Akut vårdplatsbrist

Arbetsgivare måste sluta jaga småfel med rödpenna och värna det ämbetsmannaetos som ligger i vår tradition, skriver organisationsforskaren Louise Bringselius. Svepet handlar också om kvinnojourer, Ukraina och sjukvården.

Har Ivo blivit tuffare i sina beslut eller tappet tilliten? Chefredaktör Christina Kennedy ser en förtroendeklyfta växa fram.

Covid, influensa och RS-virus – och lägg till det personalbrist. Stabsläge har blivit svaret när sjukhusen ska klara verksamheten under tuffa förhållanden. Men Sahlgrenska tycker sig ha hittat en bättre modell.

Brist på vårdplatser, effektiviseringar, läkemedel och hedersförtryck är ämnen i dagens och helgens debatt. Där finns också ett upprop från Greta Thunberg.

Samtliga regioner kritiseras hårt av Ivo för personalbrist, överbeläggningar och dålig planering. Men granskningen får nu mothugg. ”Tillsynen är av begränsat värde och slutsatserna lite väl långtgående”, säger Mikael Johansson (M), ordförande i Kronobergs regionstyrelse.

Betyget är allt annat än bra när Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) granskat 27 akutsjukhus i landet. Samtliga kritiseras för brist på personal och vårdplatser, och Ivo bedömer att patientsäkerheten inte kan garanteras. ”Det här får inte bli ett normalläge”, säger generaldirektör Sofia Wallström.

Bristen på vårdpersonal och vårdplatser oroar regeringen. Nu ska Socialstyrelsen föreslå hur bristen på vårdpersonal kan åtgärdas.
Regeringen vill också inrätta en haverikommission som ska utreda självmord.

När Ivo krävt minst 612 vårdplatser på Akademiska sjukhuset har domstolar satt stopp. Nu vill generaldirektör Sofia Wallström att högsta instans ska låta Ivo precisera hur många vårdplatser sjukhusen måste ha. ”Läget är så allvarligt att det krävs skarpa beslut.”

Redan före julruschen slogs rekord i överbeläggningar. I 16 regioner är läget nu värre än före pandemin, främst för att det saknas sjuksköterskor. Och att hyra in personal har blivit allt svårare.
Sjukvårdsdirektören i den region som knappt har några överbeläggningar alls pekar ut en avgörande framgångsfaktor.
• Hela listan. Så stor är vårdplatsbristen i din region.

Trycket på sjukvården ökar – flera sjukhus är i stabsläge. Sahlgrenska sjukhuset sliter med vårdplatsbrist men väljer en annan metod för att klara situationen.

30 nya vårdplatser – eller böter på 20 miljoner kronor. Det var kravet från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) till Region Uppsala och Akademiska sjukhuset. Men nu upphäver kammarrätten beslutet.

Patienter på Sunderby sjukhus utanför Luleå får vänta alldeles för länge på att läggas in på vårdavdelning. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) kräver nu snabb förbättring och hotar med stort vite för Region Norrbotten.

En ny SNS-rapport pekar på hur kapacitetsbrist i vården ligger bakom överdödlighet och hur ansvaret kan analyseras. Debatten denna tisdag handlar också om lokalt ansvar för klimatanpassningen, om klyftan mellan stad och land och om den föreslagna familjeveckan.

Sjukvård handlar om att ge sjuka människor vård. Det fungerade fram till mitten av 1980-talet då New Public Management (NPM) infördes. Begrepp som värdegrund, verksamhetskontroll, chefsutveckling, styrsystem och datorisering har sedan dess tagit över verksamheten och patienten står inte längre i centrum. NPM har förstört sjukvården.

Makthavarna plågas av att sjuka människor söker vård på fel sätt i stället för att acceptera att människan är en "vara" med vilja och känslor.

Sverige har flest antal läkare och sjuksköterskor per invånare bland OECD-länderna. Ändå råder personalbrist, vilket orsakar vårdplatsbrist. Stängda vårdavdelningar är bara ett symtom på ett i grunden felkonstruerat system. Sjukhusvården bör ledas och genomföras av en organisation eller bolag som ägs och drivs av intressenterna själva, det vill säga vårdgivarna, patienterna och betalarna.

Läkare på både akutmottagning och klinik förskjuter hela tiden medicinska och etiska gränser när de tvingas prioritera hårt mellan svårt sjuka patienter. För att lösa problemen krävs ett brett angreppssätt.