikael Damberg?

Dagens allt mer automatiserade industri lockas inte nödvändigtvis till länderna med lägst lönenivåer, utan till dem med bra näringspolitik och god tillgång till kvalificerad arbetskraft. Att den industriella utvecklingen i Sverige är så svag ger skäl till oro.

Utbyggnaden av den svenska högskolan har varit kraftfull och nu föreslås ytterligare kommunala utbildningscentra. Trots det får arbetsgivare allt svårare att rekrytera. Att kunskap inte värdesätts gör att Sverige får allt svårare att hävda sig som kunskapsnation, skriver ekonomiforskarna Johan Eklund och Lars Pettersson.

Att skapa bättre möjligheter att synliggöra och erkänna människors kompetens, oavsett hur de skaffat sig den, är en avgörande fråga för Sverige. Nu lämnar Valideringsdelegationen förslag på en nationell strategi för validering till regeringen.

Gång på gång ser vi handplockade talanger utvisas ur landet på grund av minimala administrativa missar. Många blir arga på Migrationsverket, men myndigheten kan inte hållas ansvarig. Regeringen borde ge Migrationsverket i uppdrag att stärka företagens möjligheter till kompetensförsörjning.

Bristen på arbetsterapeuter riskerar att leda till ökad ohälsa i befolkningen. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, måste snabbt ta sitt ansvar och agera för att utbilda fler arbetsterapeuter. Särskilda statliga medel behöver tillföras för att utöka antalet utbildningsplatser.

Det råder stor kompetensbrist och företagen kan inte rekrytera rätt personal. I ett sådant läge måste vi både ha en mer flexibel arbetsmarknad och värna den öppna arbetskraftsinvandringen. Sverige behöver ett nytt ledarskap för att kunna hantera de utmaningar vi står inför då landet blir allt mer tudelat.

Regeringens utredare om arbetskraftsinvandring presenterade igår (15/12) sitt betänkande till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Tyvärr är utredningens förslag otillräckliga för att möta det växande problemet med att arbetskraft utvisas på grund av mindre misstag från seriösa arbetsgivare. Regeringen måste nu agera och skyndsamt återkomma med lagförslag till riksdagen, skriver Alliansens migrationspolitiska talespersoner.

Henrik Emilssons kritik av Alliansens arbetskraftsinvandringslag är felriktad. Reformen var framgångsrik, men det behövs mer reformer i den riktningen för att komma åt de växande kompetensbristerna, skriver Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert, Almega.

Den inflyttning som resten av Sverige behöver kommer knappast på annat sätt än genom invandring. Tyvärr är den möjligheten nu borta i och med att Sverige stängt gränserna. Men var vår välfärd verkligen i fara? För mig förefaller det som att delar av vårt samhälle drabbades av panik - vi borde ha hanterat situationen bättre.

Politik med fokus på antal högskoleplatser och högskoleorter är en populär lösning på många problem i samhället. Men om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden ska politiken fokusera på utbildning på hög internationell nivå. Och då måste regeringen prioritera kunskaper - inte ägna tid åt marginella lokaliseringsfrågor, skriver Håkan Regnér och Galina Pokarzhevskaya, Saco.

De senaste veckorna har två enskilda fall lett till intensiv debatt om arbetskraftsinvandring. De två fallen tydliggör svagheterna i den lag om arbetskraftsinvandring som Alliansen tillsammans med Miljöpartiet införde 2008, skriver Henrik Emilsson, doktor i internationell migration och etniska relationer samt forskare på Malmö högskola.

Arbetsförmedlingen bedömer att det behöver komma minst 60 000 personer om året till Sverige under de kommande decennierna för att det inte ska bli brist på arbetskraft. Men det räcker inte - matchningen måste bli bättre. \

Arbetskraftsbrist kombinerad med arbetslöshet - den paradoxala utmaningen präglar svensk arbetsmarknad. Nu krävs validering och yrkesutveckling för att ge fler människor jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi vill se en stärkt nationell finansiering av lärande i arbetslivet som styrs lokalt och regionalt.

