Landets farmaceuter är beredda att bidra till att öka vaccinationsgraden och avlasta den överbelastade primärvården, skriver Sveriges Farmaceuters ordförande Sandra Jonsson och Sveriges Apoteksförenings ordförande Johan Wallér.

Avstånden till viktiga samhällsinrättningar som affär, apotek och postutlämning är ofta stora i glesbygden, men det finns undantag.

Apoteket AB erbjuder en tjänst som kompletterar vårdgivaren och 1177 – i de fall kunden kommer till Apoteket och upptäcker att receptet gått ut, replikerar Apoteket:s chefsfarmaceut Louise Skalin.

En ny rapport visar att Stockholmsmodellen med kommunalt anlitade ordningsvakter som komplement till polisen fungerar, skriver Anna König Jerlemyr (M) och Erik Slottner (KD). Debattsvepet handlar också om ISK, språkförskolor, antisemitism och mäns våld mot kvinnor.

Statliga Apoteket ska varken bidra till att uppmana till onödiga läkarbesök eller att väcka frågetecken om relationen mellan förskrivare och försäljare av läkemedel, skriver miljöpartisterna Nicklas Attefjord, Malena Ranch och Mätta Ivarsson.

Svensk sjukvård ska reformeras, men analys och förslag om en av vårdens viktigaste insatsfaktorer, läkemedelsanvändningen, saknas helt. Det skriver Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening och Apotekarsocieteten, som kräver att farmaceuter och apotek nyttjas bättre i vården.

Det råder i dag ingen brist på läkemedel i Sverige på grund av coronapandemin. Men tillgången på läkemedel är känslig för snabba förändringar och läget kan förvärras. Alla behöver därför ta enskilt ansvar att inte köpa extra läkemedelsförpackningar, skriver företrädare för företagen inom läkemedelssektorn.

Att läkemedel inte kan levereras utgör ett allvarligt samhällsproblem och vi vi delar Sveriges Apoteksförenings engagemang. Men deras ganska alarmistiska debattartikel innehåller samtidigt påståenden som måste bemötas, replikerar Lif:s expert på läkemedelsanvändning Bengt Mattson.

Krafttag krävs mot bristen på läkemedel. En nationell buffert är en del. Regeringen måste också verka för att EU-länderna tillsammans ställer tuffare krav på läkemedelsbolagen – i dagsläget ställs patienter i olika länder mot varandra, skriver Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening.

Reformer som öppnat för privatiseringar och marknadsanpassningar ökar ojämlikheten i vården. Hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen säger att sjukast ska få hjälp först rundas ständigt i takt med att de privata sjukförsäkringarna, vårdvalen och de privata nätläkarna ökar i antal, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö, Sara Svensson, Jonas Lindberg och Eva Olofsson.

Restnoteringarna har ökat dramatiskt på senare år, både i Sverige och i omvärlden. Kroniskt sjuka löper risk att stå utan livsviktiga läkemedel. Det är hög tid för ansvariga politiker på nationell nivå att agera ansvarsfullt, skriver Iktyosföreningen.

Vi hoppas att socialminister Lena Hallengren ser allvaret i konsekvenserna av Läkemedelsutredningens förslag. Apoteken kan inte bibehålla en god servicenivå över hela landet om 30 procent av företagens samlade resultat raderas, skriver Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening.

Vården har ett stort behov av Läkemedelsboken som kunskapsstöd. Trots det har Läkemedelsverket beslutat att lägga ned den. Vi uppmanar nu socialdepartementet att hitta en annan lämplig utgivare.

Efter att apoteken släpptes fria är det lättare att hitta ögoncrème och energidricka än det receptbelagda läkemedlet.

Vi kan inte ha en ordning där ett enskilt apotek riskerar att gå i konkurs om en patient inte hämtar ut ett beställt läkemedel men vi i läkemedelsbranschen föreslår en annan lösning än den som än den som apoteksföreträdarna vill se, replikerar Lif:s vd Anders Blanck.

Regeringen ville väl men det blev fel. l somras infördes en ny lag inom apoteksmarknaden som syftar till att öka tillgängligheten till läkemedel. Men något gick snett, vilket kan bli förödande för apoteken.

Preventivmedelsappen Natural Cycles kräver att man är ett organisatoriskt geni, utan skiftjobb, förkylningar, partaj eller sovmorgnar. Är man inte ett sådant, kallas man slarvig av Blondinbella.

Många äldre skadas eller far illa av sin läkemedelsbehandling – helt i onödan. Apoteken kan öka tryggheten, avlasta både sjukvård och hemtjänst och samtidigt minska samhällskostnaden.

Det är djupt olyckligt om missförstånd och rena myter om apoteksmarknaden börjar leva sitt eget liv. Det skadar förutsättningarna för en seriös diskussion. Låt inte apoteken bli ett slagträ i den politiska debatten, uppmanar Apotekarsocieteten.

Apoteken har ett viktigt samhällsuppdrag genom att tillhandahålla och ge råd om läkemedel. Tillgängligheten på läkemedel är hög i Sverige och har varit så både före och efter omregleringen 2009. Men det finns områden som skulle kunna förbättras ytterligare för att öka tillgängligheten av läkemedel på apotek.

Vad kan patienten ta större ansvar för själv? Här finns möjligheter som behöver utredas. Vi har tre exempel som skulle kunna bidra till att utveckla vårdkedjan och frigöra resurser till patienter med störst behov. En utvecklad egenvård gör det möjligt.

