Agenda 2030

Vi välkomnar högre krav på hållbarhet i samhällsbyggnadsbranschen och är beredda att möta dessa. Men då behöver vi rätt regelverk, skriver debattörer från Västsvenska handelskammaren.

Statlig vård, svensk kulturkanon och svenskkunskaper i arbetslivet är några av de ämnen som debatteras på tisdagen.

Ska vi klara målen i Agenda 2030 behöver staten hålla i rodret. Länsstyrelserna kan planera åtgärder i samverkan med kommuner och regioner, föreslår Roger Bydler, Klimatriksdagen.

Genom att upphandla kan varje kommun bestämma hur många elsparkcyklar som är lagom för de lokala förutsättningarna, skriver Maria Stenström, 2030-sekretariatet.

Det kommer att krävas betydligt mer arbete för att säkra grundvatten av god kvalitet, skriver Sveriges geologiska undersökning (SGU) i en fördjupad utvärdering av miljömålet.

I en ny pilotstudie drar forskare flera lärdomar av hur Agenda 2030-målen bäst uppnås. Alvesta är en av sex kommuner som deltagit. ”Utan förankring i politiken är det svårt att driva frågorna”, säger kommuntoppen Per Ribacke (S).

Tydliga styrdokument, långsiktighet och eniga politiker. Det är några faktorer som hjälpt Täby att nå nya höjder i årets Agenda 2030-rankning.
”Får man inte en tydlig politisk agenda vet inte resten av verksamheten vad de ska göra”, säger kommunalrådet Annica Nordgren (C).

Kommunerna har inte har tillräckligt med kompetens, arbetet går för sakta och är för ojämnt, konstaterar Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030. ”Jag skulle önska att det fanns statliga team som kunde åka runt och stötta.”
• Vanligaste felen kommunerna gör
• Kommunen som lyckats bäst hittills
• När SKR står i vägen för kommunerna

Mitt i juli när alla uppmanades spara på vattnet körde kommunen sprinklers i rondellerna. Det blev en riksnyhet.
Emån förser sex kommuner med vatten – men resursen räcker inte längre till. I Eksjö har frågan fått högsta prioritet. Men krävs det en katastrof för att folk ska fatta?

Bra läge, hög utbildningsnivå och gynnsam demografi. Det har toppkommunerna gemensamt – men det räcker inte för att lyckas.
DS har tagit reda vilket arbete som krävs för att nå målen i Agenda 2030.
• Så ligger din kommun till med att nå FN:s hållbarhetsmål

Svenskar är vana vid att det alltid finns billigt dricksvatten. Det är ett problem, tycker Tranemos toppolitiker Driton Bilalli (S).
Kommunen kämpar med läckande vattenledningar, lappade reningsverk och VA-skuld. Varför syntes inte det i valrörelsen?

Hundratals upphandlingar och enorma belopp. Bara inköpen från de tre byggjättarna i topp uppgick till 37,5 miljarder kronor i fjol.
Investeringar i hållbarhet och klimatanpassningar blir allt viktigare och leverantörerna uppmanar nu offentlig sektor att ställa högre krav: ”Tiden är knapp för att få ner våra utsläpp”, säger Sweco Sveriges vd.
DS listar de 100 största leverantörerna till kommuner, regioner och stat 2021.

Kommuners klimatbelastning ska minska. Om det är de flesta överens. Nu finns en ny metod som kan hjälpa till att styra mot mer hållbara inköp.
”Det är akut och vi måste göra allt vi kan”, säger Linda Nilsson på Göteborgs stad som testat metoden.

Region Stockholms klimatpåverkan var i fjol 55 procent lägre än för tio år sedan. Nu är frågan om utsläppen kan fortsätta att minska. ”Upphandlingskrav är avgörande”, säger Kristian Hemström på regionledningskontoret.

EU-förslag hotar återvinningen, regeringen måste vända helt om den nationella infrastrukturplanen, MP vill miljardsatsa på vården och kritik mot rut-avdraget. Det är några ämnen i dagens debattsvep.

Hur Halmstads kommuns skogar tas om hand kritiseras i en revisionsrapport. Det finns brister i dokumentation, uppföljning, upphandling. Och politikerna har inte haft koll på hur skogen sköts.

Så kan kommunernas upphandling göra ”jättestor skillnad”. ”Politikerna måste sätta ner foten”, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

En oproportionerlig inskränkning av det kommunala självstyret. SKR är kritiskt till regeringens förslag om skärpta klimatkrav i upphandlingar. Men flera kommuner är positiva. ”Rimligt bidrag till hållbarhet”, lyder ett remissvar.

