Äldresjukvård

Även om kostnaderna för demensvård nu verkar sjunka då färre har en diagnos är detta bara kortsiktigt. En minskning av antalet demensdiagnostiserade betyder inte att dessa patienter inte längre existerar. Regioner och kommuner måste därför avsätta mer resurser för vård och omsorg av patienter med kognitiv svikt, skriver forskarna Michael Axenhus, Gösta Bucht och Bengt Winblad.

Hur får vi verksamheter att ta till sig nya arbetssätt? Hur får vi människor att pröva nya vägar?

Under pandemin har färre personer fått tillgång till den rehabilitering de har behov av. För att säkerställa att kommunerna lever upp till sitt uppdrag behövs en nationell kraftsamling för en jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering, skriver Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter.

Att möta dem som drabbats hårt av besöksförbudet i äldreomsorgen har varit tungt för socialministern, som under det intensiva pandemiåret själv blev cancerpatient. Nu nämns hon som partiledarkandidat och säger att hon är bekväm i rampljuset. 

Var fjärde skör, multisjuk äldre person som vårdats på sjukhus skrivs in på nytt en kort tid efter. Det är lika vanligt i dag som för tio år sedan, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Coronakommissionens expert på åldrande tror att den skarpa kritiken av brister i äldreomsorgen kommer att leda till förändringar. – Men det kan bli svårt att få fram de pengar som krävs, säger Mats Thorslund.

Samhällets uppgift är att skydda befolkningen mot kriser och varje familjemedlem är betydelsefull. För att skydda samhällets äldre mot framtida pandemier krävs en hållbar kommunal sjukvårdsreform enligt ädelreformens intentioner, skriver de miljöpartistiska språkrören för Gröna seniorer riks och Gröna seniorer Skåne.

Det goda samarbetet mellan privata vårdföretag och offentliga vårdgivare under coronapandemin borde utgöra en nystart i debatten. Vi behöver diskutera mer komplexa frågor som helhetsansvaret för patientens tillfrisknande, replikerar Gabriel Kroon (SD) till Anna Starbrink.

Under krisen motbevisas klagosångerna om den privata vården. Den vård som drivs i privat regi hjälper till och delar bördan för coronapandemin, tillsammans med regionens egenregi-sjukvård, skriver hälso- och sjukvårdsregionrådet i Region Stockholm, Anna Starbrink (L).

Äldre svenskar har högst frakturrisk i världen. Varannan kvinna och var fjärde man kommer någon gång under sin livstid att drabbas av en benskörhetsrelaterad fraktur. Ett strukturerat omhändertagande, så kallade ”frakturkedjor”, sparar både pengar, lidande och liv. Ändå är det bara ett fåtal regioner som har implementerat frakturkedjor, skriver Alexandra Charles von Hofsten och Mattias Lorentzon.

Allt fler människor med mångkulturell bakgrund behöver nu demensomsorg här. Det innebär ibland behov av omsorg med kulturell profil, men det är viktigt att den personcentrerade omsorgen inte överges, skriver Mahin Kiwi, medicine doktor.

Fler äldre vårdas i dag i hemmet, detta ställer helt andra krav än tidigare. En god jämlik vård till svårt sjuka kräver att vi satsar på den nära kommunala hälso- och sjukvården, skriver Lena Östholm-Munkberg (MP).

Samtal och kommunikation är inte bara något man använder i vården, utan något som kan vara omvårdnad i sig. Därför krävs mer fokus på interaktion i omsorgen om personer med demens, skriver forskare.

Pensionsgruppen har ju genom sin blotta existens under årtionden och olika regeringar på egen hand bevisat att den institutionaliserats och blivit formell. Men det är naturligtvis bekvämt för de inblandade att gruppen anses vara informell. Då slipper man insyn och offentlighetsprinciper.

Ella Bohlin (KD) hävdar att patientansvarig läkare ger kontinuitet i vården. Så enkelt är det dock inte, skriver läkaren Jona Elings Knutsson i en slutreplik.

Med ett återinförande av en namngiven patientansvarig läkare ökar patientens trygghet och kontinuitet i vården, skriver Ella Bohlin (KD) i en replik till DS krönikör Jona Elings Knutsson.

Vi uppskattar politikernas engagemang för bensköra patienter, skriver 1,6 & 2,6 miljonerklubben i en slutreplik till Ella Bohlin (KD).

Följderna av benskörhet kostar årligen Stockholms skattebetalare miljardbelopp och orsakar enormt lidande. I stället för att strukturera och organisera en väl fungerande vård för bensköra väljer ansvariga politiker och tjänstemän i alltför hög utsträckning att skjuta ifrån sig ansvaret och blunda för problemen. Detta måste få ett slut.

