Äldrevård

Riksrevisionen: Missförhållanden går under radarn

Kommunerna med högst och lägst sjukfrånvaro • Friskfaktorerna

Pandemin visade tydligt att den medicinska kompetensen i äldreomsorgen är otillräcklig. Kommunala läkare kan vara en lösning, tycker Anna Tenje. Trots att en statlig utredning nyligen avfärdat idén.
Den nya äldreministern har aldrig varit rädd att prova nya saker – nu lovar hon att slåss för det kommunala perspektivet:
• Då kan språkkrav bli ett hinder
• Vill se nytt ”frimodigt” äldreomsorgslyft
• Livet som minister: ”Jag är ju en lantis”

Bemanningen av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor behöver öka i den kommunala hälso- och sjukvården, anser Oili Dahl och Helle Wijk från Svensk sjuksköterskeförening.

Kommunerna bör använda den farmaceutiska kompetensen bättre, anser Åsa Lindestam, Eva Eriksson, Liza di Paolo-Sandberg och Rasmus Nerman från projektet Koll på läkemedel.

Kommunal efterlyser bättre scheman och höjda löner i äldreomsorgen. Biståndsorganisationer kräver svar från regeringen om vad som ska gälla framöver och apoteken som de fungerar i dag är en fara för patienterna, varnar läkarorganisationer. Insyn i friskolebolag och forskningsetik är andra ämnen på tisdagens debattsidor.

Nu finns en ny vägledning för hur äldreomsorgen och primärvården kan förebygga och motverka ofrivillig ensamhet bland äldre.
• Bästa metoden för att fånga upp ensamhet
• Här får äldre social aktivitet på recept

Stopp för rekrytering av undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor utomlands. Det blir följden om Tidöavtalets nya tuffare lönekrav införs, varnar SKR. ”Att anställa personer med utländsk bakgrund är centralt för välfärden”, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef.

7 procent av landets kommuner har börjat använda språktester för personalen inom äldreomsorgen, skriver Kommunalarbetaren. Ytterligare 6 procent har beslutat att införa tester, men har inte gjort det än.

Hälsosammare scheman på sikt – men ännu tuffare att få ihop personalpusslet. Så ser chefer inom vård och omsorg på de nya skärpta kraven på dygnsvila. ”Det här är inte önskvärt av alla medarbetare”, säger Maria Svanborg, verksamhetschef i Borgholm.

Vilken hjälp ska man kunna få när man blir äldre? Sveriges nya äldreminister ser kompetensförsörjningen som en nyckelfråga för äldreomsorgen. ”Där kommer vi behöva samarbeta mycket mellan stat, region och kommun för att lösa den problematiken,” säger Anna Tenje (M).

Valsäkerheten för synskadade, tystnadskulturen bland lärare och uttaget av föräldradagar är några av de ämnen som debatteras på tisdagen.

Långt ifrån bara glesbygden förlitar sig på utjämningen. I ett hundratal kommuner står utjämningsbidragen för en fjärdedel av finansieringen eller mer. Och här finns flera stora städer som Malmö och Eskilstuna. Nio kommuner får ingenting alls.
Häng med i Dagens Samhälles ekonomiskola del 2 – ta chansen att på riktigt förstå hur utjämningssystemet fungerar. 
• Därför är Danderyd Stockholmsregionens största mottagare 
• Så ger roten ur miljardbelopp till Stockholm
• Regionerna som får mest – inte de du tror
• Flera sökbara tabeller – hitta din kommun

Jättelika skillnader, spretighet och djup disharmoni. Kommunernas förutsättningar för att skapa en god välfärd skiljer sig åt enormt.
I vissa kostar grundskolan 18 000 kronor per invånare, i andra 7 000. En skillnad på 125 procent. Och de 80-plustätaste kommunerna kommer inte undan en mycket högre prislapp för äldreomsorgen än andra.
Dagens Samhälles ekonomiskola i sex delar hjälper dig som beslutsfattare att förstå den kommunala ekonomins grunder. Och vi börjar med demografin – befolkningen styr de ekonomiska förutsättningarna.
I del 1 får du demografisiffrorna som du bör ha koll på, sök efter din kommun i olika tabeller.
• Kostnader för äldreomsorg och grundskola i din kommun – jämför
• Från bebis till hundraåring – så dyra är kommuninvånarna
• Miljoninkomsterna – här bor de som tjänar mest
• Stora skillnader i skattekraft

Det går en rät linje mellan undernäring och ökad risk för trycksår hos äldre som vårdas sjukhus. Trots detta slarvas det med måltidskvaliteten i vården, skriver Livsmedelsverket i en rapport. Tidsbrist, dåligt samarbete och bristande kunskap pekas ut som bovar i dramat.