Hållbarhetsfrågor verkar ha tagit sig in i upphandlingsarbetet på allvar. Men fortfarande finns brister i uppföljningen, och upphandlarna får inte tillräckligt med tid och resurser till det jobbet, visar en ny rapport.

Vår uppmaning till riksdagspartierna och regeringen är tydlig: Ersätt reseavdraget med en färdmedelsneutral skattereduktion för arbetsresor. Det skriver 2030-sekretariatet och dess samarbetspartners.

Tre av fyra svenskar i en ny undersökning vill att kommunen tar hänsyn till klimatet i sina upphandlingar. Men bara 55 procent av kommunerna gör det.

Nu kan det bli krav på klimathänsyn och djuromsorg i offentliga upphandlingar. Regeringen föreslår skärpta lagformuleringar på flera områden. ”Offentlig upphandling ska aldrig bidra till att dumpa villkor på svensk arbetsmarknad”, säger Lena Micko.

Sluta digitalisera oviktiga detaljer och satsa i stället på hållbara lösningar, bygga nätverk och samverkan för rätt utveckling, skriver Maria Hansson, digitaliseringsstrateg och konsult.

Förtroendevalda, ni äger ett unikt mandat och ansvar att besluta om en samlad ambition för hållbart välbefinnande för kommuner, regioner och hela landet, skriver ledare från flera sektorer i olika delar av landet.

Bilen har hittills haft en särställning när nya bostäder planeras, men flera kommuner sänker nu kraven på antalet parkeringsplatser. I stället kan fastighetsägare erbjuda medlemskap i bilpool, skåp för varulevereranser och plats att serva cyklar.

I Växjö har en dödsskjutning starkt påverkat tryggheten. I Malmö vidgas klyftorna trots ambitionen att ”bygga staden hel”. Leksands nya bostadsområde ska innehålla både allmännytta och attraktiva villor. Och i Svalöv har kommunen startat bolag för att producera solenergi. Dagens Samhälle har talat Agenda 2030 med fyra kommunstyrelseordförande.

Med björkved på golvet och en film från vacker bokskog skapas en rastplats för dem som jobbar mitt i Helsingborgs centrum. ”När städerna förtätats behöver vi rum för återhämtning”, säger projektledaren Anna Kowalik Tidblad.

Det finns ingen vattenbrist i Sverige, hävdar professor Kenneth M Persson. Att det ändå kommer oroande rapporter varje sommar beror på ett otillräckligt och läckande ledningsnät. Och att vi slösar med vatten. ”Någon Saharaöken brer inte ut sig här.”

Städerna har svårt att hysa den biologiska mångfald som skulle säkerställa ett fullt utbud av ekosystemtjänster, skriver Ramboll:s Ella Uppala och Anna Essehag.

Med olika hjälpmedel kan vardagen för personer med kognitiv funktionsnedsättning bli begriplig. Men regioners och kommuners olika riktlinjer kring vilka hjälpmedel som får förskrivas gör tillgången till ett oacceptabelt lotteri, skriver företrädare för Riksförbundet FUB, Sveriges Arbetsterapeuter och Föreningen för kognitivt stöd.

Motverka barnarbete. Bygga utegym där fler grupper i samhället kan träna. Det är två områden där upphandling kan bidra till ökad social hållbarhet. Nyckeln är bra förarbete, enligt hållbarhetsspecialisten Ellionor Triay Strömvall.

Regeringen budgetsatsar på cirkulär ekonomi och återvinning. I Ystad har man redan börjat. Möbler återbrukas, vilket både miljön och kommunen tjänar på.

Att undvika bolag som producerar fossila bränslen är numera standard i kommunsektorns finanspolicyer. Nu väntar nya steg: att kommunalt kapital kan riktas mot att stimulera bolag som bidrar till klimatomställningen.

Nyckeltalen som kommunerna använder för att jämföra sig med varandra är inte tillräckliga, enligt hållbarhetschef Charlotte G Brynielsson i Kalmar.

Bottenlistan ser likadan ut när Dagens Samhälle åter rankar hur kommunerna ligger till gällande Agenda 2030-variablerna. Kramfors och Markaryd hamnar sist när socioekonomiska faktorer obarmhärtigt slår igenom. ”Landet utvecklas mot ett mer segregerat tillstånd”, säger Bengt Germundsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd.
Sök efter din kommun i hela listan.