Inför ett slags jourhavande tantombud eller rusta upp vården så att alla tusentals sjuka tanter vars intressen inte tillvaratas av någon får den vård och den hjälp de ska ha, skriver Jona Elings Knutsson, apropå en Lex Maria-anmälan i Helsingborg.

Kommunal och SKL presenterar på onsdagen en avsiktsförklaring. Med gemensamma förslag vill vi höja kompetensen och säkra kompetensförsörjningen i äldreomsorg och hälso- och sjukvården. Det är en modell för yrkesutveckling som tydliggör yrkesrollerna för vårdbiträden, undersköterskor och undersköterskor med specialistutbildning.

Idag får många äldre inte tillgång till den rehabilitering de har rätt till. Många tvingas därför uppsöka akutmottagningar helt i onödan. En lösning är att inrätta MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering, i alla landets kommuner och därmed höja kvaliteten och patientsäkerheten.

Många sjuksköterskor vill specialisera sig inom vård av äldre. Men hälften hoppar av redan under första terminen. Vi som bedriver utbildningarna har lagt ner stor kraft på att förstå problemet och bilden som framkommer är att det beror på bristande stöd från arbetsgivare.

Den åldrande befolkningen ökar och därmed också uppgiften att ta hand om äldres tandhälsa. Om vi ska klara av morgondagens tandvård måste hela den samlade tandvårdens resurser användas, menar Privattandläkarna, som har tagit fram en rapport på temat uppsökande tandvård.

Andelen äldre i befolkningen ökar, majoriteten av dem har egna tänder eller implantat som behöver omvårdnad. Under den period då du själv ansvarar för men inte orkar eller klarar att sköta din mun är risken störst att munhälsan snabbt försämras, med bestående men som följd. I dag lanserar vi ett handlingsprogram för hur vi tillsammans vill rädda sköra äldres tänder.

Hälso- och sjukvårdens intensiva kunskapsutveckling kommer bara patienterna till del om kunskapen sprids och används. För att sköra, multisjuka äldre personer med allvarliga kroniska sjukdomar ska kunna få rätt hälso- och sjukvård krävs därför att kommunerna stödjer all personal i att upprätthålla sin kompetens – också fysioterapeuterna. Här brister kommunerna, skriver professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna.

Mer än var tredje patient som får sjukvård i sitt hem drabbas av en vårdskada. Det visar de första resultaten från en granskning av journaler i hemsjukvården.

Regeringens planerade höjning av åldergränsen i tandvårdsförsäkringen begränsar valfriheten och dessutom finns det andra patientgrupper som har större behov av pengarna. Riktat stöd mot grupper av unga och äldre är ett betydligt bättre sätt att höja den svenska tandhälsan.

MP och S i Stockholms läns landsting kräver att planerna på vårdval inom geriatriken stoppas. Vi säger nej till att ytterligare slå sönder vårdkedjan för äldre, fler icke samordnade vårdkontakter samt längre väntetider på akuten.

Hörselskadades Riksförbund uppmanar nu Sveriges landsting och regioner att erbjuda personer som är 67 år och äldre regelbundna hörseltester – så kallad hörselscreening. Det lönar sig för både individ och samhälle.

Situationen för de mest sjuka äldre är en tragedi och en onödigt resursslukande verksamhet för kommuner och landsting. Enligt våra beräkningar skulle kostnader på cirka 4 miljarder årligen kunna frigöras om det gick att undvika onödiga sjukhusvistelser. För detta krävs bättre samsyn mellan huvudmännen.

En viktig förebyggande hälsoåtgärd för äldre är vaccinationer, men i dag finns inget nationellt vaccinationsprogram för denna åldersgrupp i Sverige. I stället skiljer sig kostnaderna, informationen och tillgången till vaccination åt i landet. Nu måste ett nationellt program införas.

När ska vi börja behandla våra äldre som lider av demens med den värdighet de förtjänar? Det finns ett enormt behov av geriatrisk kompetens inom vården. Trots detta blir de geriatriska vårdplatserna bara färre och färre och som en följd av detta minskar givetvis antalet läkare som utbildar sig inom geriatriken.

Att förbättra undersköterskornas villkor är avgörande för att nuvarande personal ska orka och stanna kvar i yrket, och för att klara framtidens utmaningar. 160 000 undersköterskor behöver rekryteras till 2035.

Vi är många som vill bestämma över vårt eget slut. Läkare måste få rätt att hjälpa sina patienter att dö på ett värdigt sätt.