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Myter om valet, möjligheten att söka vård i hela landet och bostadsbristen är tre av de ämnen som debatteras på tisdagen.

Den genomsnittliga responstiden för ambulans och räddningstjänst är ungefär dubbelt så lång i de minsta kommunerna jämfört med de största, skriver Hela Sverige ska leva. Tidöavtalets hot mot äldrevården, de växande ekonomiska klyftorna och vikten av att inte bara gynna herrdominerad idrott är andra ämnen på dagens debattsidor.

När skyddad yrkestitel för undersköterskor börjar gälla i sommar finns risk för kompetensbrist i äldreomsorgen, skriver Karin Liljeblad, Fremia, och Ulrika Stuart Hamilton, Famna.

Sekretessen kring friskolor, rehabilitering som en del i vårdgarantin samt en hel del medskick till den tillträdande regeringen. Det finner du i måndagens debattsvep.

Många äldre är oroliga för att inte bli tagna på allvar när de söker vård för psykiska besvär, skriver Karin Schulz, Mind, Annika von Schmalensée, Attention, och Conny Allaskog, NSPH.

Matsvinn, äldreboenden med torftig miljö och stödlinjer till barn är några av ämnena i dagens debattsvep.

KD tappade bort sina kärnvärden och Socialdemokraterna vågade inte ta konflikt om den ekonomiska politiken. Det är något av det som diskuteras i tisdagens debattsvep.

Valrörelsen dominerar onsdagens debattsvep. Fredrik Kärrholm (M) vill se tuffa tag mot unga kriminella, Johanna Wyckman (L) ifrågasätter digitaliseringen i vården och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) slår ett slag för vindkraften.

SKR ställer sig kritiskt till slutsatserna i Ivos rapport, som kom med svidande kritik mot äldreomsorgen i landets kommuner.
”Jag hade förväntat mig mer av en statlig tillsynsmyndighet när det gäller kvalitet i deras rapporter”, säger äldresamordnare Greger Bengtsson.

Pandemin blottlade den omfattande ålderismen i Sverige. Samhället signalerade till oss: håll er undan, ni behövs inte. Men nu ser vi ett ljus i tunneln, konkreta förändringar är på väg, skriver riksdagsledamöterna Elsemarie Bjellqvist (S) och Barbro Westerholm (L).

Äldreförvaltningen i Stockholm har gått upp i förstärkningsläge efter att 1 500 trygghetslarm slogs ut i förra veckan. Extrainkallad personal arbetar nu för att byta ut larmen.

Vaccinationerna är vägen framåt – men de får inte innebära att arbetsgivarna överträder individens rätt att själv bestämma över sin kropp, skriver Vision. Utöver det diskuteras ordningsregler i skolan, privat skuldsättning och kärnkraft.

Det saknas så mycket personal i Herrljunga kommun att höga chefer ska jobba i äldrevården. Kommundirektör Ior Berglund är redo att kliva in i köket på helger för att avlasta personalen: ”Nu får vi alla kavla upp ärmarna och bidra”.

Fler kommuner behöver bli bättre på att förebygga undernäring bland äldre inom den kommunala omsorgen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Mer än 100 av landets kommuner gör inga kontroller alls av om personal som jobbar med äldre är vaccinerade mot covid-19. Nio kommuner både frågar och omplacerar ovaccinerad personal. Det visar en enkät som SVT har gjort.

Äldreomsorgslyftet behöver omfatta hela äldreomsorgen så att alla medarbetare får chansen att vidareutbilda sig – oavsett arbetsgivare, anställningsform eller anställningsgrad, skriver Karin Liljeblad, senior branschexpert för idéburen välfärd på Fremia.

SKR tycker att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) lägger orimlig arbetsbörda på landets kommuner när de granskar äldreomsorgen. Ivo tillbakavisar kritiken.

Dagens Samhälles genomgång av M-KD-SD-budgeten ger följande lista över nyheter som ligger utanför vad som presenterats tidigare i den avgående regeringens budgetproposition för 2022.