En ny SNS-rapport pekar på hur kapacitetsbrist i vården ligger bakom överdödlighet och hur ansvaret kan analyseras. Debatten denna tisdag handlar också om lokalt ansvar för klimatanpassningen, om klyftan mellan stad och land och om den föreslagna familjeveckan.

Var i landet man bor ska inte avgöra hur mycket man betalar för vatten eller hur hårt man drabbas av effekterna av klimatförändringar, skriver forskarna Anna Thomasson och Robert Jonsson.

Längs vägen från källan till kranen rinner nästan 20 procent av det renade vattnet ut i marken. VA Syd och flera andra större VA-organisationer tar nu avancerad digital teknik till hjälp för att få stopp på läckaget.

Gamla rörledningar och behov av ny VA-infrastruktur kräver investeringar på 23 miljarder kronor om året de närmaste 20 åren. Samtidigt ökar EU pressen på kommunerna att kontrollera ledningarnas kvalitet och bygga bort risker för läckor.

Dagens Samhälle har haft ett tema på webben om hur svenska kommuner jobbar för att de ambitiösa målen i Agenda 2030 ska nås. Samtliga artiklar som publicerats finns samlade här.

Regeringen skjuter till extra pengar för att hjälpa kommuner och regioner att göra cirkulära och fossilfria upphandlingar.

Enköping är en av de första kommunerna i landet som tecknat ett klimatkontrakt. ”Vi har höga ambitioner och hoppas att detta ska kunna hjälpa oss att skynda på klimatomställningen”, säger Enköpings kommundirektör Ulrika K Jansson.

Ständiga förbättringar sker inte av sig själva. Alla som försökt vet att det är svårt att förändra i komplexa system. Det krävs bland annat tydliga mål och ett ledarskap som kan entusiasmera och få med sig alla medarbetare på tåget mot de nya målen.

Alltför stor energi läggs på tillfälliga kommunala och regionala stöd för att lösa gigantiska och långsiktiga problem. Alla ser det, alla vet det. Så var är lösningarna?

Med nuvarande styrning och organisering kommer Sverige inte att klara de globala målen för hållbar utveckling. Det skriver den nationella samordnaren för Agenda 2030, Gabriel Wikström, som menar att regering och riksdag måste prioritera om och anpassa ordinarie strukturer efter Agenda 2030 – inte tvärtom.

Tre byggkoncerner och ett it-företag utmärker sig på listan över offentlig sektors hundra största leverantörer. ”Fantastiskt hur vi har lyckats ta oss igenom coronapandemin, vi ska alla vara glada för att vi har hållit samhällsbyggandet uppe”, säger Roger Linnér, produktionschef på Peab som toppar 100-listan.

I samhällets strävan mot de globala hållbarhetsmålen får ekonomisk och social hållbarhet inte hamna i skymundan, skriver flera kommunpolitiker och lokala representanter för Fairtrade City.

Närodlat går före ekologiskt. Det tros vara orsaken till att andelen ekomat i de offentliga köken minskar för första gången på tjugo år. Centern – som haft stora framgångar i kommunvalen – driver på förändringen, menar Ekomatcentrum.

Kommuner och kommunala bostadsbolag står för mer än hälften av de offentliga inköpens klimatpåverkan. Inköp inom bygg och fastighet påverkar klimatet mest, visar en ny analys.

Att köpa in mer hållbara livsmedel behöver inte bli dyrare. I vissa fall blir det till och med billigare, visar en ny rapport om offentliga inköp av livsmedel.

Det måste bli ekonomiskt hållbart att ta hand om de sjukaste patienterna i primärvården, menar Svensk förening för allmänmedicin. Personalen på Iva är nära utmattning, varnar läkare. Regeringens strategi för regional utveckling saknar prioriteringar för att stärka den ideella sektorns arbete, skriver Bygdegårdarnas Riksförbund och lärare konstaterar att elever inte får den utbildning de har rätt till.

I regeringens strategi för regional utveckling saknas prioriteringar för att stärka den ideella sektorns arbete. Föreningslivet hänvisas till att hålla sig inom fritids- och kulturaktiviteter – trots att det ofta en avgörande motor och plattform för utveckling och ibland den enda aktör som bedriver utvecklingsarbete på en ort, skriver Bygdegårdarnas Riksförbund.

Ska det bli verkstad måste kommunerna vara motorn i den hållbara utvecklingen, menar Sara Gustafsson, miljöforskare och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier: "Många politiker pratar fint om hållbarhet, men prat räcker inte långt".

