Antibiotika

Politikers arvoden, köer till akuten och undernäring inom äldreomsorgen. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet på fredagsmorgonen.

Här måste vårdens chefer gå in och hjälpa medarbetarna, skriver Mats Reimer.

Södertälje ska införa ett nytt kontrollsystem för att förhindra att kommunen anställer personer med kopplingar till organiserad brottslighet. Psykologer är bekymrade över hårdare tag mot bråkiga elever. Desinformation, avfall och barnomsorg är andra ämnen i debatten.

Kommuner säger nej till äldre som behöver omsorg av ekonomiska skäl, skriver Akademikerförbundet som gjort en enkät bland sina medlemmar. M/KD/SD-förslaget att slopa investeringsstödet för bostäder skapar också debatt i dag, liksom antibiotikaresistens.

Liberalerna släpper inte fram en regering där SD ingår, skriver partiledaren Nyamko Sabuni. Regeringen behöver stärka Sveriges arbete mot antibiotikaresistens och rädda liv, uppmanar Forska!Sverige med flera. SD uppmanar V att rösta på deras alternativa budget och tankesmedjan Katalys kallar Liberalerna en guppy bland pirayor.

Vi riskerar årligen att få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens enbart i Sverige. Vi uppmanar därför regeringen att vidta tre åtgärder för att stärka Sveriges arbete mot resistens och rädda liv, skriver skribenter från Forska!Sverige, Uppsala universitet och ReAct Europe.

Besparingar pressar vården mot kollaps, Moderaterna är Sveriges gröna höger och stoppa otryggheten i skolan. Det är några av budskapen från helgens debatt.

Antibiotikaresistens och andra former av resistens hos mikroorganismer är inte ett problem som kan fixas permanent. Men vi kan se resistens som ett hälsoproblem som kräver större insatser och bredare samverkan, skriver Pfizer Sveriges Marcus Stjernström.

Antibiotikaförskrivningen har gått ned kraftigt under pandemin. Och färre fall av antibiotikaresistens har registrerats. Några regioner sticker ut.

I dag presenterar SKR rapporten ”Öppna jämförelser – Miljöarbetet 2020” i regionerna. Rapporten visar på flera positiva trender och stora skillnader.

Nyligen avslöjades att Sverige har importerat cirka 240 kilo nötkött från Polen som bedömts som osäkert av Livsmedelsverket. I Sverige har importen av både polskt nöt- och griskött ökat kraftigt de senaste tio åren – trots att bättre alternativ finns, skriver Landbrug og Fødevarers talesperson Christer Lundin.

Allvaret i hotet från antibiotikaresistensen har fått oss på Patent- och Registreringsverket (PRV) att undersöka vad vi kan bidra med. I dag på den europeiska antibiotikadagen släpper vi en rapport som belyser vikten av att strategiskt använda patentinformation i forskningen.

Dagligvaruhandeln bidrar i arbetet mot antibiotikaresistens. Många utländska gårdar har exempelvis redan ställt om sin hantering av antibiotika för att leva upp till våra krav, skriver vd:n för Svensk Dagligvaruhandel Karin Brynell, med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Det billiga köttet är i själva verket dyrköpt - eftersom det leder till antibiotikaresistens. Med en antibiotikaskatt främjar vi bättre djurhållning och förändrade konsumtionsmönster, skriver Maria Gardfjell & Jenny Lundström (MP) med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Antibiotikaresistens är ett hot mot mänskligheten i nivå med klimatförändringarna. Det är dags att agera med kraft, såväl globalt som i Sverige, skriver Anders Blanck, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Vårt budskap till regering och riksdag är att de inte ska fokusera på hur digital vård ska begränsas, utan i stället se hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt, skriver Krys Sverigechef Sarah Wu och Min Doktors utvecklingschef Daniel Persson.

Antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare. Plötsligt riskerar vi återigen att dö av blodförgiftning, lunginflammation eller något till synes simpelt sår. Liksom andra gåvor som kommit gratis har vi inte förvaltat antibiotikan utan fördärvat, skriver Anna Ekelund Nachman.