Det är sorgligt att handikapprörelsen säger nej till aktiv dödshjälp. Även en människa med ett handikapp kan drabbas av en plågsam obotlig sjukdom som till exempel ALS och vilja slippa kvävas till döds, skriver författaren Inga-Lisa Sangregorio i en replik till DHR och KD.

Vårdcentralerna kommer att få mer pengar för patienter som har ett större behov av vård, till exempel äldre och multisjuka. Tack vare vårdvalet säkerställer vi så att samarbetet mellan geriatriken, husläkaren och närsjukvårdsteamet i Stockholm fungerar.

Att öppna dörren för att det i Sverige ska bli tillåtet med aktiv dödshjälp är att ge vården en helt annan och motsatt uppgift än den har i dag. En människas liv eller värde ska inte mätas i pengar.

Någon borde utreda hur mycket av resurserna i vård och omsorg som binds i att förlänga livet och lidandet för gamla och svårt sjuka som bara ser fram mot en sak: att slippa vakna på morgonen.

Vårdval inom geriatriken är inte lösningen på situationen för länets sköra äldre. Vänsterpartiet vill istället se förebyggande insatser, bättre samordning av vård och omsorg, och större äldrevårdskompetens i primärvården. Vår lösning stavas äldrevårdcentraler och mobila uppsökande vårdteam.

Vi välkomnar att primärvården lyfts fram som den viktigaste aktören i utredningen om en effektivare sjukvård. För sköra äldre är den hälso- och sjukvård som ges i primärvården central. Därför behövs det ett perspektivskifte inom sjukvården så att den delen garanteras mer resurser och kompetens. Det skriver Sineva Ribeiro och Christina Tallberg, ordförande i Vårdförbundet respektive PRO.

Det skrivs mycket om brist på sjuksköterskor och läkare, men ett långt större fokus bör läggas på kvalitet och nytänkande. Såväl akutbesök som slutenvård hade kunnat undvikas om ett större mått av samarbete för patientens bästa tillämpades – inte minst när det gäller äldre patienter, skriver Maj-Britt Elmvik, leg apotekare.

Är det vi ser nu en vändning för hälso- och sjukvårdspolitik i länet? Är det så att Alliansen, i och med att Filippa Reinfeldt lämnat landstingshuset, erkänner att ojämlik tillgång till vård är kostsamt både för människor och för landstingets plånbok? Miljöpartiet gläds åt sista tidens vårdreformer i Stockholm.

De borgerliga partierna, S och MP har kommit överens om ett nytt ersättningssystem för vårdvalet i Stockholms län. Husläkarmottagningarna ska ges bättre möjligheter att erbjuda alla en tillgänglig och jämlik primärvård. Politikerna i Stockholms läns landsting visar nu vägen som andra landsting borde följa, skriver Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande.

God och näringsrik mat är inte bara en fråga om överlevnad utan också om anständighet. Vi uppmanar därför landets kommuner till ett fördjupat samarbete med forskare och näringslivet så att de som tar hand om våra äldre kan göra ett ännu bättre arbete.

Munhälsa och tandvård för äldre är ett angeläget men eftersatt område. Det krävs åtgärder för att förbättra tandvårdsstöden och stärka äldres munhälsa, visar en ny rapport från Myndigheten för vårdanalys.

Den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre är ett växande problem för såväl den äldre som för hemtjänsten. Nu behövs insatser av beslutsfattare och chefer för att skapa tydliga riktlinjer för hur alkoholkonsumtionen bland äldre ska hanteras. Det skriver biståndsorganisationen Hela Människan, en alkoholläkare och Folkpartiets äldrepolitiska talesperson.

I stället för att ge lättvindiga argument för att införa vårdval för geriatriken i Stockholms län borde de styrande allianspolitikerna diskutera de verkliga problemen inom äldrevården. Denna inriktning kommer bara att ytterligare påskynda privatiseringen av sjukvården och vinstdrift och ofullkomliga ersättningssystem skapar kvalitetsbrister och ojämlikhet i vården.

Landstingens ekonomiska underskott kan minskas om fysioterapeuter används bättre inom hälso- och sjukvården. Därför uppmanar vi landstingen att ta tillvara den kraft som fysioterapeuterna besitter och de goda exempel som finns.

Det är inte värdigt för våra äldre att de i onödan ska vara kvar på sjukhusen när de är färdigbehandlade. Landstingen, regionerna och kommunerna måste skärpa till sig och sluta spela Svarte Petter med våra äldre. Lagstiftning som stärker omsorgen och vården om våra äldre måste komma på plats.

Nu inför Alliansen vårdval för geriatriken i Stockholms län. Det är en värdighetsreform för de av våra invånare som har levt längst.