Kommuner säger nej till äldre som behöver omsorg av ekonomiska skäl, skriver Akademikerförbundet som gjort en enkät bland sina medlemmar. M/KD/SD-förslaget att slopa investeringsstödet för bostäder skapar också debatt i dag, liksom antibiotikaresistens.

Även om kostnaderna för demensvård nu verkar sjunka då färre har en diagnos är detta bara kortsiktigt. En minskning av antalet demensdiagnostiserade betyder inte att dessa patienter inte längre existerar. Regioner och kommuner måste därför avsätta mer resurser för vård och omsorg av patienter med kognitiv svikt, skriver forskarna Michael Axenhus, Gösta Bucht och Bengt Winblad.

Missbruksvård, prostatascreening, flyktingpolitik, kriminella gäng samt klimatmötet i Glasgow. Det är några av de ämnen som debatterats de senaste dagarna.

När en AI-robot lägger schemat ska resultatet bli mer rättvist för personalen – men den nya tekniken har väckt starka reaktioner. Helsingborg har lagt grovjobbet i datorns händer och sparat resurser.

Hur får vi verksamheter att ta till sig nya arbetssätt? Hur får vi människor att pröva nya vägar?

Halmstads kommun har gjort en polisanmälan sedan en anställd inom hemtjänsten gått till jobbet med covid-19.

Underbemanning och bristande rutiner. Ett äldreboende i Örebro kritiseras av både kommunen och Ivo, men slipper böter eftersom ett nytt bolag tar över driften den här veckan.

Äldrenämnden i Göteborg beslutade nyligen att stoppa allt ensamarbete inom hemtjänsten i utsatta områden i staden.

Åtta av tio östeuropeiska byggföretag har brutit mot svenska lagar och avtal, visar Byggmarknadskommissionens granskning. Anställ fler chefer i äldreomsorgen, skriver Vision och skolans dåliga resurser i Göteborg leder till kriminalitet, skriver en lärare. Rasism i skolan och neurologbrist är andra ämnen i dagens debattsvep.

Förutsättningarna för att bygga ut förnybar el, skolans sex- och samlevnadsundervisning, arbetskraftsinvandring och vinster i skolan är några av ämnena som debatteras på onsdagmorgonen.

Rapporter om missförhållanden gör att Linköping akut bryter avtalet med Attendo för äldreboendet Ånestad. ”Jag är väldigt upprörd”, säger äldrenämndens ordförande Liselotte Fager (KD). Men Attendo säger till Dagens Samhälle att verksamheten fungerar väl.

Matens roll måste lyftas i utredningen om en ny äldreomsorgslag, anser Livsmedelsakademin. SKR lyfter brister i den pågående utredningen om skolans huvudmannaskap, och Ebba Busch skriver om hur KD vill jobba med äldreomsorgsfrågor. Skuldsättning och oro bland npf-föräldrar är andra ämnen på dagens debattsidor.

Kommuner och regioner tvingas hasta fram nya arbetsmiljöprojekt i höst för att få del av ett nytt riktat statsbidrag på 295 miljoner. Kritiken mot statens hantering är skarp. ”Det här är detaljstyrning från staten som gör det väldigt svårt att använda pengarna på ett viktigt område”, säger Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på SKR.

Antalet äldre över 80 år ökar med 270 000 fram till 2030. Vi ser möjligheten att klara denna utmaning, utveckla äldreomsorgen och ta den in i framtiden, skriver Michael Ländin ordförande för omsorgsnämnden (S) och Mattias Ask chef för omsorgsförvaltningen i Kalmar.

Under pandemin har färre personer fått tillgång till den rehabilitering de har behov av. För att säkerställa att kommunerna lever upp till sitt uppdrag behövs en nationell kraftsamling för en jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering, skriver Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter.

Att möta dem som drabbats hårt av besöksförbudet i äldreomsorgen har varit tungt för socialministern, som under det intensiva pandemiåret själv blev cancerpatient. Nu nämns hon som partiledarkandidat och säger att hon är bekväm i rampljuset. 

Den nyss uppkomna regeringskrisen tas upp på dagens debattsidor av en statsvetare och en ekonomhistoriker. Sveriges Stadsmissioner skriver om metoder för att minska hemlöshet. Äldreomsorgens och skolans arbetsvillkor tas upp av lokala debattörer.