Det är lätt att instämma i att alla patienter ska ha råd med sina läkemedel och att kostnaden för dessa ska vara densamma oavsett var man bor i Sverige. Frågan är istället hur det ska åstadkommas till en rimlig kostnad för samhället, och Sverige samtidigt få ett gott klimat för forskning och utveckling.

Efter domen i Högsta förvaltningsdomstolen i det så kallade Cimzia-fallet är det uppenbart att regeringen måste agera för att säkerställa en enhetlig hantering av läkemedel. Staten måste bestämma sig för om man vill behålla en nationellt sammanhållen läkemedelsförmån. Det måste bli ordning och reda på läkemedelsområdet igen.

När en patient skadas på grund av felaktig medicinering i hemmet förklaras det ofta med den mänskliga faktorn inom vård och apotek. Eller med brister i IT-stöd eller patientjournaler. Den viktigaste förklaringen – att patienten saknar stöd för att kunna hantera sina läkemedel – kommer sällan fram.

Tanken om receptfritt bakom disk är inte ny – liknande finns redan i Storbritannien. Om det är möjligt där, varför inte här, frågar LIF – de forskande läkemedelsföretagen i ett svar till en replik från barnläkaren Mats Reimers.

Förskrivningsrätt för farmaceuter på apoteken tjänar snarare ekonomiska intressen än primärvårdens intresse av avlastning, menar barnläkaren Mats Reimer i en replik till Läkemedelsindustriföreningen.

I förkylnings- och influensatider blir vårdcentralerna kraftigt belastade. Förutom det uppenbara – att smittorisken där är stor – belastas vården av många besök för lindriga sjukdomar. Om den sjuke i vissa fall kunde gå direkt till apoteken skulle denna situation förbättras avsevärt.

Hälso- och sjukvården står inför enorma utmaningar, Sverige får allt fler äldre, skattebasen sviktar, många inom vården går i pension och vi har stora behov av att upprusta slitna sjukhus och vårdinrättningar. Att investera i farmaceutiska tjänster på apotek är ett sätt att öka effektiviteten i läkemedelsanvändningen och därmed trycka ned andra vårdkostnader och frigöra resurser. Det finns bara en part som kan investera i dessa tjänster: landstingen.

Att Läkemedelsverket inte tillåter flytt av läkemedel mellan apotek ger sämre tillgänglighet och service, vilket strider mot målen för omregleringen, skriver Lars Birkeland, vd på Kronans Apotek.

Alla läkemedel ska förvaras, transporteras och säljas på ett patientsäkert sätt. En omfördelning av läkemedel mellan apotek står i strid mot reglerna, och kan påverka patientsäkerheten negativt, skriver Läkemedelsverket i en replik.

I dag får inte läkemedel flyttas från ett apotek till ett annat. Läkemedelsverket bedömer att det är förknippat med patientsäkerhetsrisker. Det är både märkligt och obegripligt. Konsekvensen är en ökad belastning på miljön, sämre tillgång på läkemedel och ekonomiska risker för apoteken.

Apoteken går kraftigt back på receptbelagda läkemedel. De måste dra in uppemot 700 miljoner kronor i vinst på andra varor än receptläkemedlen, enbart för att täcka hanteringskostnaderna för dessa mediciner. Men receptläkemedel är inte en marknad vilken som helst. Här är det fråga om ett samhällsuppdrag där det behövs trygga och rimliga ekonomiska grundförutsättningar för att möta vårdens och patienternas behov. Just därför måste apoteken få betalt för recepthanteringen.

Det är dags att låta kommunernas sjuksköterskor styra användandet av dospackade läkemedel. En sådan förändring innebär ökad säkerhet för patienterna, en bättre arbetsmiljö i äldreomsorgen, mindre bortslösade läkemedel och därmed också en minskad läkemedelsnota för samhället.

Omregleringen av dosmarknaden, som Apoteket AB tidigare hade monopol på, har lett till högre kvalitet och lägre kostnader. En del hade dock kunnat göras bättre och fortfarande måste marknaden utvecklas.

Det behövs reformer för att stärka konsumentmakten på de avreglerade marknaderna, till exempel energi-, transport- och telefonimarknaderna. Företagen har fått för mycket att säga till om, på kundernas bekostnad. Ett Sverige för alla kräver en starkare konsumentpolitik.

Apoteken kan användas bättre inom vårdkedjan och underlätta för kommuner och landsting som står inför stora ekonomiska utmaningar. Det skulle spara samhället stora pengar - och samtidigt underlätta för de enskilda patienterna, menar Sveriges Apoteksförening.

Apotekens uppgift är så mycket mer än att hämta ett läkemedel på en hylla och ta betalt för det. Distriktsläkarföreningens snäva syn på verksamheten är ett slöseri med kunskap och resurser, replikerar företrädare för Apoteksföreningen.

Istället för att marknadsföra hälsotester som skapar fler problem än de löser borde apoteken satsa på att ha läkemedel som skrivs ut på recept hemma i lager så att patienterna kan få dem utan problem, skriver företrädare för styrelsen i Svenska Distriktsläkarföreningen i ett svar till Sveriges Apoteksförening.

När Sverige får en allt äldre befolkning ställer det nya och högre krav på samhällsservice som vård, omsorg och mediciner. Krav som apoteken står väl rustade att möta.

Apoteken kan bli en än viktigare aktör för vården och bidra till att avlasta och stötta hårt trängda landsting. Grunden för det finns redan med ett mycket gott renommé för apoteksbranschen bland allmänheten.