Äldreomsorgen i Sverige är väl utbyggd och Sverige har ett internationell sett framstående sjukvårdssystem. Därför är det angeläget att också vården av de mest sjuka äldre fungerar så bra som människor har rätt att förvänta sig.

Det är dags att låta kommunernas sjuksköterskor styra användandet av dospackade läkemedel. En sådan förändring innebär ökad säkerhet för patienterna, en bättre arbetsmiljö i äldreomsorgen, mindre bortslösade läkemedel och därmed också en minskad läkemedelsnota för samhället.

Hur ska en människas upplevelse av sjukvård värderas? Inte alls, verkade länge vara svaret från vetenskapen. Nu tycks en omsvängning ske. I Skaraborg har ett mobilt närvårdsteam med geriatriker och två specialistsjuksköterskor minskat de äldres akutbesök, inläggningar och sjukhusdygn – med 80 till 90 procent.

Övervikt är ofta i fokus. Problemen med undernäring uppmärksammas tyvärr mer sällan. Detta trots att undernäring leder till onödigt lidande för de patienter som drabbas och att samhällskostnaden är lika stor eller till och med större än den för övervikt.

SVT har i en granskning nyligen larmat om att över 100 000 äldre skadas varje år av fallolyckor. Det visar vilket stort behov det finns av fysioterapeuternas outnyttjade kunskap och kompetens i det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen. Ett framgångsrikt exempel på det finns i Nacka.

Varje dag tar en person över 65 livet av sig. Det är liv som hade kunnat räddats. I dag onsdag på internationella äldredagen vill vi uppmana politiker, myndigheter och intresseorganisationer att fokusera på äldres psykiska ohälsa och depressioner, skriver sammanlagt 27 undertecknare från olika organisationer och delar av samhället.

Ett stort problem är att många patienter – ofta sköra, äldre personer – tvingas ligga på sjukhus för länge. Det innebär sämre vård, livskvalitet och trygghet. En effektivare utskrivningsprocess skulle frigöra vårdplatser till patienter med större behov. Skattebetalarna skulle också få ut mer vård och omsorg för pengarna, visar läkarförbundet i en ny rapport.

Larmrapporterna om att de offentliga finanserna pressas svårt av att vi lever allt längre är kraftigt överdrivna. Rapporterna har systematiskt underskattat det sätt på vilket hälsan stiger i takt med att livslängden ökar, skriver Nima Sanandaji i en ny bok som släpps i dag tisdag.

Behovet av läkare med specialistkunskap om äldres sjukdomar ökar stort när befolkningen åldras. Trots uppmaningar från Socialstyrelsen har frågan inte prioriterats. Nu måste regeringen ta fram fler utbildningsplatser för geriatriker, skriver Gösta Bucht på Sveriges Pensionärsförbund.

Barn omfattas av vaccinationsprogram. Men det gör inte de äldre. Ändå finns det goda möjligheter till bättre hälsa med vaccinationer mot influensa, lunginflammation och bältros.

Det finns ingen snabb och enkel lösning på problemet med överbeläggningar på sjukhusen. Det som krävs istället är att regeringen tar ett helhetsgrepp för att lösa ett systemfel inom den svenska sjuk- och äldrevården, skriver Gösta Bucht, talesperson för vård och omsorg på SPF och professor emeritus i geriatrik.

Den medicinska frontlinjeforskningen borde inte bara handla om molekylärbiologiska landvinningar. Den borde också handla om att göra inbrytningar i nya territorier där behovet av ny kunskap är särskilt stort. Ett sådant dåligt utforskat territorium är vården av de äldsta.

Varför är det alldeles tyst om en av Sveriges dyraste sjukdomar som drabbar 50 procent av kvinnorna men där endast 15 procent av dem får en diagnos? Kan det bero på att den drabbar en tyst grupp i samhället - äldre kvinnor?

Regeringen har lagt fram ett brett åtgärdsprogram för en förbättrad demensvård. Det övergripande målet är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna vara så delaktiga som möjligt i beslutsfattandet om sina egna liv.

Regeringen och SKL har kommit överens om konkreta mål för hur vården och omsorgen ska bli bättre för de mest sjuka äldre. Nu ser vi resultaten på en rad olika områden som till exempel kraftigt förbättrad demensvård.

Våra siffror talar sitt tydliga språk: Äldre får sämre läkemedelsbehandling än yngre. Och kvaliteten på äldrevården avgörs av vilken kommun man bor i och hur många läkare man har, skriver Karl Erik Olsson och Curt Persson.

Personer i hög ålder som drabbas av flera sjukdomar har svårt att få den vård och omsorg som de behöver. Vi ser att det behövs mer av helhetsperspektiv. Det måste bli ett slut på punktvisa insatser utan sammanhang för de mest sjuka äldre.