Dagens prövning av misstroendeförklaringen mot regeringen debatteras förstås, men också Centerpartiets hållning till vinster i välfärden. Andra ämnen i debatten denna måndag är höghastighetståg, pensionssystemet, skatter och äldrevården.

Stress och ad-hoc-lösningar – oacceptabla arbetsvillkor i omsorgen måste bort. Det anser nationella samordnaren Göran Johnsson som ilsknat till över kvinnors dåliga arbetsmiljö och kräver handling. ”Lägstanivån är helt enkelt för låg.”

Ska fler vilja välja vård- och omsorgsarbete behöver utbildningsnivån höjas och ledarskapet stärkas. Dessutom måste trygga anställningsvillkor och god arbetsmiljö skapas och ny teknik tas tillvara. Det skriver den särskilde utredaren Göran Johnsson som överlämnar sitt betänkande med 38 förslag för en hållbar kompetensförsörjning till regeringen i dag.

Smutskastning i politiken, tandvård för äldre, förmögenhetsskatten och höghastighetståg. Det är några av ämnena i tisdagens debattflöde.

Heltid och sunda scheman är grundläggande för att äldreomsorgen ska kunna rekrytera i framtiden. Den slutsatsen drar regeringens utredare Göran Johnsson: ”Det här med delade turer kan man inte hålla på med.”

Liten nytta för kommunerna av öppna jämförelser, visar Riksrevisionens granskning.

Språkkrav för jobb i omsorgen diskuteras på många håll i landet. I Botkyrka erbjuds den som inte klarar språktestet en kurs – i Sölvesborg blir det oftast tvärstopp. ”Det är inte vårt uppdrag”, säger Robert Lidén (SD), om språkutbildning.

Äldreomsorgen får över 14 miljarder kronor i riktade statsbidrag i år. Men nästa år försvinner 8 av dem. SKR varnar i ekonomirapporten för risken att statsbidragen driver upp kostnaderna i äldreomsorgen till ohållbara nivåer.

Vårdbiträden sämst – arbetsterapeuterna bäst. Nya mätningar visar på stora skillnader mellan kommunerna vad gäller hygienrutiner i vård och omsorg, även om de blivit bättre på att följa reglerna.

Kommunerna och enskilda äldreboenden lämnades i sticket och fick klara sig bäst de kunde i början av pandemin, konstaterar norska koronakommisjonen.

Med hjälp av ett nytt system för dokumentation ska äldreomsorgen i Göteborg få bättre koll på virusutbrott. “Nu vet vi att vi kan mota maginfluensa i dörren” säger chefen Babbs Edberg.

Var fjärde skör, multisjuk äldre person som vårdats på sjukhus skrivs in på nytt en kort tid efter. Det är lika vanligt i dag som för tio år sedan, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Coronakommissionens expert på åldrande tror att den skarpa kritiken av brister i äldreomsorgen kommer att leda till förändringar. – Men det kan bli svårt att få fram de pengar som krävs, säger Mats Thorslund.

Samhällets uppgift är att skydda befolkningen mot kriser och varje familjemedlem är betydelsefull. För att skydda samhällets äldre mot framtida pandemier krävs en hållbar kommunal sjukvårdsreform enligt ädelreformens intentioner, skriver de miljöpartistiska språkrören för Gröna seniorer riks och Gröna seniorer Skåne.

”Massaker”, sa Jimmie Åkesson och sedan var det slut med borgfreden. Men äldrevårdsfrågan kan leda till ökad sysselsättningen för nyanlända. Och en omstart för social ingenjörskonst.

Det goda samarbetet mellan privata vårdföretag och offentliga vårdgivare under coronapandemin borde utgöra en nystart i debatten. Vi behöver diskutera mer komplexa frågor som helhetsansvaret för patientens tillfrisknande, replikerar Gabriel Kroon (SD) till Anna Starbrink.

Under krisen motbevisas klagosångerna om den privata vården. Den vård som drivs i privat regi hjälper till och delar bördan för coronapandemin, tillsammans med regionens egenregi-sjukvård, skriver hälso- och sjukvårdsregionrådet i Region Stockholm, Anna Starbrink (L).