Över hälften av landets kommuner har en strategi för att öka andelen lokalproducerad mat i skolor och äldreomsorg, visar en ny undersökning. Men när upphandlingslagstiftningen sätter stopp för att kräva lokalproducerat gäller det för kommuner att vara påhittiga.

Nio av tio inköpare vill att upphandling ska användas för att nå hållbarhetsmål, men mer än var fjärde får inte den kompetensutveckling de behöver för att göra ett bra jobb. Det visar en ny undersökning från Vision.

Malmö och fyra andra nordiska storstadsregioner lovar att verka för en mer rättvis och hållbar tillverkning och användning av mobiltelefoner.

Regeringen vill att offentlig upphandling bidrar mer för att nå Sveriges klimatmål. I den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi är insatser för att öka andelen cirkulär och fossilfri upphandling ett prioriterat område.

UPPDATERAD. Preem drar tillbaka ansökan om att bygga ut Preemraff i Lysekil. ”Det är svårt att vara besviken”, säger kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Johansson (S).

Regeringens nationella samordnare Gabriel Wikström vill se en skärpning från de ledande politikerna i landets kommuner och regioner. ”Det krävs engagemang och ett mandat från den högsta beslutsnivån för att arbetet med Agenda 2030 ska lyckas”, säger han.

Kungsbacka, Kalmar och Höganäs har kommit längst i arbetet med Agenda 2030, visar DS analys. Samtidigt säger sig Höganäs kso Peter Schölander (M) vara skeptisk mot kommunala miljöplaner: ”Vi måste se alltihopa som ett kretslopp för att lösa problemen.”

I dag, torsdag, släpper Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sin rapport ”Öppna jämförelser – Agenda 2030”. Rapporten konstaterar att kommuner och regioner är centrala aktörer i arbetet med agendan men att samarbete krävs med andra som näringslivet och civilsamhället.

Sex frågor till Jonathan Jeppsson, journalist på Aftonbladet som skrivit boken ”Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten”.

Om vi ska ha den minsta chans att lösa klimatkrisen måste vi lägga om. Allt. Nu. Men det kommer antagligen ändå inte att hjälpa.

Lysekils kommunfullmäktige har nu godkänt att regeringen fattar beslut om utbyggnaden av Preemraff. ”Frågan lever”, säger kommunstyrelsens vice ordförande (MP), som hade önskat ett kommunalt veto.

Nu är bygget av Sveriges första (nästan) fossilfria förskola i gång. Upphandlingen var en stor utmaning, men lärdomarna kommer att minska Göteborgs fossila avtryck. Projektledaren ger sina bästa tips för klimatsmart byggupphandling.

Skrivtolkar förser livesändningen från fullmäktige med text direkt under debatten. Se inte tillgänglighet som ett problem, manar Mikael Hellman, videoansvarig i Malmö stad.

Massbilismen har styrt planeringen av nya bostadsområden men när allt fler stadsbor väljer bort egen bil kan mark användas till annat än parkeringsplatser. Det framhåller Åsa Romson, som numera forskar kring stadsutveckling.

Politikerna i Malmö och Lund har slagit fast att det råder klimatnödläge. Växjös oppositionsråd Malin Lauber (S) vill att hennes hemkommun ska göra samma sak. ”På lokal och regional nivå måste vi ta oss an klimatkrisen med samma beslutsamhet som vi hanterat coronapandemin”, anser hon.

Regeringen utsåg på fredagen förre S-ministern Gabriel Wikström till nationell samordnare för arbetet med Agenda 2030.

Staten har abdikerat och kommuner bygger efter eget huvud. En nationell politik för samhällsbyggnad behövs för att långsiktigt klara bostäder, infrastruktur och klimat, menar Staffan Eriksson på Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Sundbyberg hamnar i topp när Dagens Samhälle rangordnar kommunerna efter kategorin hållbart samhälle i Agenda 2030. Många invånare på liten yta är en fördel när det gäller kollektivtrafik, bredband och miljöpåverkan.

De statliga bolagen och myndigheterna ligger långt ifrån målet om en miljömässigt ansvarsfull upphandling. Borde inte statens egna verksamheter vara ett föredöme för resten av Upphandlingssverige, Lena Micko, undrar Ragnar Unge, Miljömärkning Sverige m fl.

I Gislaved skär de globala målen i Agenda 2030 tvärs över gränserna i stället för att frågorna hanteras i olika funktioner.

Hälsa är en oerhört viktig fråga. För individen – naturligtvis – men också högst påtagligt för ekonomi, arbetsmarknad och sjukvård. För att vara relevanta måste påståenden när det gäller hälsa baseras på fakta och vederhäftiga analyser, skriver fyra liberaler om Dagens Samhälles ranking hälsosammaste kommun.