Det är viktigt att upphandlingsansvariga i kommuner och landsting inte blir vilseledda att tro att Upphandlingsmyndighetens kriterier skulle innebära att de svenska djurskyddskraven uppfylls, skriver Maria Donis, vd Svensk Fågel, i en replik.

Svensk Fågel kritiserar Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för antibiotikaanvändning. Vi har dock tagit fram förslag på kriterier för kyckling och kalkon som bidrar till minskad användning av antibiotika, konstaterar Helena Robling på Upphandlingsmyndigheten.

Utsläppen från läkemedel och den ökande antibiotikaresistensen visar att Sverige behöver ett nytt ledarskap som tar miljön på allvar, skriver Centerpartiet.

Läkarnas påhopp mot vår verksamhet baseras på kunskapsbrist. På Kry arbetar vi noga med uppföljning och kvalitetssäkring kring antibiotikaförskrivning. Vår förskrivning är lägre än vad den är hos den fysiska vården, skriver företagets ledning i en replik.

Kampen mot onödig antibiotikabehandling äventyras av nätläkarföretaget Kry. Trots nya stramare rekommendationer fortsätter bolaget att skriva ut antibiotika utan fysisk läkarundersökning vid bland annat halsinfektioner.

En svensk skolmatsal kan i dag servera importerad kyckling som har antibiotikabehandlats under hela uppfödningstiden. Du som upphandlar mat inom offentlig sektor bär ett stort ansvar. Ställ högre krav, uppmanar sex veterinärer i den svenska kycklingbranschen.

Antimikrobiell resistens utgör ett växande hot mot folkhälsan. Nordiska rådet har därför sammanställt erfarenheter från Norden och konkreta rekommendationer för framtiden. Nu ligger bollen hos våra ministrar som har möjlighet att visa nordiskt ledarskap i resistensfrågan.

Försöken att minska konsumtionen av antibiotika kantas ofta av misslyckanden. Korruption är en bidragande orsak, vilket syns inte bara mellan länder, utan även på regionnivå, skriver statsvetaren Björn Rönnerstrand.

Miljöpartisterna som föreslår köttskatt är beredda att offra flora och fauna på den gröna ideologins altare. Betande djur håller landskapet öppet samtidigt som de skapar jobb och förutsättningar för en levande landsbygd.

Tänk dig hundra år tillbaka i tiden, innan penicillinet och streptomycinet kom. Tuberkulosen skördade offer i varje stad, varje kvarter, varje by, i snart sagt varje familj. Lunginflammation gick under den förskönande omskrivningen ”den gamles vän” – den riktigt stora dödsorsaken bland gamla. Till synes oskyldiga sår kunde snabbt bli livshotande och blodförgiftning var i stort sett liktydigt med en dödsdom. I dag glömmer vi lätt bort hur epokgörande antibiotikan var för välfärden. Men risken är överhängande att vi kommer att bli varse det inom en inte allt för avlägsen framtid, skriver Gudrun Brunegård (KD) på Internationella antibiotikadagen.

Priset vi får betala om antibiotika slutar fungera mot sjukdomar blir extremt högt. Det är hög tid att EU tar hotet på allvar och tar fram en europeisk strategi för en mer ansvarsfull hantering av läkemedlet.

Läkare, tandläkare och veterinärer oroas över att spridningen av resistenta bakterier fortsätter öka. Verkningslös antibiotika leder till stora svårigheter att behandla infektioner och begränsa smittspridning. Det är ett allvarligt hot som kräver åtgärder över professionella sektorer och nationsgränser.

Regeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen har satt ett mål om att begränsa antalet utskrivna antibiotikarecept till 250 stycken per 1 000 invånare och år. Men hur kan vi vara säkra på att just den utskrivningsgraden är den optimala? Tar den verkligen hänsyn till befolkningens behov?