Äldre svenskar har högst frakturrisk i världen. Varannan kvinna och var fjärde man kommer någon gång under sin livstid att drabbas av en benskörhetsrelaterad fraktur. Ett strukturerat omhändertagande, så kallade ”frakturkedjor”, sparar både pengar, lidande och liv. Ändå är det bara ett fåtal regioner som har implementerat frakturkedjor, skriver Alexandra Charles von Hofsten och Mattias Lorentzon.

Dags för Socialstyrelsens årliga brukarundersökning i äldreomsorgen. Den enkät som många kommuner använder för att mäta kvaliteten. Men vad är egentligen resultaten värda, när det inte är de gamla själva som svarar på enkäten? Inte mycket, menar Barbro Lindberg och Jan-Olof Hedbom (S) i Täby.

Att gamla och sjuka idag kan höra hemtjänsten komma i dörren och inte säkert veta om det blir vård eller vanvård, begriplig personal eller språkförbistringar, det är ett förfall som inte anstår ett modernt välfärdsland.

Allt fler människor med mångkulturell bakgrund behöver nu demensomsorg här. Det innebär ibland behov av omsorg med kulturell profil, men det är viktigt att den personcentrerade omsorgen inte överges, skriver Mahin Kiwi, medicine doktor.

Fler äldre vårdas i dag i hemmet, detta ställer helt andra krav än tidigare. En god jämlik vård till svårt sjuka kräver att vi satsar på den nära kommunala hälso- och sjukvården, skriver Lena Östholm-Munkberg (MP).

En ny boendeform för demenssjuka planeras i Sverige. Både i Vellinge och i Borås finns förslag på demensbyar enligt en nederländsk modell. Vi är dock tveksamma till om det är en lämplig lösning för de behov vi ser i vårt land. Långt effektivare vore att utveckla verksamheten inom den befintliga omsorgen, skriver Pär Rahmström, ordförande i Demensförbundet.

Vi välkomnar regeringens satsning på sköra äldre men vi beklagar att den låst fast sig vid åsikten att äldrevård främst ska utföras i primärvården. Hela vårdkedjan måste förändras och förbättras för att sköra äldre ska kunna garanteras en god vård, skriver Sverigedemokraternas socialpolitiske talesperson Per Ramhorn och riksdagsledamot Ann-Christine From Utterstedt.

Samtal och kommunikation är inte bara något man använder i vården, utan något som kan vara omvårdnad i sig. Därför krävs mer fokus på interaktion i omsorgen om personer med demens, skriver forskare.

Undersköterska är både det vanligaste och ett av de viktigaste yrkena i Sverige, inte minst i framtiden när en allt större andel av befolkningen blir äldre och antalet undersköterskor – som det ser ut just nu –- blir färre. En undersköterskelegitimation skulle säkra kvaliteten och stärka patientsäkerheten.

Pensionsgruppen har ju genom sin blotta existens under årtionden och olika regeringar på egen hand bevisat att den institutionaliserats och blivit formell. Men det är naturligtvis bekvämt för de inblandade att gruppen anses vara informell. Då slipper man insyn och offentlighetsprinciper.

Utveckling av den nära vården i ett nära samarbete mellan kommunen och landstinget i en sammanhållen vårdkedja innebär trygghet för patienten och anhöriga. Våra äldre och multisjuka ska inte behöva slussas runt mellan olika vårdinstanser och vårdaktörer eller vårdinrättningar.

Det kommer inte att bli bättre än så här om inte statens bidrag till kommunerna ökar avsevärt och om inte någon regering sätter ner foten och säger att kommunerna ska gå före när det gäller att infria riksdagens jämställdhetsmål, skriver Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson och riksdagskandidat (Fi).

Sent debuterad posttraumatisk stress hos äldre överlevare från världens konflikter bär likheter med demenssjukdom, vilket skapar risk för felaktig behandling i omsorgen, skriver psykologen och författaren Frida Johansson Metso.

Ella Bohlin (KD) hävdar att patientansvarig läkare ger kontinuitet i vården. Så enkelt är det dock inte, skriver läkaren Jona Elings Knutsson i en slutreplik.

Med ett återinförande av en namngiven patientansvarig läkare ökar patientens trygghet och kontinuitet i vården, skriver Ella Bohlin (KD) i en replik till DS krönikör Jona Elings Knutsson.

Vi uppskattar politikernas engagemang för bensköra patienter, skriver 1,6 & 2,6 miljonerklubben i en slutreplik till Ella Bohlin (KD).