Arbetsmarknaden för unga akademiker är god. Samtidigt har Sveriges kommuner och landsting stora rekryteringsutmaningar. För att attrahera unga talanger måste de erbjuda goda villkor. Många nyexaminerade vill påverka var och när de jobbar, visar Juseks undersökning. Vår slutsats är enkel: fler borde få möjlighet att jobba flexibelt.

Brist på sjuksköterskor lyder den vanliga förklaringen till så gott som varje problem i sjukvården. Sverige är ett av de länder i hela OECD som har flest läkare och sjuksköterskor. Vi vet att vårdyrkena är attraktiva och många vill söka sig till vården. Vi vet också att många medarbetare trivs och gillar sitt jobb och sin arbetsplats. Men det betyder ju inte att vi inte har problem, som det är hög tid att göra något åt.

Ett ökat industriellt byggande skulle kunna lindra arbetskraftsbristen. Ska vi bygga ekonomiskt, rationellt och med hänsyn till framtida generationer så är valet enkelt: Sverige behöver öka andelen hus som byggs industriellt i trä radikalt.

Innan jul redovisade Magdalena Andersson läget i statens finanser. Det går bra för Sverige, tillväxten är hög och fler som varit borta från arbetsmarknaden kortare eller längre tid har nu kommit i jobb. Också bland dem som har kommit till Sverige är det fler som fått jobb, vilket är ett glädjande trendbrott. Men stora påfrestningar väntar 2017 och framåt – med flyktingströmmen kommer människor med olika bakgrund och vars förmågor som på olika sätt behöver användas på arbetsmarknaden, där vi kan bereda plats och där de bäst behövs. Många kommuner varslar redan nu om uttömda resurser och praktiska begränsningar i skolor, bostäder och arbetsmöjligheter.

Vi måste få fler unga att välja gymnasieskolans yrkesprogram och här krävs konkreta investeringar. Därför föreslår regeringen, i budgeten för 2016, ett yrkesprogramspaket om 67 miljoner kronor, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, i en replik.

Det måste byggas över 600 000 nya bostäder det kommande årtiondet enligt Boverket. Det motsvarar mer än ett helt nytt Stockholm. Men kompetensbristen inom vissa nyckelyrken kan förhindra en unik möjlighet till hälsosammare och mer hållbara boendemiljöer – och förhindra att Sverige uppnår klimatmålen. Staten borde därför prioritera utbildningar som är strategiska för samhället, snarare än kortsiktiga trendyrken.

När Stefan Löfven skyller integrationsmisslyckanden på företagen och diskriminering undrar jag vilken verklighet han lever i, skriver entreprenören Richard Torsslow.

Under rubriken ”Sverige tillsammans” samlar regeringen i dag goda krafter som vill bidra till att förbättra nyanländas integration. Men om etableringen ska fungera krävs mer av Arbetsförmedlingen, skriver Sveriges Byggindustrier, som vill se bättre effektivitet i matchning av kompetenser.

Satsa på fler kvalificerade extratjänster, erbjud skarpa projekt från verksamheten och samverka med studenter som skriver examensarbeten. Så kan kommunerna få kontakt med studenter och därigenom säkra sin kompetensförsörjning, skriver Kristin Öster, ordförande i Saco studentråd.

Det är varken myndighetens eller yrkeshögskolans uppgift att lösa den angelägna frågan om ungdomsarbetslösheten. Yrkeshögskolans uppgift är att leverera kvalificerad kompetens till ett anställande arbetsliv.

Ungdomsarbetslösheten är ett av våra allra svåraste samhällsproblem. Rätt utbildning är avgörande för att få jobb, och det finns branscher som skriker efter folk med rätt kompetens. Att Myndigheten för Yrkeshögskolan då förvärrar läget genom att säga nej till efterfrågade utbildningar är djupt bekymmersamt.

Trots all politisk retorik om massarbetslöshet är det de utrikesfödda som drabbas. Bland inrikesfödda vuxna råder arbetskraftsbrist. Detta, om något, är ett strukturellt problem. Om arbetslösheten ska minska och integrationen öka, så måste nästa regering våga beröra politiska och fackliga tabun. \