Det finns många faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Vi har valt att fokusera på den data som vi anser är mest påverkansbar för respektive kommun och de nyckeltal som SKL beställt för att bedöma utvecklingen inom målområdet, skriver Dagens Samhälles chefredaktör Olov Carlsson.

Håbo hamnar i topp bland storstadskommunerna när Dagens Samhälle rangordnar kommunerna efter hälsomålet i Agenda 2030. Aktiva äldre är en anledning, enligt ledande kommunalrådet. Sämre läge har värmländska Hagfors och Munkfors.

Essunga kommer först och Filipstad sist i Dagens Samhälles rankning av Sveriges mest inkluderande kommuner. – Vi känner oss övergivna, suckar Filipstads kommunalråd Per Gruvberger (S).

Huddinge, Uppsala och Karlshamn är bäst på klimat och miljö i Dagens Samhälles rankning utifrån de globala målen i Agenda 2030. ”Fantastiskt roligt”, säger Christian Ottosson (C), kommunalråd i Huddinge.

Som första tidning kan Dagens Samhälle visa vilka kommuner som ligger i framkant i arbetet med Agenda 2030. I topp: Uppsala, Kalmar och Mölndal.

Företagen har redan krav på sig att hållbarhetsrapportera, men när det gäller kommuner och statliga myndigheter är bilden mer splittrad. Fokus bör nu riktas mot det offentliga, som borde redovisa hållbarhet lika systematiskt, skriver Revisorsinspektionen.

Sverige kan och ska ligga i framkant i utvecklingen av hållbara samhällsmodeller. Om kommunerna ska kunna bidra till denna utveckling är det viktigt att samma krav ställs på dem som på stora företag, skriver företrädare för revisions- och rådgivningsföretaget PwC.

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och se till att de mänskliga rättigheterna gäller för alla och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna. Därför inrättar vi i Stockholm ett råd för Agenda 2030, skriver Katarina Luhr (MP), miljö- och klimatborgarråd.

Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsagenda, är en chans för svenska kommuner att driva på arbetet för en hållbar samhällsutveckling. Det finns potential att stärka såväl ekologisk som social hållbarhet.

Nu gäller det för alla nyvalda kommunpolitiker runt om i landet att ta sitt ansvar för att implementera Agenda 2030 och avsätta resurser till skolor och förskolor till lärande för hållbar utveckling.

Det är av yttersta vikt att arbetet med Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen ges hög prioritet av nästa regering i den kommande mandatperioden. En parlamentarisk utredning bör tillsättas som får i uppdrag att utreda hur Sveriges implementering av Agenda 2030 ska gå̊ till samt hur målen i Agenda 2030 ska anpassas till svenska förutsättningar.

Varje år lägger landsting och kommuner många skattekronor på tjänsteresor. Nätverket Schyst resande har granskat resorna i offentlig sektor och upptäckt bristande etik och klimathänsyn. Nu manar nätverket till förändring.

Vi behöver fortsätta utveckla stödet så att alla elever i Sverige kan förverkliga de rättigheter och förmågor som understryks i Agenda 2030, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en replik till Eva Friman med flera.

”Kunskap och utbildning för hållbar utveckling ska främjas” står det i regeringens handlingsplan för Agenda 2030. Men var finns regeringens åtgärdsförslag?, undrar representanter för Uppsala Universitet, Folkbildningsrådet, Naturskyddsföreningen, och Världsnaturfonden.

Mer analys, uppföljning och tillförlitliga indikatorer för kommuner och landsting. Den statliga styrningen av offentlig sektors implementering av de globala hållbarhetsmålen behöver bli bättre och mer tydlig om Sverige ska lyckas uppnå Agenda 2030-målen, skriver Gröna Städers Hållbarhetskommission.

Trots att det saknas en samlad nationell målbild för hållbar utveckling, finns det ett stort antal riksdagsbundna mål till exempel avseende folkhälsa, miljö och transport som är i linje med och i vissa fall mer ambitiösa än målen i Agenda 2030, konstaterar ledamöter i Agenda 2030-delegationen, som under torsdagen lämnar över en rapport till regeringen.

När forskningspropositionen blir verklighet menar vi att de 17 målen i Agenda 2030 tillsammans med regionala strategier måste styra satsningarna. Bara då kan vi stärka befolkningens hälsa, finna svar på den ökade urbaniseringens dilemman och säkerställa hållbar energiförsörjning.