Följderna av benskörhet kostar årligen Stockholms skattebetalare miljardbelopp och orsakar enormt lidande. I stället för att strukturera och organisera en väl fungerande vård för bensköra väljer ansvariga politiker och tjänstemän i alltför hög utsträckning att skjuta ifrån sig ansvaret och blunda för problemen. Detta måste få ett slut.

Inför ett slags jourhavande tantombud eller rusta upp vården så att alla tusentals sjuka tanter vars intressen inte tillvaratas av någon får den vård och den hjälp de ska ha, skriver Jona Elings Knutsson, apropå en Lex Maria-anmälan i Helsingborg.

Den nya modell för vårdval för äldre som alliansen vill införa i Stockholm kommer att försämra vården och öka kostnaderna. Socialdemokraterna föreslår i stället ökad samverkan mellan vårdgivarna.

Det är dags att digitalisera landets äldreboenden. Användarna ska erbjudas lösningar som passar just dem och som stärker kvalitén dygnet runt. Vi uppmanar därför alla kommuner att anta rekommendationen från SKL om ökad kvalitet i särskilt boende.

Undernäring är vanligt på äldreboenden, men dietistledd handledning kan förbättra måltidsmiljön och ge positiva effekter på minnesförmågan – samtidigt som personalen får bättre förutsättningar att jobba med förändring.

Ökad säkerhet och trygghet för medborgaren, bättre kontinuitet och uppföljning, färre vårdkontakter och mindre spring hemma hos den som har behov av sjukvård i hemmet. Det är fördelarna med att kommunerna tar över ansvaret för hemsjukvården.

Kommunal och SKL presenterar på onsdagen en avsiktsförklaring. Med gemensamma förslag vill vi höja kompetensen och säkra kompetensförsörjningen i äldreomsorg och hälso- och sjukvården. Det är en modell för yrkesutveckling som tydliggör yrkesrollerna för vårdbiträden, undersköterskor och undersköterskor med specialistutbildning.

Idag får många äldre inte tillgång till den rehabilitering de har rätt till. Många tvingas därför uppsöka akutmottagningar helt i onödan. En lösning är att inrätta MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering, i alla landets kommuner och därmed höja kvaliteten och patientsäkerheten.

Många sjuksköterskor vill specialisera sig inom vård av äldre. Men hälften hoppar av redan under första terminen. Vi som bedriver utbildningarna har lagt ner stor kraft på att förstå problemet och bilden som framkommer är att det beror på bristande stöd från arbetsgivare.

Många äldre skadas eller far illa av sin läkemedelsbehandling – helt i onödan. Apoteken kan öka tryggheten, avlasta både sjukvård och hemtjänst och samtidigt minska samhällskostnaden.

Väntetiderna på akuten ökar i hela landet och akut sjuka äldre får vänta oförsvarligt länge på hjälp. Ett mer kompetent mottagande redan på akutmottagningen skulle minska lidandet, ­antalet inläggningar och korta vårdtiderna, skriver Gösta Bucht, SPF Seniorerna.

IVO har nu konstaterat det Demensförbundet vetat sedan närmare 30 år tillbaka – bemanningen på äldreboenden är i många kommuner otillräcklig. SKL ska ta fram rekommendationer och vi vill med stor envishet återigen framföra vårt krav på en lag om minimibemanning.

Den åldrande befolkningen ökar och därmed också uppgiften att ta hand om äldres tandhälsa. Om vi ska klara av morgondagens tandvård måste hela den samlade tandvårdens resurser användas, menar Privattandläkarna, som har tagit fram en rapport på temat uppsökande tandvård.

Andelen äldre i befolkningen ökar, majoriteten av dem har egna tänder eller implantat som behöver omvårdnad. Under den period då du själv ansvarar för men inte orkar eller klarar att sköta din mun är risken störst att munhälsan snabbt försämras, med bestående men som följd. I dag lanserar vi ett handlingsprogram för hur vi tillsammans vill rädda sköra äldres tänder.

Hälso- och sjukvårdens intensiva kunskapsutveckling kommer bara patienterna till del om kunskapen sprids och används. För att sköra, multisjuka äldre personer med allvarliga kroniska sjukdomar ska kunna få rätt hälso- och sjukvård krävs därför att kommunerna stödjer all personal i att upprätthålla sin kompetens – också fysioterapeuterna. Här brister kommunerna, skriver professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna.